Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Katarina sinnessjukhus med filialer


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0249C
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HdRaDKAezoF2BqfOpPN083
ExtraID0249C
Omfång
28,96 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivbeskrivning

Katarina sinnessjukhus med filialer



Historik

Sjukhuset på Nya Sandbergsgatan i Katarina fd kronobränneri inrättades ursprungligen som ett epidemisjukhus och var när det stod klart 1831 Stockholms första sådana. Till att börja med kallades sjukhuset för Provisoriska sjukhuset ( i folkmun ”Kopphuset”) men omorganiserades till ett ”vanligt” sjukhus 1878 och bytte då namn till Katarina sjukhus.
En filial till Katarina på Hornsgatan 82 (i fd Bysättningshäktets byggnad, ”Bysis”) fungerade nu istället som epidemiavdelning. 1893 stod det nybyggda Epidemisjukhuset vid Roslagstull klart och all vård av epidemiskt sjuka överflyttades dit.

1898 inrättades på Hornsgatan 82 ett provisoriskt sinnessjukhus då det vid denna tid fanns ett stort behov av platser för stadens sinnessjuka. (Provisoriet på Hornsgatan 82 benämndes ibland även Brännkyrkogatan som ju ligger på byggnadens norra sida). Tanken var att man skulle vårda sinnessjuka hemmahörande i Stockholm men också under kortare perioder ta hand om patienterna som skulle omplaceras till olika asyler eller hospital. Häri fanns ett problem i ansvarsfrågan och bedömningen. Var en sinnessjuk patient hörde hemma (mantalsskrivning) kunde ta tid att avgöra. Det var Hälsovårdsnämndens skyldighet att ordna platser för patienter som man ansåg kunde bli förbättrade eller återställda; de skulle placeras på hospital. För de obotligt sinnessjuka som skulle placeras på asyl ansvarade istället Fattigvårdsnämnden. Mellan dessa två myndigheter uppkom ständiga meningsskiljaktigheter om vem som borde betala patienternas sjukhusvistelser.

Behovet av platser för stadens sinnessjuka bara växte. Den 1 okt 1902 blev därför delar av Katarina sjukhus omgjorda till sinnessjukhus och året därefter togs hela sjukhuset i anspråk för sinnessjukvård. Detta möjliggjordes genom att Provisoriska sjukhuset på Åsögatan 97 (senare Åsö sjukhus) tog över vården av fysiskt sjuka från Katarina sjukhus och både patienter och personal flyttades dit. (För åren 1831-1902 - se Katarina sjukhus arkiv). Provisoriet vid Hornsgatan blev kvar som filial till Katarina sinnessjukhus.

På grund av platsbrist öppnades redan 1904 en andra filial till Katarina på Södermannagatan 13 och 1905 ytterligare en på Bondegatan 34.

1905 beslutade man att inrätta ett nytt stort sinnessjukhus utanför staden som skulle kunna ta emot sinnessjuka från hela Stockholm. Platsen för detta sjukhus blev Långbro i Brännkyrka socken. 1909 öppnades Långbro sjukhus och 1910 överflyttades samtliga sinnessjuka patienter från Katarina med filialer. Katarina hade därefter endast kvar patienter på avdelningen för Delirium tremens (patienter med abstinensproblematik genom missbruk av alkohol eller andra droger). Sjukhuset började nu åter ta emot fysiskt sjuka patienter på de andra avdelningarna medan filialerna stängdes.

Det skulle dock snart visa sig att Långbro inte räckte till för att ta emot alla de som behövde hjälp. Därför började man återigen ta emot sinnessjuka på Katarina. Filialen på Hornsgatan återöppnades dessutom 1912 och den på Bondegatan 1914. Södermannagatan återöppnades 1917 men stängdes återigen 1918 för att återupplivas ytterligare en gång 1920.

Av de bevarade handlingarna framgår att filialerna på Södermalm även kom att användas på 1920-talet och fram till nedläggningen av Katarina sinnessjukhus. Se för övrigt bifogad tablå över filialer med uppgifter om arkivhandlingar/årtal.

1921 slöts ett avtal med Allmänna barnhuset om att få utnyttja en av deras lokaler och en filial öppnades vid Norrtullsgatan 14. 1923 öppnades dessutom en filial på S:t Görans sjukhus
(S:t Görans barack) men denna stängdes i april 1926 då patienterna överflyttades till Epidemisjukhuset där provisoriska avdelningar för sinnessjuka inrättades i de så kallade Kolerabarackerna (ca 100 platser). 1926 öppnades också en filial i Kiholm utanför Södertälje. 1930 återöppnades S:t Görans barack och när denna återigen lades ner 1931 överflyttades patienterna till provisoriet vid Epidemisjukhuset. (Journalerna placerades vid arkivets första förtecknande 1938 i S:t Görans sjukhus arkiv). Man öppnade också en kvinnoavdelning på Johannesbergs sjukhus i juli 1931 (48 platser). Även om flera av dessa filialer låg vid helt andra sjukhus var de underställda direktionen över Katarina sinnessjukhus. Katarina hade så att säga ”hyrt in sig i / lånat” dessa lokaler.

Observera att de provisoriska sinnessjukhusen i Vällinge och Älvsjö som fanns vid samma tid sorterade under Långbro sjukhus.

