Arkiv

Kriminalvårdens regionkanslis i Umeå arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/HLA/1160050

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/HPYRCPzOxgJR3cBWJiEZX0

Omfång

6,5 Hyllmeter (-)

Datering

1975 – 1990 (Huvudsaklig tid)
1965 – 1990 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Tillståndsgivare

HLA

Villkorsanm

35 kap. 15 § Offentlighets- och sekretesslagen (SFS 2009:400). För uppgift i en allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Förteckning 61/2010

Övriga hänvisningar

Historik/biografi: Organisationsmodell för Umeå regionkansli (pdf)

Arkivinstitution

Riksarkivet i Härnösand (depå: Rosenbäcken)

Arkivbildare/upphov

Kriminalvårdens regionkansli i Umeå (– 1990)

Kategori: Statlig myndighet. Regionkanslier (ej egna mynd.) -1990

Innehåll

Inledning (äldre form)

ARKIVBESKRIVNING ÖVER REGIONKANSLIETS ARKIV (1996)

Kriminalvårdens uppgift är:

* samhällsskydd
* omvårdnad
* påverkan

Landet är indelat i 7 regioner, varav Umeåregionen är den nordligaste och geografiskt störst. Den omfattar Norrbottens och Västerbottens län.

Regionkansliet i Umeå har övergripande ansvar för samordning, utveckling, uppföljning och utbildning av verksamheten vid häkten, anstalter och frivård.

Kriminalvården i regionen har ett väl utvecklat samarbete med ex polis, socialtjänst, arbetsförmedling och psykiatri. Det finns även ett etablerat samarbete med länderna på Nordkalotten. Kriminalvården i Norr kännetecknas av en stabil personalkår, små enheter och god personkännedom. Verksamheten inriktas på att ge de dömda alternativ till kriminalitet och missbruk.

* * *

REGIONKANSLIET

Vid genomförandet av den s.k. kriminalvårdsreformen 1975 skapades 13 regioner. Uppgiften var att regionchefen med sin personal skulle svara för viktiga beslut i klientärenden medan andra funktioner, personalekonomi etc, låg kvar på central nivå.

1990 gick man ned till 7 regioner med kraftigt ändrade uppgifter. Klientbeslut delegerades i huvudsak till lokal nivå medan regionchefen fick andra uppgifter. Dessa koncentrerades till i huvudsak till:

- tillsyn och granskning
- personaladministration
- rättsvård
- samordning
- utbildning
- ekonomi

En avgörande faktor blev regionchefens större ansvar för ekonomi. Detta blev av stor betydelse inför kommande rationaliseringar.

1996 är det åter dags att se över organisationen på alla nivåer. Srävandena är att sammanföra de lokala enheterna, som är separata myndigheter, till en större myndighet med endast en chef och en administration. På det viset kan också antalet regioner minska till 4 eller 5. Samtidigt ökas delegationerna från central nivå till regional- och lokal nivå vilket möjliggör en minskning av den centrala nivån. Teknikutvecklingen möjliggör också helt nya möjligheter till kommunikation och rationalisering.

* * *

I de två häktena (ett i Umeå och ett i Luleå) placeras anhållna och häktade misstänkta för brott, i väntan på rättegång och dom. Häktena ansvarar även för transporter.

* * *

Fängelsestraffen avtjänas i ett av de fyra kriminalvårdsanstalterna (Umeå, Sörbyn, Luleå och Haparanda). De intagna har arbetsplikt, och det bedrivs också studier och speciella påverkansprogram.

UMEÅ

Kriminalvårdsanstalten i Umeå är en sluten lokalanstalt och ligger ca 5 km nordost om Umeå centrum. Anstalten byggdes 1981 och har nu 41 platser, varav 5 är för kvinnor. Det är ett trettiotal anställda som jobbar vid anstalten, bl a vårdare, en behandlingsassistent och en sjuksköterska. Alla intagna har under strafftiden en vårdare som kontaktman, som förutom att fungera som ett stöd ska hjälpa till med frigivningsplaneringen.

I projektprogrammet "Vågar du ta steget till ett nytt liv" erbjuds kvinnor bl a individuell behovsinventering, kunskap i kvinnofrågor, arbete, studier, kunskaper om skadeverkningar av missbruk m m. Programmet pågår under 8 veckor och ska underlätta förutsättningarna för kvinnornas återinträde i samhället.

