Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Oregårdens lantbruksskolas arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/LLA/11694
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/CgDQkPSjP4zPQ0Bdep8vR4
ExtraID11694
Omfång
1 Volymer  (-)
0,1 Hyllmeter  (-)
Datering
1840–1912(Tidsomfång)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): Förteckning nr 143 /2008., Arkivet ordnat och förtecknat av arkivarie Annika Tergius 2008.
ArkivinstitutionRiksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)
Arkivbildare/upphov
Oregårdens lantbruksskola (1840 – 1912)
Alternativa namn: Lantbruksinstitutet Orup  (1840 – )
Alternativa namn: Landtbruksinstitutet Orup
Alternativa namn: Oregårdens landtbruksskola
Kategori: Ej fastställd

Innehåll

Allmän anmärkningTidigare benämnd Lantbruksinstitutet Orup.
Inledning (äldre form)Lantbruksskolornas uppgift var att utbilda "befäl" till lantbruket d.v.s. ladufogdar, rättare och inspektorer. Dessa rekryterades ofta från det militära vilket säkert hade sina fördelar när det gällde arbetsledning. De större jordägarna insåg dock på ett tidigt stadium att en arbetsledare inom jordbruk även borde besitta goda kunskaper i konsten att bedriva lantbruk.
Sedan hushållningssällskapens instiftande i slutet av 1700-talet hade dessa diskussioner förts och tidiga lantbruksskolor förekom på bl. a. Dyringe i Örebro län och Storeborg i Skaraborgs län. Vid Hushållningssällskapet i Malmöhus län sammanträde 1838 togs frågan om inrättandet av ett lantbruksinstitut upp av godsägare Hallenborg på Rydsgård i Vemmenhögs härad. Vid sammanträdet året därpå framlades önskemål om att den egendom där institutet skulle upprättas var Orup i Gudmundtorps socken i Frosta härad. 1840 års riksdag gav anslag till fem nya lantbruksskolor bl. a. Orups lantbruksinstitut eller Skånska Jordbruksskolan i Orup som den också lär ha kallats. Ägare till Orup var en hovjägmästare Påhlman vilken sålde egendomen till O. Chrysander, Hushållningssällskapets sekreterare, för det nybildade bolagets räkning. Löjtnanten C. Tenger utsågs till att bli institutets förste föreståndare.
Innan undervisningen av eleverna påbörjades, skänktes en del djur och inventarier till Orup av aktietecknarna i bolaget. Däribland skänktes två stycken enegelska plogar tillverkade på Trolleholm till institutet med förhoppningen om att man på Orup skulle kunna påbörja egen tillverkning av sådan till försäljning. Denan tanke verkar även ha genomförts under en kortare period och Orupsplogarna ansågs vara minst lika bra som sina föregångar från Trolleholm.
Skolan visade sig snart ha svårt att bära sina egna kostnader. 1842 föreslog Tenger att han skulle ta anställning som inspektor på Skarhults gods med argumentet att det skulle gagna institutet om eleverna fick möjlighet att arbeta där. 1847 avgick Chrysander som sekreterare för Hushållningssällskapet och Orup kallades inte längre för lantbruksinstitut utan lantbruksskola. Carl August Coyet från Rönneholm utsågs till ny inspektor på skolan samma år. Denne lät ganska omgående avskeda Tenger eftersom denne, enligt Coyet, tillbrinagde för mycket tid på Skarhult. Även ett par andra av skolans anställda fick gå. Samma år inrättades även en veterinärstation på Orup, något som dock bara varade ett par år.
Tenger efterträddes av Johan Rabbén vilken blev kvar på skolan fram till 1850 då han ersattes av Fredrik von Ekenstéen, tidigare inspektor på Skarhult. 1852 fick skolan Kungl. Maj:ts nådiga reglemente för lägre lantbruksskolor och kunde därmed få statsbidrag mot att man tog emot frielever.
Året därpå avgick Coyet och efterträddes av Axel De la Gardie från Löberöd som inspektor. Fredrik von Ekenstéen blev senare även sekreterare i Hushållningssällskapet.
1879 väcktes frågan om att flytta skolan för att kunna bedriva en bättre verksamhet. Ekenstéen erbjöd den av sig själv arrenderade egendomen Oregården vilken sedan en tid tillbaka redan var i sambruk med Orup.
1896 flyttades verksamheten ännu en gång, denna gången till Västraby gård i Högseröd socken. Förståndare för skolan blev Ekenstéens svärson C. Hammargren vilken sen efterträddes av J. Nathorst. Båda var mycket kunniga inom lantbruk men kunde trots detta inte få ekonomi i jordbruksdriften på Västraby och skolan upphörde med sin verksamhet 1912.

Arkivet deponerades i Landsarkivet 1921 och utgörs av tre inbunda volymer som tillsammans spänner över hela lantbruksskolans verksamhetstid. Elevmatrikeln innehåller bl a uppgifter om var eleverna kom ifrån, var de tog vägen efter skolan och ibland även korta små personliga kommentarer om deras förtjänster eller avsaknad av sådana.
Vid ordnings- och förteckningsarbetet har handlingar från Fil. dr. Leonard Holmströms gåva (LLA/30700:8-38) samförtecknats med arkivet. Detta har tidigare förvarats i samlingsvolym 8.

Arkivet ordnat och förtecknat av arkivarie Annika Tergius 2008.

Litteratur:
Björkelund, Gottfrid 1944: Frosta härads historia.
Kjellgren, Lennart 1951: Här är bygden...

Tillgänglighet

SekretessNej

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se-hänvisning från: Fil. dr. Leonard Holmströms gåva (SE/LLA/30700-08:38)

Kontroll

Skapad2005-03-29 00:00:00
Senast ändrad2020-09-21 14:07:18