Katarina sinnessjukhus och dess filialer lades slutligen ner 1933 sedan det nybyggda Beckomberga sjukhus öppnat och huvuddelen av personalen fick istället tjänstgöra där.
Sedan Katarina sinnessjukhus lagts ner fortsatte dock filialen på Norrtullsgatan som sinnessjukhus men då istället som en avdelning till Norrtulls sjukhus. De sinnessjukhus som efter 1933 fanns kvar i staden var Beckomberga, Långbro, Norrtull, Rånäs samt S:t Erik. Dessutom fanns ett statligt sinnessjukhus: Stockholms hospital (Konradsberg, Rålambshovs sjukhus).



Organisation

När sinnessjukhusets verksamhet kom igång låg sjukhuset under Hälsovårdsnämden som utsåg en sjukhusdirektör som ansvarade inför styrelsen; denna person var tillika överläkare. Hälsovårdsnämnden utsåg också en styrelse på fyra personer och i denna styrelse ingick dessutom sjukhusdirektören. För Katarinas del var styrelsen gemensam med Provisoriska sjukhuset vid Åsögatan 1910-1921.
1922 skedde en centralisering och det blev istället en central sjukhusstyrelse för alla stadens sjukhus med 7 ledamöter och 3 suppleanter. Denna styrelse löd direkt under hälsovårdsmyndigheten. Styrelsen utsåg i sin tur en kassaförvaltare för varje underlydande sjukhus.




Förkortningar och begrepp som förekommer i arkivet/förteckningen

S.S - sinnessjuka
D.T - Delirium tremens-patienter på den så kallade Delirantavdelningen. (Patienter med abstinensproblematik och förvirringstillstånd genom missbruk av alkohol eller andra droger).
B - Filialen på Bondegatan 34.
H - Filialen på Hornsgatan 82.
S - Filialen på Södermannagatan 13.
N - Filialen på Norrtullsgatan 14.
G - Filialen vid S:t Görans sjukhus; ”S:t Görans barack”.
K (s) S - Katarina sinnessjukhus.
P.S.S (Provisoriska sinnessjukhusen) - Katarinas filialer.
S. P (Södra provisoriska sinnessjukhuset) - Kallades till en början Hornsgatan 82.
S.P.S (Södra provisoriska sinnessjukhusen) - Filialerna på Bondegatan, Hornsgatan och Södermannagatan samt från att de öppnas även S:t Görans barack och Norrtullsgatan.
Detta namn används från omkring 1922.
Norra provisoriska sinnessjukhusen - Filialerna i S:t Görans barack samt vid Epidemisjukhuset från 1925.

Samtliga filialer kallades även ”Provisoriska sinnessjukhuset vid …. ”
(en adress/ett sjukhus) t.ex. ”Provisoriska sinnessjukhuset vid Norrtullsgatan”.



Gallring

Gallring av verifikationer har verkställts enligt Stadsarkivets gallringsbeslut nr 1990:6.



Arkivet

Katarina sjukhus arkivhandlingar påträffades 1932 på en av sjukhusets vindar.
De överflyttades då till Hälsovårdsmyndighetens arkiv och ordnades och förtecknades 1938 som ”Katarina sjukhus” av arkivvårdare Gunnar Hellström (för tiden fram tom 1902). Digitalisering av denna arkivförteckning genomfördes 2002 - se Katarina sjukhus arkiv, kamerala resp. läkarearkivet (SSA/0249A-B). Perioden 1903-1933 (Katarina sinnessjukhus) har däremot tidigare ej varit förtecknad. Dessutom har de filialhandlingar som tidigare förvarats separat och varit förtecknade i arkivförteckning SSA/0259 som ”Provisoriska sjukhus” nu brutits ut och samordnats med övriga filialhandlingar i Katarina sinnessjukhus arkiv. Det provisoriska sinnessjukhuset vid Hornsgatan öppnades ju innan Katarina omvandlades till sinnessjukhus men har trots detta förtecknats här för att få ett sammanhang.
När kroppssjuka åter tas in vid Katarina kallas detta ”Provisoriska sjukvårdsanstalter vid Katarina sinnessjukhus” och en del handlingar återfanns i ovannämnda provisoriska sjukhusarkiv. Även dessa handlingar har nu infogats i föreliggande förteckning.
Man kan även fundera över vilket namn arkivet skall ges. Som en separat del av Katarina sjukhus arkiv har ”Katarina sinnessjukhus med filialer” till slut valts.



Denna förteckning med tillhörande arkivbeskrivning/inledning är upprättad i enlighet med allmänna arkivschemat såsom en övningsuppgift inom Stockholms universitets kurs i arkivvetenskap höstterminen 2003 av Kristina Rosén.
Undertecknad har i januari och juli 2004 bearbetat arkivbeskrivningen och arkivförteckningen. Dessutom har jag (som ovan nämnts) i september 2004 inarbetat de udda volymer för sjukhusets filialer som tidigare ingått i arkivet ”Provisoriska sjukhus”.
Efter dessa åtgärder föreligger arkivförteckningen för Katarina sjukhus i komplett skick.





Tillägg

Under hösten 2012 har Johannes Eriksson gått igenom hela arkivet och korrigerat felaktigheter gällande årtal, volymnummer mm. Han har sedan fört in detta i arkivförteckningen i Arkis samt justerat den separata innehållsförteckningen. Slutligen har han kompletterat och slutfört etiketteringen. Undertecknad har allra sist ”lagt sista handen” vid förteckningen med några justeringar. Arkivförteckningen föreligger härmed förhoppningsvis i sin ”slutversion”. (I alla fall innan eventuellt för närvarande okänt material påträffas).





Stockholm i Stadsarkivet Frihamnen 2004 10 04 & 2012 12 12





Lars Asklund
1:e arkivarie

Kontroll

Skapad2003-12-08 00:00:00
Senast ändrad2014-05-13 10:07:01