Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Jämtlands läns undsättningsfonds arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/ÖLA/11199
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/LLHhUFT8rH6cxG02H087k3
Omfång
0,6 Hyllmeter 
15 Volymer 
Datering
1872 – 1963  (Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning, 1990/23
ArkivinstitutionRiksarkivet i Östersund (depå: Landsarkivet)
Arkivbildare/upphov
Undsättningsfonden i Jämtlands län
Kategori: Kommunal myndighet. Kommunala myndigheter (Undsättningsfond.)

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr ÖLA/11199

Förteckning 23/1990

Lev. 33/1980, 30/1989







Förteckning

över

JÄMTLANDS LÄNS UNDSÄTTNINGSFOND
Inledning (äldre form)JÄMTLANDS LÄNS UNDSÄTTNINGSFOND - HISTORIK

Se kommunala arkiv.

Volymerna 1 och 8 har inkommit från länsbiblioteket i Östersund medan övriga volymer levererats av Jämtlands läns landsting.

I anledning av 1849 års missväxt i Jämtlands län gjordes insamlingar och anvisades medel för undsättning åt de drabbade. Genom nådigt brev 1853-01-08 förordnades att de besparade medlen (6.164 Rdr, 37 skillingar och 4 runstycken Banco) under namn av Jemtlands läns 1849 års besparingsfond skulle ställas under förvaltning av en direktion där landshövdingen skulle vara ordförande och ledamöterna utgöras av landssekreteraren vid länsstyrelsen samt två personer ur fullmäktige för landsjämnaden.

Direktionen skulle vid inträffad missväxt i länet skyndsamt besluta om uppköp av spannmål och mjöl. Förnödenheterna skulle tillställas de behövande socknarnas fattigvårdsstyrelser mot förbindelse att inom högst ett år med pengar återbetala skulden utan ränta.

Ur fonden kunde även mot kort återbetalningstid utlånas medel mot säkerhet och en ränta om 5-6%. Fondens kapitalsumma skulle ej få minskas. Revision av räkenskaperna skulle göras vid den årliga markegångssättningen i länet.

Så småningom tycks föreskrifterna ha fallit i glömska och 1893 skrev landstinget till länsstyrelsen med begäran att förvaltningen av medlen (14.522 kronor) skulle få övertas av landstinget. 1894-02-09 beslöt så Kunglig Maj:t att fondens medel, som året innan uppgick till nära 25.000 kronor, skulle förvaltas av landstinget genom en kommitté bestående av landshövdingen (ordf.), landssekreteraren, landstingets kamrerare samt två av landstingets fullmäktige. Nödlidande skulle mot kommunal säkerhet ges tvååriga räntefria lån. Kommittén ägde även rätt att utdela gåvor eller lån utan säkerhet.

I en framställning 1932-08-23 till K. Maj:t begärde landstingets förvaltningsutskott att medlen skulle få användas till bekämpande av arbetslösheten i länet. K. Maj:t biföll landstingets begäran med den inskränkningen att fondens kapitalbelopp inte skulle få mins

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Skapad1994-06-21 00:00:00
Senast ändrad1997-10-09 00:00:00