bild
Arkiv

Barnsjukhuset Samariten


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0253
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/rzchaFsLCoJRmVnLMGyct2
ExtraID0253
Omfång
51,54 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)SSA / 0253

Barnsjukhuset Samariten


Inledning

År 1890 öppnades Stockholms andra allmänna barnsjukhus; det första var Kronprinsessan Lovisas barnsjukhus på Kungsholmen som tillkom redan 1854.
På initiativ av bla läkar- och apotekarfruar, som genom ett första upprop 1886 vädjade om penninggåvor, insamlades under några år medel genom påteckningslistor, basarer osv.
Senare och genom åren tillkom dessutom ett antal större donationer. 1890 skänkte tex Alfred Nobel 50.000 kronor. En styrelse tillsattes och den föreslog en placering av det tillkommande barnsjukhuset på Norrmalm. Genom påverkan av ett antal inflytelserika södermalmsbor förlades dock sjukhuset till stadsdelen Södermalm där behovet bedömdes vara mycket stort. Stockholms stad kunde där hyra ut ett mindre stenhus på Krukmakaregatan 13A.
Efter ombyggnader och inredningsarbeten öppnades här den 1 april 1890 det nya sjukhuset som kom att drivas i stiftelseform (senare Stiftelsen Barnsjukhuset Samariten) och som fick namnet ”Nya barnsjukhuset”. Redan 1895 ändrades namnet till ”Barnsjukhuset Samariten”. Åren 1892-1908 fanns 20 sängplatser på sjukhuset.

Arkitekten Ernst Stenhammar fick 1904 i uppdrag att rita nya byggnader för Samariten.
Hans förslag omfattade ett komplex av hus runt en öppen gård. 1909 stod en av dessa byggnader - ”Paviljong Jenny Lind” [till minne av den berömda sångerskan vars efterlevande make donerat medel till sjukhuset] - färdig i kvarteret Postiljonen intill den äldre byggnaden som sen behölls som ekonomilokaler. Stockholms stad upplät tomtmark i form av en tomträtt på villkor att i de byggnader som där uppfördes måste barnsjukvård bedrivas. Efter att ha drivit sjukhuset utan ekonomisk hjälp från offentligt håll erhöll man from 1913 årliga anslag från Stockholms stad.

1920 tillkom genom en donation 4 ögonplatser med egen ögonläkare och ett mindre antal kirurgplatser fanns redan från början. 1923 öppnades en poliklinik för invärtes sjuka barn.

Åren 1931-1932 uppfördes en ekonomibyggnad i vinkel mot 1909 års byggnad som samtidigt moderniserades. Polikliniken fick nu egna lokaler och den medicinska avdelningen omfattade 59 plaster, den kirurgiska 9 och ögonavdelningen 7. Samtidigt revs den äldsta byggnaden.
Sjukhusets nya adress blev Ringvägen 21.

Ytterligare om- och tillbyggnader gjordes 1936 då platsantalet utökades till 81 och nu tillkom en röntgenavdelning. From 1938 användes polikliniklokalerna även som barnavårdscentral. 1939 intogs 1077 patienter och 2383 togs emot på polikliniken.

Åren 1947-1949 gjordes fler om- och nybyggnader. Den nya byggnaden utgjordes av en mottagningsbyggnad vid Ringvägen; den enda av Samaritens byggnader som idag (2011) ännu finns kvar.

1971 övertog Stockholms läns landsting alla sjukhus som Stockholms stad tidigare ansvarat för. Samtidigt övertogs bla avtalet med det stiftelsedrivna Samariten om barnsjukvård.
I detta stordriftens tidevarv bestämdes dock redan 1972 att Samariten skulle läggas ner.
Det skedde på så sätt att Landstinget beslutade att bidrag till driften skulle upphöra efter 30 april 1974. Verksamheten vid sjukhuset upphörde därför 10 april 1974 och flyttades till barnkliniken Huddinge sjukhus. 169 av 209 anställda fick nya arbeten inom Stockholms läns landsting.

Eftersom tomten med sjukhusets byggnader hade upplåtits med villkorad tomträtt återgick marken till Stockholms stad som senare rev 2 av sjukhusbyggnaderna. Det senast uppförda huset längsmed Ringvägen blev kvar och där öppnades daghemmet Samariten.

