Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sölvesborg Stad Nykterhetsnämnden


Grunddata

ReferenskodSE/K006/1150
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/J3ylOnzsMb3Zat3GpPmkuB
ExtraID1150
ArkivinstitutionSölvesborgs kommuns centralarkiv
Arkivbildare/upphov
Sölvesborg Stad Nykterhetsnämnden (1917 – 1970)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

ArkivhistorikEnligt lagen om behandling av alkoholister (SFS 1913:102) kunde den som var "hemfallen åt dryckenskap" dömas till alkoholistanstalt (det som idag är vårdinstutition för alkolholmissbrukare). Ansökan om intagning på anstalt skulle avgöras av den enligt samma lag införda nykterhetsnämnden. Om inte särskild nykterhetsnämnd infördes i kommunen skulle frågorna avgöras av fattigvårdsstyrelsen. Lagen om behandling av alkoholister trädde i kraft den 1 augusti 1916 (SFS 1916:304).

Nykterhetsnämnden i Sölvesborg Stad grundades 1917 och höll sitt första samanträde den 25 januari samma år. Efter ett beslut från stadsfullmäktige 1916-12-21 valdes K. Hamberg till ordförande och J.A Nilsson till vice ordförande samt herrarna Assarsson och Carlsson och fröken Anna Jönsson till ledamöter. 1917-03-17 antog stadsfullmäktige reglementet för Nykterhetsnämnden efter förslag från densamma.

I reglementet står bl.a. att läsa: "Det åligger nykterhetsnämnden främst att: a.) taga den befattning med åt dryckenskap hemfallna personer, som i gällande lag om behandling av alkoholister avses, b.) med uppmärksamhet följa det allmänna nykterhetstillståndet och rusdryckshandeln i staden samt i sådant avseende hos stadsfullmäktige eller annan vederbörande göra de framställningar och förslag, som därav kunna föranleda ..." I händelse av punkt a "... äger nämnden upptaga till behandling allenast efter skriftlig eller inför nämnden gjord muntlig anmälan av alkoholist själv, dennes förmyndare, anhöriga eller arbetsgivare, förmyndare för hans barn, någon nämndens ledamot, präst, läkare, lärare så ock av polismyndighet, kyrkoråd, folkskolestyrelse eller styrelse från spritbolag i staden"



Om nykterhetsnämnden fått kännedom om att någon var ”hemfallen” åt alkoholmissbruk skulle den skyndsamt undersöka vederbörandes levnadsförhållanden. Nämnden kunde om den ville kalla personen till sig, alternativt beordra personen i fråga att inställa sig hos en läkare, för att undersöka personens alkoholvanor. Om inget annat hjälpte kunde nämnden ställa personen under övervakning. Om inte heller detta hjälpt kunde nykterhetsnämnden ansöka hos länsstyrelsen om att få personen placerad på alkoholistanstalt.



Nämnden låg under Drätselkammaren men Magistraten ansvarade för budgeten. Utgifterna för omhändertagande och vård vid alkoholistanstalt skulle bekostas av nämnden, men efter hand ersättas av den vårdade ifall nämnden inte beslutade att efterskänka beloppet.





Med tiden fick nykterhetsnämnden fler uppgifter vid sidan om ingripandet mot alkoholister. Enligt SFS 1918:464 fick nykterhetsnämnden förbjuda försäljning av alkoholaktiga preparat om det visade sig att dessa missbrukades. I förordningen om försäljning av pilsnerdricka (SFS 1919:406) skulle uppsikten av försäljningen i huvudsak skötas av kommunen. Samma sak gällde förordningarna om försäljning av rusdrycker (SFS 1917:340 och 1937:436).





Den 1 juli 1931 ersattes 1913 års lag om behandling av alkoholister av en ny alkoholistlag (SFS 1931:233 som i sin tur ersattes av lagen om nykterhetsvård SFS 1954:579). Enligt denna skulle en nykterhetsnämnd finnas i varje kommun och ifall en sådan inte inrättades kunde fattigvårdsstyrelsen handha alkoholärenden. Nykterhetsnämndens ledamöter utsågs av kommunen och skulle i landskommun bestå av minst tre ledamöter och i stadskommun minst fem ledamöter. Minst en av ledamöterna skulle vara kvinna och om läkare fanns inom kommunen så var det lämpligt att denne blev ledamot. Under 60-talet blev nämnden även ansvarig för att utfärda lämplighetsintyg för körkort som vederbörande fick ansöka ifall denne fått sitt körkort indraget.





För att ha uppsikt och tillsyn över de kommunala nykterhetsnämnderna infördes år 1939 länsnykterhetsnämnder som även i enskilda fall kunde ingripa ifall kommunen inte kunde fullfölja sina uppgifter, se även instruktion 1965:790. Den centrala myndigheten i nykterhetsfrågor var Socialstyrelsen.





Från den 1 juli 1970 kunde socialnämnd, barnavårdsnämnd och nykterhetsnämnd slås samman till en gemensam social centralnämnd (SFS 1976:296). Nykterhetsnämnden i Sölvesborg Stad övergick vid kommunsammanslagningen till Sölvesborgs kommun och för att 1974-01-01 upphöra och ingå i Sölvesborgs kommuns Sociala Centralnämnd.

Kontroll

Skapad2015-08-20 12:00:03
Senast ändrad2015-08-20 12:00:03