bild
Arkiv

Lennartsfors bruk


LENNARTSFORS BRUK

Ett kungligt brev 1752 förbjöd anläggande av järnbruk i sydvästra Värmland, för att på detta sätt stödja timmerhandeln. 1747 erhölls privilegium för järnbruk i Gustafsfors i nordligaste Dalsland. 1797 kom Töcksfors järnbruk till. 1821 inlämnade bruksägaren Christoffer Sahlin ansökan om att få anlägga ett järnbruk vid Ränkeforsen i Lennartsfors. 1823 kom tillstånd till anläggandet av en stångjärnshammare med härd för att smida 450 skeppund järn. Samma år såldes privilegierna av Sahlin till en norrman, som 1825 fick privilegium att anlägga ännu en härd för 450 skeppund smide. Av ekonomiska orsaker såldes Ränkeforsen på exekutiv auktion 1830, och bruket kunde inte uppföras. Privilegiet på de båda härdarna flyttades över till Snarkil 1829 och till Bäckefors 1834.

1838 kom nya privilegier på ett manufakturverk med en hammare och två härdar. 1839 såldes privilegierna till Gustafsfors ägare L M Uggla och Gustaf Ekman. De nya ägarna fick nya privilegier vari det bl a stadgades att namnet skulle ändras till Lennartsfors. 1840 uppfördes stångjärnssmedja med två hammare, smälthärd för lancashiresmide och en räckhärd. Masugn byggdes 1841 och samma år mekanisk verkstad. Man använde både sjömalm och bergmalm (från gruvorna i Animskogs socken). Ett gjuteri uppfördes också. Lennartsfors järnbruk blev ett vanskligt företag. Det skedde inte heller mer än tre blåsningar 1841, 1843 och 1844, och på 196 dygn tillverkades 1 943 skeppund tackjärn. 1859 gjordes ännu en blåsning under 87 dygn. Gjuteriet tillverkade t ex 1844 680 skeppund gjutgods, bl a grytor och pannor, hällar till härdar och vällugnar samt kakelugnar. 1855 annonserade bruket att man tog emot beställningar på gjutgods och enklare maskinarbeten. 1871 lades järnhanteringen ner och då hade man under flera år endast ägnat sig år spiksmide. Verkstäderna revs 1885.

1885 köptes det förfallna bruket av brukspatron J N Biesért. Efter erhållen lagfart byggdes en trämassefabrik. 1891-95 producerades 3 800 ton massa per år, vilket gav en tredje plats bland Värmlands träsliperier. 1903 drabbades bruket av brand. 1904 var driften åter i gång och 5 000 ton våt finslipad mekanisk trämassa producerades per år. 1912 ombildade J N Biesert familjeföretaget till Lennartsfors AB. Efter ombyggnad efter första världskriget kunde med 80 anställda 12 000 ton massa framställas. England var den viktigaste exportmarknaden, men även de övriga västeuropeiska länderna köpte Lennartsfors massa, som var av fin kvalitet. 1932 hade kapaciteten höjts till 16 000 ton massa. Den viktigaste utskeppningshamnen var Halden, dit massan transporterades dels med båt och dels med järnväg. Andra världskrigets utbrott stoppade 1940 exporten till västeuropa, som bruket var helt beroende av.
Efter kriget bildades på orten AB Lennartsfors Mekaniska Verkstad av två bröder Biesért och Åtvidabergschefen Elof Eriksson och dennes broder Thorsten, direktör för AB Bolinder-Munktell, Eskilstuna. Av Lennartsfors AB hyrde det nya bolaget den lediga fabriksbyggnaden.

Litteratur: Jalmar Furuskog: "De Värmländska järnbruken" (1924)

(Kjell Johansson 1983)

 Serier (53 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
A 1Styrelse och bolagstämmoprotokollI kartong om ej annat anges. 
B 1Tryckta verksamhetsberättelser 
B 2 aKopieböcker, serie 11912 - , se E 2
Serien i kartong om ej annat anges.
 
