Sök i arkiven
Genvägar MENY

VÄXJÖ STAD.VÄXJÖ STAD NANNY VON BAUMGARTENS DONATIONER  (1929 – )

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (-)
HistorikVäxjö stad Nanny von Baumgartens donationer
Historik
Fröken Nanny von Baumgarten avled 1929 och efterlämnade testamente med tillägg till förmån för bl a Växjö stad. Testamentet från 1906 och tillägget 1928 innefattade att till stadsfullmäktige i Växjö skulle överlämnas 20000 kronor att förvaltas på sätt stadsfullmäktige närmare bestämde under benämning av Nanny von Baumgartens donationsfond.
Av dessa medel skulle 10000 kronor bilda en fond varav räntan eller avkastningen skulle årligen utdelas till 2 a 3 stycken medellösa sjukliga sömmerskor eller kvinnliga butiksbiträden från Växjö stad för att bereda dem tillfälle till brunns- eller badresa samt 10000 kronor skulle bilda en fond för åldershjälp åt fattiga tjänarinnor. Räntan skulle årligen utdelas med belopp av minst 50 kronor till tjänarinnor, som kunna förete intyg om god frejd och minst 10 år trogen tjänst hos samma husbondefolk med rätt för den som en gång kommit i åtnjutande av nämnda understöd att bibehållas vid detsamma, så länge hon är medellös och ogift, samt ej genom någon vanhederlig handling förverkat rätten till den. Företräde skulle ges till den som har hemortsrätt i staden eller vars huvudsakliga tjänstetid förflutit i staden. Skulle en pensionsförening för kvinnliga tjänare som finns omnämnd i J.E. Bergs testamente komma till stånd äger stadsfullmäktige att bestämma om dessa medels användande för samma ändamål.
Trotjännarinnan Sofia Jonsson skulle i varje fall av denna sistnämnda fond åtnjuta en årlig livränta å trehundra kronor att uppbäras kvartalsvis så länge hon lever ogift, varefter densamma skulle i sin helhet användas för sitt ändamål vare sig genom utdelning av hela årliga avkastningen eller fondens överlämnande till ovannämnda pensionsförening. Sedan samtliga de i testamentet och i tillägg omförmälda, under hennes livstid ej utbetalda legat utgått samt skatter, boutredningskostnader och alla boets skulder till fullo likviderats, skulle all därefter förefintlig behållning tillfalla Växjö stad för att såsom en särskild fond förvaltas av stadsfullmäktige. Denna behållning skulle enligt fullmäktiges närmare föreskrifter användas för uppförande å lämplig plats i staden, helst i närheten av nuvarande Mariahemmet, av en byggnad av samma typ avsedd till bostäder åt äldre ensamma kvinnor, i första hand s.k. pauvres honteux. Hyrorna för dessa bostäder skulle avvägas så att de täckte driftskostnaderna för fastigheten och i övrigt fick stadsfullmäktige träffa bestämmelser för fondens förvaltning. Klander inkom mot Nanny von Baumgartens testamente från hennes arvingar. Denna talan ogillades av rådhusrätten, hovrätten och Kungl. Maj:t och 1934 kunde stadsfullmäktige först bestämma om förvaltningen av donationerna. Stadsfullmäktige beslöt att memyndiga drätselkammaren att försälja den i donationen ingående fastigheten nr 2 i Kv Gripen och även till fördelaktigast kursrealisera till donationen tillhörande aktier. Vidare beslöt stadsfullmäktige att en kommitté å tre personer skulle utses med uppdrag dels att efter förhandlingar med drätselkammare angående lämplig tomt för byggnad, som angavs i testamente, dels låta uppgöra program med ritningar och kostnadsförslag rörande denna byggnad och därefter till
stadsfullmäktige med de förslag efter dessa förberedande åtgärder.
Den 23/9 1934 godkändes arkitekt Wiman förslag till uppförande av byggnad och 228000 kronor anslogs. Stadsfullmäktige uppdrog kommittérade att å den för ändamålet anvisade tomten i kv. Kräftan uppföra sagda byggnad, planera tomten och vidtaga angivna förändringar i nuvarande Mariahemmet i huvudsaklig överensstämmelse med det godkända förslaget. Styrelsen för Mariahemmet uppdrogs att ej mindre pröva och avgöra ansökningar att få förhyra lägenheter inom den nya byggnaden utan även uppgöra och till stadsfullmäktige inkomma med förslag till dels stadga för den av donationen bildade stiftelsen ävensom namn å densamma dels och stat för den nya stiftelsens verksamhet. 1935 bestämde stadsfullmäktige att till plats för byggnaden upplåta tomterna nr 2 och 5 i kv. Kräftan avgiftsfritt dock med de jämkningar med avseende å gränsbestämningen efter kommitténs överenskommelse med drätselkammaren. Tomterna
skulle upplåtas under nyttjanderätt att av kommittén disponeras för ändamålet f o m dag som var överenskommit mellan drätselkammaren och kommittén. Hösten 1936 färdigställdes byggnaden och stadsfullmäktige beslöt att stiftelsen skulle benämnas Nanny von Baumgartens stiftelse. Dess ändamål var att i byggnad som av stiftelsens medel uppförts bereda bostäder åt äldre ensamma kvinnor i första hand s.k. pauvres honteux, som under de senaste fem åren varit mantalsskrivna i Växjö stad. Bostadslägenheterna med tillhörande lokaler samt ljus och värme upplåtes mot hyresavgiften som bestämmes av styrelsen. Dessa avgifter sättes ej högre än som erfordras för stiftelsens vidmakthållande, egendomens underhåll och vård samt andra nödiga utgifter. Stiftelsens förvaltning skulle omhänderhavas av en styrelse med säte i Växjö stad och bestående av tre ledamöter vilka jämte två suppleanter utses av stadsfullmäktige för tre år räknade fr o m året näst efter det varunder valet ägt rum. Styrelsen utser årligen inom sig ordförande. Drätselkammaren skulle uppbära hyresavgifter och sköta utbetalningarna. 1960 trädde nya stadgor i kraft vari bl a reglerades att stiftelsens styrelse skulle utgöras av drätselkammarens arbetsutskott och förvaltningen av fastigheten av fastighetskontoret. 1964 överläts tomt nr 7 i kv Kräftan till stiftelsen.
ReferenskodSE/G003/VKA_1102
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/abBjFVq22KU96i13QKfnG2
SpråkSvenska
ExtraIDVKA_1102