Stiftelsen Barnsjukhuset Samariten efterföljdes av en ny - Stiftelsen Samariten - som övertog de donerade medlen vilka 1975 uppgick till ett värde av ca 2 miljoner kronor.
Den nya stiftelsens uppdrag blev att förvalta dessa medel samt utdela forskningsanslag och bidrag inom området barnhälsovård och barnsjukvård, något som även den tidigare stiftelsen gjort under dess sista 15-20 år.


Samaritens överläkare

1890-1910 Sven von Hofsten
1910-1933 Ragnar Nordgren
1933-1957 Nils Malmberg
1957-1973 Lars Ström
1973-1974 Sverker Westin



Sekretess

Observera att sekretess råder i åtskilliga handlingar (register och liggare, patientjournaler etc) enligt Offentlighets- och sekretesslagen (OSL Kap. 21 § 1).



Arkivet

Styrelse- och årsmötesprotokoll med handlingar (A 1) har bevarats i en sammanhängande svit 1887-1975.
Tryckta årsberättelser (B 1A) likaså (med någon lucka).

Patientliggarna med alfabetiska register (D 1A) finns för åren 1890-1967 (men en lucka). Dessa utgör ingång till patientjournalerna.

Matrikelkort över personal (D 2A) finns för åren 1940-1974.
Spridd korrespondens (E 1; som ej bilagts protokollen) finns åren 1934-1974.

Patientjournalerna (F 1A) är sorterade efter årsvisa journalnummer och finns för behandlingsåren 1890-1957. Ingång till dessa är patientliggarna (D 1A).

Räkenskapshandlingarna (G) har bevarats i varierande grad fram till början av 1960-talet (med enstaka tom 1974).



OBSERVERA att delar av Samaritens arkiv förvaras hos Landstingsarkivet.
De viktigaste serierna där är:
F 1 Patientjournaler, vårdår 1947-1974
(566 volymer, patienter födda 1928 06 03 - 1974 02 34).

F 2 Röntgenutlåtanden, vårdår 1961-1974
(96 volymer, patienter +personal? födda 1877 - 1974 03 19).


Barnsjukhuset Samaritens arkiv inkom till Stadsarkivet vid flera tillfällen.
Följande accessioner återfinns i Stadsarkivet accessionsliggare:
25/1969
37/1969
20/1976
2/1991
7/1991
2010:065

Arkivet förtecknades ursprungligen av Magnus Åberg och hans arkivförteckning är daterad 2/1 1981.

Under senare delen 1990-talet och början av 2000-talet genomfördes gallringar i räkenskaperna enligt nya gallringsbestämmelser (bla verifikationerna).
Gamla olämpliga förvaringsaskar utbyttes mot nya godkända arkivkartonger varvid volymnumreringen ändrades. Flera tilläggsleveranser inkom (varav några tydligen ej accessionsförda). Allt detta ledde till behovet av att bearbeta arkivförteckningen.
Jag har därför i omgångar under hösten 2010-feb 2011 omarbetat hela arkivförteckningen samt författat en ny inledning/historik.

Den gamla förteckningen har bevarats tillsammans med depåexemplaret av den nya arkivförteckningen. En konkordanslista över signa i de gamla jämfört med den nya förteckningen har upprättats.

Slutligen tackas Erik Janemar och Gunilla Tallroth för scanning av bilder till omslagssidan.



Stockholm i Stadsarkivet Frihamnen 2 februari 2011



Lars Asklund
1:e arkivarie


________




Litteratur

Högberg, Lena: ”där de vita sängar stå”. Barnsjukhuset Samariten 1890-1974. 1990.

Malmberg, Nils: Barnsjukhuset Samariten 50 år 31/3 1940.

Nordenfelt, Per J.: Kortfattad historik [1974]. I årsberättelsen för 1974, tryckt 1975.

Ström, Lars: Anförande i samband med firande av Samariten 75-årsjubuileum [1965].
I årsberättelsen för 1965, tryckt 1966.

Kontroll

Skapad2010-09-29 08:55:34
Senast ändrad2013-09-11 13:24:45