För 5 manliga intagna finns projektet "Utväg -90", där ingår påverkans- och motivationsprogram. Projektet hålls på en speciell avdelning, som har en drogfri miljö. Klienterna skriver under ett kontrakt där avsikten är att sluta med sitt missbruk. De intagna kan antingen arbeta inom mekanisk eller träindustriell verksamhet, eller i tvätteriet eller i köket. Dessutom finns grundutbildning för vuxna.

SÖRBYN

Anstalten ligger ca 4,5 mil söder om Umeå och är en öppen lokalanstalt med 40 platser, och har ett trettiotal anställda som är fördelade på ett behandlingsteam, ett sysselsättningsteam och ett kansli.
Det är enbart män med kortare strafftider som avtjänar sina straff där, men intagna med längre straff kan komma till Sörbyn under strafftidens senare del.

Varje intagen har en egen kontaktman som stöd under strafftiden.
Kontaktmannen är dessutom med i anstaltens påverkansprogram "Drogfällan". Programmet är för de som är dömda för alkohol- och narkotikarelaterade brott, för att ge dem insikt om hur alkohol och narkotika påverkar deras liv och beteende.

Sörbyn är ett av Västerbottens största jordbruk. Bl a finns det ca 130 djur i anstaltens ladugård, varav 45 är mjölkkor.
Alla intagna har arbetsplikt och en del hamnar antingen i ladugården/jordbruket, i skogen eller i snickeriet. För dem som har nedsatt arbetsförmåga finns det terapiarbeten.

Sörbyn är för närvarande inne i en utvecklingsfas där jordbruk och påverkansprogram får ökad betydelse, bl a håller programverksamheten på att utvecklas enligt Minnesota-modellen.

LULEÅ

Anstalten, som ligger på Porsöområdet, är en modern sluten anstalt med ca 40 platser. De intagna arbetar inom småindustri och mekanisk verkstad.
Anstalten ska slås samman med häktet i Luleå som tillsammans kommer att bilda en ny myndighet.
Meningen är att häktet ska placeras i Luleåanstalten efter om- och tillbyggnad. Den nya myndigheten med både häkte och anstalt beräknas stå färdig årsskiftet 1996/1997.

HAPARANDA

Haparandas anstalt, som byggdes 1864, ligger centralt i staden. Från början hade den 14 slutna platser och kallades för Kronohäktet men efter om- och tillbyggnader är anstalten idag en modern kriminalvårdsanläggning med 40 platser, och har både slutna och öppna avdelningar.
Det är ett trettiotal anställda som arbetar där, bl a som vårdare, behandlingsassistenter och arbetsledare. De flesta anställda är tvåspråkiga (finska-svenska).
All vård- och tillsynspersonal är kontaktmän, för alla intagna har en vårdare som stöd under strafftiden. Vid anstalten i Haparanda finns alla kategorier kriminella: alltifrån dömda för tillgreppsbrott till grova våldsbrott.

Anstalten har en arbetsdrift med skogsarbete samt arbetsträning i en snickeriverkstad. Det finns även möjlighet till studier på olika nivåer, samt en flitigt utnyttjad sporthall för fritidsaktiviteter.
Sedan hösten 1994 har Haparandaanstalten en motivationsavdelning kallad Arken, som har 5 platser och är avsedd för män som är under 30 år med missbruksproblem samt har minst 2 månader kvar av strafftiden. Den som vill komma till Arken får skriva under ett kontrakt där han förbinder sig till:

- drogfrihet,
- att inte bruka vare sig fysiskt eller psykiskt våld, samt
- solidariskt verka för att överenskomna regler hålls.

Idag bedrivs anstalten ett friskvårdsprogram, i intervaller om 4 veckor, där missbruket bearbetas samtidigt som den intagne får social och fysisk träning.

