Sök i arkiven
Genvägar MENY

SVERIGES RIKSBANK 1901 - 1998  (1901 – 1998)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Myndighet)
HistorikArkivfunktionen Dnr 2002-1506-ADM
ARKIVREDOVISNING
Arkivredovisning är ett samlat namn på de aktiviteter som skall ske för att en tillfredsställande tillgång till ett arkiv skall skapas.
Arkivredovisningen består av
1. arkivbeskrivning
2. systematisk arkivförteckning
1. ARKIVBESKRIVNING
Arkivbestämmelser
Sveriges riksbank är en myndighet under riksdagen. Ifråga om sin dokumenthantering har Riksbanken haft att följa bestämmelserna i tryckfrihetsförordningen och sekretesslagen. Däremot var den numera upphävda allmänna arkivstadgan (1961:590) inte tillämplig på Riksbanken. Genom en särskild arkivstadga (RFS 1978:1) med tillämpningsföreskrifter anknöt riksdagen i tillämpliga delar sin arkivvård till bestämmelserna i allmänna arkivstadgan. Riksdagens arkivstadga gällde för riksdagen samt ett antal särskilt uppräknade underorgan. Riksbanken tillhörde dock inte de uppräknade.
Arkivlagen (1990:782), som trädde i kraft den 1 juli 1991, och den senare utfärdade arkivförordningen (1991:446) har ersatt de tidigare gällande bestämmelserna i den av regeringen utfärdade allmänna arkivstadgan. En nyhet i arkivlagen är att den - i motsats till den upphävda arkivstadgan - också omfattar riksdagens myndigheter. Däremot gäller arkivförordningens bestämmelser angående Riksarkivets tillsynsfunktion inte Riksbanken.
Sveriges riksbank, vars historia sträcker sig tillbaka till 1668, har således inte förrän 1991 varit underkastad några i lag givna arkivbestämmelser. Av arkivlagen framgår att en arkivbeskrivning för varje myndighet skall finnas.
Arkivbildningens struktur
Riksbankens arkiv kan delas in i tre huvuddelar:
1668-1900
1901-1998
1999 och framåt
Arkivbeståndet för tiden 1668-1900 finns deponerat i Riksarkivet och de handlingar som omfattar tiden 1901 och framåt bevaras i Riksbankens centralarkiv (f.n. på plan 3).
Beståndet som finns i Riksarkivets lokaler i Arninge består av 5.300 hyllmeter material. Beståndet i centralarkivet här i Riksbankshuset växer kontinuerligt. Det bedöms i nuläget som att utrymme finns för ett antal år framöver.
Efter en uppbyggnadsperiod har Riksbanken från och med 1994 en central registratorsfunktion och en för myndigheter normal arkivbildning.
Grundstommen i arkivet utgörs i sin helhet av inbundna volymer. Hit hör fullmäktiges och direktionens protokoll: kronologiskt ordnade inkomna handlingar till fullmäktige och likaledes kronologisk ordnade arkivexemplar av utgående skrivelser; s.k. registratur. Huvudsaklig sökingång till dessa arkivserier är de kronologiska diarierna över inkomna skrivelser med anteckningar över vidtagna åtgärder samt person- och sakregister till ovannämnda handlingar och protokoll. Huvudbokföringen föreligger också i fullständiga, inbundna, serier.
Utöver denna grundstomme av inbundna volymer finns ett omfattande kartonglagt material av ekonomisk, juridisk och historisk natur. Riksbankens arkiv kan sägas avspegla dess politik mer än dess organisation - även om detta bestånd rent praktiskt samlats under avdelningsbeteckning. Eftersom arkivmaterialet åren 1901-1998 omfattar en så lång tidsperiod har under åren många organisationsförändringar ägt rum. Ambitionen har då varit att följa proveniensprincipen - att föra handlingarna dit där de uppkommit. Handlingarna speglar arbetet i banken oavsett den organisatoriska etiketten på avdelningen. En utförligare beskrivning av Riksbankens organisation under en viss period finns i dokumentet med diarienummer 00-1473-ADM ”Riksbankens förvaltnings- och organisationshistoria 1964-2002”. Som bilaga till dokumentet finns organisationsplaner från åren 1718-2002 samlade. Parentetiskt kan sägas att avsikten var att gå tillbaka ändra till 1900-talets början men den uppgiften får lämnas till kommande arkivarier.
