Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Föreningen för Kanotidrott


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0876
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/wyU1Yowy9v6WvsX161yYNK
Omfång
3,8 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Ordning & strukturFörteckning

över

Föreningens för Kanotidrott arkiv
Inledning (äldre form)Som kanotidrottens grundare brukar betraktas skotten John Mac Gregor som började paddla på 1860-talet. Till Sverige kom den första kanoten 1868, inköpt i England av sedermera professorn Johan Widemark. Som "den svenska kanotidrottens fader" brukar eljest betecknas kommendören Carl Edvard Smith, på sin ålder hedersordförande i här monograferade förening.

Föreningen för Kanotidrott, FKI, är den äldsta kanotistsammanslutningen i vårt land. Den bildades av 11 ynglingar under ordförandeskap av sedermera bankkamreren Fritiof Santesson, samlade hemma hos kontoristen, senare grosshandlaren Hjalmar Engman i fastigheten Fleminggatan 18 på Kungsholmen den 2 december 1900.

Inom FKI bedrevs från början både kanotsegling och kanotpaddling. Seglingen dominerade emellertid och dominerar fortfarande inom föreningen. Dock ska erinras om att det var FKI som 1907 arrangerade det första svenska mästerskapet i paddling.

Ursprungligen hade FKI närmast karaktär av riksorganisation, men sedan Svenska kanotförbundet 1904 stiftats kan föreningen betraktas som en ren lokalsammanslutning för Stockholm. Medlemstalet kulminerade en första gång 1910 med siffran 92. År 1943 noterades 119 medlemmar, 1962 136. Även sedan har anslutningen varit god. FKI har dock alltid, med sina relativt rigorösa intagningsbestämmelser, betraktats som en tämligen exklusiv förening. Med sin förhållandevis ringa medlemsstock har den dock utvecklat en mycket livlig verksamhet av hög sportslig halt. Ett otal tävlingar har av föreningen arrangerats, bland dem ett stort antal svenska mästerskap. Föreningen räknar också i sina matriklar åtskilliga svenska mästare, och knappast någon sammanslutning i världen torde i högre grad ha bidragit till kanotbyggnadskonstens utveckling än FKI.

Det första decenniet höll FKI till vid Djurgårdsbrunnsviken. Staden trängde emellertid på, och förflyttning blev erforderlig. Eget båthus kunde 1912 uppföras på Måsholmen i Lilla Värtan. Där fick kanotseglarna sitt permanenta hemvist. År 1938 förvärvades Lilla Båtsholmen vid Tynningö, sedan uthamn för medlemmarna i 25 år.

I FKI:s medlemsmatrikel lyser ett stort antal färgstarka namn. Bland de nu bortgångna märks den redan nämnde mångårige ordförande Fritiof Santesson, hans broder Rudolf Santesson, även han bankkamrer, byggnadsingenjören, långseglaren, flerårige ordförande Erik Boström (Boa), bröderna Thorell med båtkonstruktören Sven i spetsen, den ypperlige tecknaren bankkamrer Gerhard Högborg, också han framstående konstruktör och långseglare m.fl.

FKI:s arkiv deponerades i Stockholms stadsarkiv i september 1974. Detta skedde i samband med Operation Stockholms Idrottsminnen. Det är, för att vara ett föreningsarkiv med alla de faror för skingring det växlande förtroendemannastyret ger, en ovanligt fullständig samling. Bl.a. kan pekas på de vackra sviterna av protokoll, verksamhets- och revisionsberättelser, matriklar, räkenskaper och bilder.

Stockholm i stadsarkivet den 18 september 1974.



(Sven Olsson)
Stadsarkivarie

Litteratur: Kanotidrott. Föreningens för Kanotidrott festskrift 1925. Stockholm 1925.

Föreningen för Kanot-Idrott gjorde sommaren 2022 ett återtagande av delar av sitt deponerade arkiv, se dnr 3.3-2022/4646. Följande serier och volymer återtogs efter en längre tids utlån: B:1-3, D2:2-3, 5-6, F:1-3, H1:1-3, H2:1-2, J2:2,4, K:1-2. Stadsarkivets ansvar för de återtagna handlingarna har därmed upphört.

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2022-08-08 16:07:51