B 2 bKopiebocker, serie 2Serien inb. 
B 2 cKopieböcker, serie 3Serien inbunden. 
B 2 dPrivata kopieböckerSerien inbunden. 
B 2 eStrödda kopieböckerSerien inbunden. 
B 3Avgående telegram 
D 1 aVågböckerSerien inbunden. 
D 1 bVirkesjournalerSerien inbunden om ej annat anges.. 
D 1 cMassaprovningsjournalerSerien inbunden. 
D 1 dAvverkningsjournalerSerien i kartong. 
D 2 aOrderböckerSerien inbunden om ej annat anges.. 
D 2 bExpeditionsböckerSerien inbunden. 
D 2 cPackjournalerSerien inbunden. 
D 3 aLönekort (matrikelkort)Serien i kartong. 
D 3 bRegister över minderåriga arbetare 
D 3 cArbetstidsuppgifterSerien inbunden om ej annat anges. 
D 4 aAktieböckerSerien inbunden. 
D 4 bVäxelregisterSerien i kartong. 
D 4 cFörfalloböckerSerien inbunden. 
D 4 dDiverseböckerSerien inbunden. 
D 4 eStrödda liggareSerien inbunden om ej annat anges. 
E 1Inkomna brev1912 -, se E 2
Serien i kartong.
 
E 2KorrespondensEfter 1920 endast typår bevarade.
Serien i kartong.
 
E 3Inkomna telegram 
F 1Handlingar angående egendomar och fastigheterSerien i kartong. 
F 2Övriga ämnesordnade handlingarSerien i kartong. 
G 1 aHuvudböcker, huvudserieSerien inbunden till vol. 84. Kartong från vol. 85. 
G 1 bHuvudböcker, J N Biesért & SonSerien inbunden. 
G 1 cInventarieböckerSerien inbunden. 
G 1 dInventariepersedlarEfter 1920 endast typår bevarade.
Serien inbunden.
 
G 2 aAvräkningsböcker, huvudserieSerien inbunden om ej annat anges. 
G 2 bAvräkningsböcker, J N Biesèrt & Son 
G 3 aJournaler, huvudserieSerien inbunden. 
G 3 baUtlämningsjournaler, huvudserieSerien inbunden. 
G 3 bbUtlämningsjournaler, verkstaden och fabriksförrådetSerien inbunden. 
G 3 bcÖvriga utlämningsjournalerSerien inbunden. 
G 3 cMinuteringsjournalerSerien inbunden. 
G 3 dJournaler för diverse annotationerSerien inbunden. 
G 3 eFakturajournalerSerien inbunden. 
G 4SpecialerSerien inbunden om ej annat anges. 
G 5 aDagsverksböckerSerien inbunden om ej annat anges.. 
G 5 bArbetstidsjournalerSerien inbunden. 
G 5 cAvlöningslistorSerien i kartong. 
G 6 aKassaböcker (dagböcker), huvudserieFr o m vol. G 6 A:14: "Dagböcker". Efter 1920 endast typår bevarade.
Serien inbunden om ej annat anges. 40-44 i samma kartong.
 
G 6 bDiversekassanSerien inbunden. 
G 6 cÖvriga kassaböckerSerien i kartong om ej annat anges, 3-5 i samma kartong. 
G 7 aVerifikationer m m.Efter 1920 endast typår bevarade.
Serien i kartong.
 
G 7 baFakturakopiorSerien i kartong om ej annat anges. 
G 7 bbInkomna fakturorEfter 1920 endast typår bevarade.
Serien i kartong.
 
G 8Strödda räkenskaperSerien inbunden om ej annat anges. 
J 1RitningarRegistrerade under nr 1715-1732 samt 1910 - 2033. Strödda ritningar ingår även i serie F 2 (särskilt registrerade). Planförvarade (vol 1-3) eller rullade (vol 4-11).