* * *

De tre frivårdsmyndigheterna (Umeå, Luleå och Gällivare) ansvarar för övervakningen av skyddstillsynsdömda där samhällstjänsten och kontraktsvård (kontraktsvård: behandling i någon form istället för fängelse) ingår samt villkorligt frigivna. Frivården gör också personutredningar inför rättegångar. I regionen står mer än 500 personer under övervakning, många med lekmän (lekmän: frivilliga övervakare. Det finns ca 150 st som ansvarar för omkring hälften av alla övervakningar i Umeås frivårdsdistrikt. Frivårdsinspektörerna sköter de resterande övervakningarna.) som övervakare.

UMEÅ

Frivårdsmyndigheten i Umeå startade sin verksamhet under 1940-talet, och kallades till början av 1990-talet för Skyddskonsulenten.

Fram till 1963 vara bara en person ansvarig för all övervakning i Västerbotten, men idag har Frivården 16 personer anställda. Personalen arbetar både på anstalter och häkten, detta förutsätter ett omfattande samarbete med lekmannaövervakare, socialtjänst, arbetsförmedling m fl, samt polis och övriga inom rättsväsendet. Detta samarbete är extra betydelsefullt i glesbygdskommunerna, där lekmannaövervakaren är ett måste för att övervakningen ska fungera.

Frivården anses som en billig form av kriminalvård. Frivården i Umeå erbjuder påverkansprogram för rattfylleridömda, samt en strukturerad samtalsserie där problematiken koncentreras kring brott man begått och hur man ska minimera risken för att komma i liknande situationer igen.

LULEÅ

Frivårdsmyndigheten i Luleå ansvarar för kriminalvård i frihet i 12 av Norrbottens kommuner. Verksamheten bedrivs av 11 frivårdsinspektörer och 7 anställda vid kansliet under ledning av frivårdschefen.

Hösten 1994 pågick omkring 275 övervakningar i Luleå frivårdsdistrikt. Sedan augusti 1994 pågår ett försök med elektronisk kontroll. Denna intensivövervakning ersätter fängelse (högst 2 månader) och gör att den dömde kan behålla sitt arbete och kontakten med sin familj, samtidigt som hans rörelsefrihet begränsas.

Att delta i påverkansprogram som behandlar brottet (orsaker och konsekvenser) ingår i intensivövervakningen.

I juni 1995 beslutade regeringen att kriminalvården skulle göra förberedelser för att utvidga försöket med elektronisk kontroll i Luleå till hela landet, och i oktober 1996 ska verksamheten dra igång i samtliga frivårdsdistrikt.

GÄLLIVARE

1971 blev Gällivare frivårdsdistrikt en egen myndighet. Den är Svergies nordligaste och ett av de största distrikten till ytan, men är minst när det gäller klientantal och personalstyrka. Fyra anställda ansvarar för verksamheten både i Gällivare kommun och i Kiruna kommun. Inom distriktet finns det omkring 30 lekmannaövervakare.

Isället för fängelse kan personen (främst då ungdomar) få samhällstjänst. Den är under en bestämd tidsperiod och på ett antal timmar, mellan 40 och 200 timmar, och arbetet är helt oavlönat. Det är oftast ideella föreningar, som t ex Brukshundsklubben i Gällivare, som tar emot dem som har samhällstjänst. Personer med missbruksproblem kan dömas till kontraktsvård, vilket inte är ovanligt i Gällivare frivårdsdistrikt. De som är dömda till skyddstillsyn kan få delta i programverksamheten, t ex i det brottsförebyggande programmet "Brottsbrytet".

* * *

Myndigheten följer den allmänna bestämmelsen om sekretess inom kriminalvården, som finns i SekrL 7:21, och har följande lydelse:
"Sekretess gäller inom kriminalvården för uppgift om enskilds personliga förhållanden, om det kan antas att den enskilde eller någon honom närstående lider men eller att fara uppkommer för att någon utsätts för våld eller annat allvarligt men om uppgiften röjs. Sekretessen gäller dock inte beslut av kriminalvårdsstyrelsen eller någon av kriminalvårdens nämnder och inte heller annat beslut i ett kriminalvårdsärende enligt brottsbalken eller lagstiftningen om kriminalvård i anstalt.

I fråga om uppgift i allmän handling gäller sekretessen i högst femtio år."

* * *

Arkivansvarig är kriminalvårdsdirektör Björn Nilsson.

* * *

Tillgänglighet

Sekretess