Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Sölvesborg Stad Valnämnd


Grunddata

ReferenskodSE/K006/1173
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/0IB9ozKdrQ321CjXtcoWyB
ExtraID1173
ArkivinstitutionSölvesborgs kommuns centralarkiv
Arkivbildare/upphov
Sölvesborg Stad Valnämnd (1950 – 1970)
Kategori: Kommunal myndighet

Innehåll

ArkivhistorikT o m 1909 valde kommunalstämman på landsbygden ledamöter i kommunalnämnden och i stämman ingick alla röstberättigade. Genom 1909 års lag om val till riksdagen (SFS 1909:36) delades landet in i 56 valkretsar för val till andra kammaren och det proportionella valsystemet infördes. Inom varje valkrets bildade varje kommun ett eller flera valdistrikt. I varje valdistrikt inom landskommunerna inrättades en valnämnd som hade till uppgift att vara valförrättare samt granska och justera de röstlängder som upprättades av häradsskrivaren. Landskommunens valnämnd skulle bestå av fem personer som var bosatta inom valdistriktet. Ordföranden tillsattes av länsstyrelsen och de övriga fyra ledamöterna förordnades av kommunalstämman.



I städer med magistrat, så som Sölvesborg Stad, skötte magistraten valnämndens uppgifter, d.v.s. förätta val till riksdag, stadsfullmäktige och kyrkofullmäktige. Det var stadens allmänna rådstuga som valde stadsfullmäktiges ledamöter. Varje stad kunde antingen vara en egen valkrets eller så kunde flera små städer slås ihop till en. Till detta hörde även att landshövdingen kunde utöva viss insyn. I takt med att magistratens inflytande minskade började städerna själva inrätta en egen valnämnd som valförättare. När magistraten i Sölvesborg upphörde 1949-12-31 inrättade Sölvesborg Stad en valnämnd 1950.

Systemet med tvåkammarriksdag existerade mellan 1866-1971. Ledamöter till första kammaren valdes indirekt genom landstingen och de största städernas kommunala församlingar. Endast män var då valbara på grund av ålders-, inkomst- och förmögenhetsvillkor. Rösträtten av val till andra kammaren var begränsad till män med kravet att man hade fast egendom eller betalat skatt på en årlig beskattningsbar inkomst. Kvinnor kunde rösta i kommunala val från 1863 men endast om de var myndiga, ogifta och hade en årsinkomst eller en förmögenhet över en viss summa. 1918 infördes den allmänna och lika rösträtten. 1919 hölls första kommunalvalet, 1920 första valet till första kammaren och 1921 det första riksdagsvalet till andra kammaren med allmänn och lika rösträtt. Då blev även kvinnor valbara till de båda kammrarna.



Valen till kommuner och landsting förrättades av kommunalstämman. I och med 1920 års lag om val till riksdagen (SFS 1920:796) skulle val till kommuner och landsting hädanefter förrättas av valnämnden. I den kommunala vallagen (SFS 1930:253) finns liknade bestämmelser. De båda lagarna ersattes 1972 av en gemensam vallag (SFS 1972:620). Enligt denna skulle det i varje kommun finnas en valnämnd, som bland annat utsåg valförrättare till valdistrikten. Den ersattes av SFS 1997:157 som i sin tur ersattes av vallagen 2005:837 där den större förändringen gäller val till EU-parlamentet.



Från 1971 ingår även Gammalstorps och Mjällbys valdistrikt i Sölvesborgs kommun i och med kommunsammanslagningen samma år.

Om röstlängder:


Från 1910 tillhandahöll valnämnden röstlängder för val till andra kammaren. Längderna upprättades i två exemplar. Ett av exemplaren användes för val till riksdagens andra kammare och det andra för val till kommuner och landsting.

Från 1921 upprättades gemensamma röstlängder till riksdags- och kommunalval som skulle upprättas i två exemplar, varav det ena skulle användas vid riksdags- och landstingsval och tillhandahållas av valnämnd. Den andra skulle användas huvudsakligen vid kommunalval och tillhandahållas av kommunalstämmans (senare kommunalfullmäktiges) ordförande.

Kontroll

Skapad2015-09-04 09:30:48
Senast ändrad2016-01-22 12:33:59