Vidare finns vissa chefstjänstemäns mer eller mindre privata arkiv och samlingar bl.a. förre riksbankschefen Ivar Rooths och förre chefen för utrikesavdelningen Knut Wessmans handlingar. Sökväg till de ämnesordnade serierna och till chefstjänstemännens arkiv är Riksbankens systematiska arkivförteckning, se nedan.
På uppdrag av Riksbanken inventerade, förtecknade och ordnade f.d. arkivrådet Olof Jägerskiöld, under perioden 1972-1975, Riksbankens arkiv enligt principerna i allmänna arkivstadgan och Riksarkivets cirkulär angående tillämpningen av denna stadga. Någon uppföljning av Jägerskiölds engångsinsats gjordes inte av Riksbanken. Däremot finns uppgifter som visar att man avdelningsvis haft ambitionen att förbättra arkivbildningen.
Den av Olof Jägerskiöld upprättade arkivförteckningen är mycket omfattande och detaljerad. Den är dock inte användbar som sökmedel eller kontrollinstrument, då de beteckningar som användes i förteckningen inte påtecknades de fysiska volymerna. Senare omflyttningar innebar dessutom att volymerna inte var uppställda i den ordning som de redovisades i förteckningen.
När arbetet under senare delen av 1990-talet påbörjades med att förteckna arkivet i enlighet med arkivlagen och allmänna arkivschemat i en systematisk arkivförteckning fann man det nödvändigt att genomföra ett helt nytt ordnings- och förteckningsarbete och lägga grund för god arkivbildning. Det kunde då konstateras att luckor i arkivbildningen genom tvivelaktiga gallringar uppkommit. T.ex. skriver författarna till rapporten till Riksbanken av den särskilt tillsatta Arkivutredningen, december 1997, hovrättsassessorerna Christel Lundmark och Peder Bjursten, i Riksbankens guldaffärer med Nazityskland: För utredningens del kan vidare anmärkas att korrespondens med utländska beskickningar och konsulat, redovisning och rekvisitioner avseende guldförsäljningar bl.a. av guldmynt, för tiden 1942-1953, har gallrats. Vidare: förutom en hårdhänt gallring led arkivet, enligt slutsatser av nuvarande arkivansvariga, stora förluster i samband med att Riksbanken 1976 flyttade från de gamla lokalerna på Helgeandsholmen till de nya på Brunkebergstorg. Även tiden därefter till 1990 har inneburit stora arkivförluster. Vidare ur rapporten: I samband Olof Jägerskiölds uppdrag på Riksbanken konstaterade han i en uppsats i tidskriften Arkiv, samhälle och forskning från år 1975 följande.
...Det har ofta framhållits, hur rikt riksbankens arkiv är och vilken oskattbar källa det utgör för den historiska och kulturhistoriska forskningen. I huvudsak är detta säkert riktigt ... Arkivet har likväl under tidernas lopp lidit avsevärda förluster, främst till följd av illa överlagda gallringar ... Men icke heller i senare tid har gallringsfrågorna i riksbanken rönt den sakkunniga behandling, som annars numera sker. Detta är en följd av att riksbanken som ett riksdagens verk icke är underkastad de författningar som annars gäller för statens verk och myndigheter ...
2. SYSTEMATISK ARKIVFÖRTECKNING m.m.
Som ovan nämnts påbörjades under slutet av 1990-talet arbetet med en rekonstruering av Riksbankens arkiv åren 1901-1998 enligt arkivlagen och allmänna arkivschemat och med en systematisk arkivförteckning. Den systematiska arkivförteckningen är byggd i Riksbanken i ett Access-program, förutom att den finns i PC-miljön med goda sökmöjligheter, s.k. sökingångar, till arkivet, finns innehållet även utdraget på papper. Den första versionen av arkivförteckningssystemet, som byggdes hösten 1996, blev snabbt föråldrat och en konvertering till ett utbyggt system version 3.0 gjordes under 2000.
