bild
Arkiv

Malmö S:t Petri kyrkoarkiv


Grunddata

ReferenskodSE/MSA/00619
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/7BdKh6JHmqw2Tyj3fXLgI3
ExtraIDKYR
Omfång
139,05 Hyllmeter  (Text)
Datering
1532 – 1999  (Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmLängst 70 års sekretess för folkbokföringshandlingar enligt Offentlighets- och sekretesslagen 22 kap, 1 paragrafen.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionMalmö stadsarkiv (depå: Bergsgatan, Norra hamnen)
Arkivbildare/upphov
Malmö S:t Petri församling (– 1999)
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr MSA/00619














Förteckning över

Malmö S:t Petri församling

1532-1999
Inledning (äldre form)Malmö S:t Petri kyrkoarkiv

Det ursprungliga Malmö som på 1100-talet nämns i urkunderna, var närmast en bondby och omfattade det område idag som kalllas Pildammsstaden. Här fanns en kyrka som omnämndes första gången 1247 och som låg på den plats som kallas lilla eller norra pildammen. Då tillgången på sill i Öresund ökade under 1200-talet flyttade folket ner till kusten och bosatte sig vid nuvarande Väster- och Östergatornas centrala delar. Det Nedra Malmö, i motsats till den äldre bebyggelsen som kallades Övra Malmö, omfattade nuvarande Kungsparkens och Malmöhus slottområden - det område inom broarna som ligger väster om Stortorget. 1269 omnämns kyrka och kyrkogård i urkunderna, och det är denna romanska kyrka som finns avbildad på Malmös äldsta sigill. År 1319 uppgjordes en ny stadsplan och staden utvidgades till att omfatta hela området inom broarna, den s k Gamla staden. Detta år räknas som Malmö stads grundläggande och även som S:t Petri kyrkas grundläggande. Till Malmö kom många köpmän och företrädare för köpmannagillet Hansan. Lübeck kom härvid att spela en betydande roll och Mariakyrkan i Lübeck blev S:t Petri kyrkas förbild. Den nya kyrkan som uppfördes benämndes till en början S:t Petri och S:t Pauli kyrka. Man började att bygga den östligaste delen med kor och tvärskepp, senare den västliga delen med valv och torn och så smånigom kapellen. Kyrkan är stadens bäst bevarade tegelbyggnad. 1420 störtade tornet vilket berodde på bristfällig konstruktion. Ett nytt torn uppfördes som i sin tur störtade 1422, varpå ännu ett nytt torn uppfördes. I detta slog åskan ner 1560, då även några siffror på urtavlorna förstördes. 1792 fick tornet ändrat utseende genom att tornspiran ersattes av en hätta i barockstil. Först 1890 återfick tornet den tornspira som alltjämt finns kvar. Tornet nuvarande höjd är 96 meter. S:t Petri församling omfattade från början staden inom broarna. Caroli församling tillkom 1683 och var en icke-territoriel tysk församling. 1812 ändrades Caroli till en territoriel församling varvid S:t Petri församling kom att omfatta stadens västra delar och Caroli församlings östra delar med gränslinje i Prost-, Mäster Nils-, Djäkne- och Studentgatorna samt utanför stadskanalen Södra Förstadsgatan och Ystadvägen. Vid bildandet av Malmö S:t Johannes församling 1906-10-01 överfördes delar av södra förstadens ytterområde, bl a Allmänna sjukhuset och Borgmästaregården (östra sidan av Pildammsvägen) samt 1935 resterande delar av södra förstadens ytterområde: kv 54 Kaplanen-64 Väktaren och resten av Pildammsstaden, varvid Rönneholmsvägen utgjorde gränsen. 1949 avskildes församlingens område i väster, en linje dragen från Turbinkanalen längs Malmöhusvägen och Mariedalsvägen som överfördes till den nybildade Slottsstadens församling. Från den upplösta Caroli församling till S:t Petri församling överfördes samtidigt området väster om Östra Förstadskanalen. Gränserna för S:t Petri församling utgöres sålunda av Mariedalsvägen, Västra Rönneholmsvägen, Södra Förstadsgatan, Drottninggatan, Exercisgatan samt Inre hamnen, Fri hamnen, Mellersta och Västra hamnen.

Kommentarer till husförhörslängderna: Husförhörslängder förda vid kyrkoherdens skriftstol (A I a) omfattar hela församlingen, men kompletterande uppgifter kan hämtas i stadskomministrarnas husförhörslängder (A I b och A I c). Kyrkoherde Gullander införde under sin ämbetstid oftast bara namnen på de personer som tillhörde stadskomministrarnas skriftstolar med hänvisningarna "1" respektive "2". Personregisterna till husförhörslängderna grundar sig på A I a och A I d.

I samband med att folkbokföringen överfördes från Svenska kyrkan till Lokala skattemyndighetenden 1991-06-31, omarbetades och kompletterades förteckningen vintern 1994-våren 1995 av arkivarie Helena Sjölin. I och med skilsmässan kyrka/stat år 2000 kompletterades och omarbetades förteckningen ytterligare av Cecilia Jansson och Barbro Möller. 1997-01-01 överfördes samtliga handlingar t o m 1991-06-31 rörande folkbokföring till stadsarkivet. Hösten 2003 överfördes även den kyrkokommunala delen av arkivet till Stadsarkivet.

Ämnesord

Tillgänglighet

SekretessJa

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se även: Pärmfragment från Dringenbergska liberiet (SE/LLA/80170)

Kontroll

Senast ändrad2019-06-03 15:13:58