Som en del i byggandet av en god arkivstruktur har arkivbildningsplaner för varje avdelning i banken upprättats. Arkivbildningsplanerna uppdateras vart eller vartannat år, beroende på när avsevärda ändringar i avdelningarnas arbete eller organisation sker.
Att arkivets uppbyggnad, det fysiska i arkivet på plan 3 och systematiskt i arkivförteckningen, bryts efter 1998 års utgång i en arkivförteckning 1 för åren 1901-1998 och en arkivförteckning 2 för 1999 och framåt beror på att Riksbanken från och med den 1 januari 1999 styrs med ny lagstiftning som medför konkreta stora förändringar i ledningen för Riksbanken. (Sid. 21ff i Riksbankens förvaltnings- och organisationshistoria, Dnr 00-1473-ADM).
Arkivmaterialet hade växt utan att en s.k. avställning gjorts tidigare ända fram till och med 1998 och den nya lagstiftningen gjorde det naturligt att göra ett brott i arkivbildningen till ett äldre arkivbestånd 1901-1998 med arkivförteckning 1 och ett nytt arkivbestånd med arkivförteckning 2 fr.o.m. 1999 som kommer att påbörjas i en snar framtid.
I Riksbanken gäller ett antal sekretessregler, en uppräkning blir ganska omfattande, varför här bara poängteras att sekretessprövning alltid sker vid varje begäran om utlämnande av allmän handling.
Övriga arkivbildare
I centralarkivet finns därutöver också några s.k. övriga arkivbildare. Dessa är arkiven från Bränslekommissionen, Krigskonjunkturskatt, Finansrådet (1917-1921), Industristyrelsen (1944-1971), Kapitalkontrollnämnden (1918-1922), PmC AB (1981-1992), Bankostatens enskilda änke- och pupillkassa (1771-), Riksbankstjänstemännens begravningskassa 1900-1992 (även Viggkassan), Revision av Nordiska Rådets presidium, Ekonomiska Rådets delegation för kreditgivning till utlandet (1917-1920), Semesterföreningen och f.d. riksbankschefen B. K. J. Langenskiöld (1901-1912) ”privata” arkiv som 1997 överlämnades till Riksbanken för förvaring.
Gallringsarkivet
Gallringsbart material förvaras i avvaktan på gallring i en arkivlokal på plan 2 i Riksbankshuset. Merparten av detta material är s.k. 10-årsmaterial enligt bokföringslagen.
För båda arkivlokalerna gäller vissa strikta bestämmelser för hur de skall vara beskaffade. De är låsta med behörighet till tillträde för en mycket liten personkrets, väggar och dörrar är av viss beskaffenhet. Speciella regler gäller också vad avser elektricitet, värme och fukt.
Vem är ansvarig för arkivverksamheten?
Administrativt är arkivfunktionen i nuläget placerad på administrativa avdelningen, serviceenheten, med Thomas Jannergren som enhetschef och Agneta Rönström som avdelningschef. Sakkunniga i arkivfrågor är arkivarien Claudio Carillo och Inger Kindgren, arkivarie och jurist. Arkivfunktionen var åren 1991-1998 placerad på dåvarande direktionssekretariatet, det var först år 1991 som den förste utbildade arkivarien, Marianne Alenius, anställdes.
Tillägg: Riksbankskontorens, PSAB:s, Tumba Bruks och Myntverkets arkiv
Under 1999 sker en ombildning av betalningsmedelsfunktionen innebärande att per den 1 juni 1999 verksamheten i PSAB Pengar i Sverige AB startas, samma datum verkställs övergång från Riksbanken till PSAB av personal, maskiner och inventarier. De nedlagda riksbankskontorens bevarandearkiv kan sökas på Landsarkiven i resp. landsända. 10-årsmaterialet bevaras tills tid för gallring inträder av Dokumenthuset AB.
Tumba Bruk, Myntverket och PSAB är egna arkivbildare.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
WebbsidaExtern länk
ReferenskodSE/AB189/RB_2
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/sMekmKgwcaoABb2chw4ve3
SpråkSvenska
ExtraIDRB_2