Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Svenska vall- och mosskulturföreningen


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730579
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HvVYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
5,5 Hyllmeter 
59 Volymer 
Datering
1938 – 1960  (Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Svenska vall- och mosskulturföreningen
Kategori: Förening. Övriga föreningar (Branschförening)

Innehåll

Allmän anmärkningSe äv Betes- och Vallföreningens arkiv och Svenska Mosskulturföreningens
arkiv.
Inledning (äldre form)Svenska Vall- och Mosskulturföreningen bildades genom sammanslagning av Svenska Mosskulturföreningen och Betes- och Vallföreningen 1939. Våren 1932 började utredningsarbetet kring frågan om en omorganisation av försöksverksamheten på lantbruksområdet. Efter många utredningsturer beslöt riksdagen 1937 om omorganisation och sammanslagningen. Kungl Maj:t fastställde stadgarna och förordnade landshövding S.N. Linnér, Uppsala, till ordförande. Enligt stadgarna skulle regeringen utse ordförande samt tre ledamöter och tre suppleanter.

Den 28 juni 1938 höll Svenska Mosskulturföreningen och Betes- och Vallföreningen gemensam stämma i Stockholm då övriga val skedde. Föreningsstämman utsåg då sin tre ledamöter och suppleanter.

Enligt de fastställda stadgarna skall föreningens främsta uppgift vara: "Att utföra den forsknings- och försöksverksamhet, som kan anses vara av betydelse för föreningens upplysningsverksamhet, samt att föreningen därför skall vara representerad såväl i jordbruks- och husdjursförsöksområden som i försöksnämnden, och att densamma skall förläggas till Svenska Betes- och Vallföreningens institution vid Ultuna".

Ekonomiskt och organisatoriskt kom verksamheten genom omorganisationen att knytas närmare till den statliga försöksverksamheten och Lantbrukshögskolan. Svenska Vall- och Mosskulturföreningen blev emellertid fortsättningsvis en självständigt förening som vilade på ideell grund.

Under åren 1939-1947 knöts forsknings- och försöksverksamheten allt närmare till statens jordbruksförsöksanstalt, medan den utåtriktade verksamheten fortsatte på ungefär samma sätt som tidigare.

Sammanslagningen innebar också att de båda föreningarnas publikationer lades ner. Från 1939 utkom emellertid en ny tidskrift som ersättning, nämligen Beten-Vallar-Mossar. Den utgavs som kvartalsskrift.

Under krigsåren intensifierades rådgivningen på vallodlingsområdet. När gränserna stängdes vid krigsutbrottet 1939 blev importen av kraftfoder starkt begränsad och Sveriges lantbruk var i stort behov av denna import. För att på något sätt avhjälpa och förbättra fodersituationen beslöt regeringen att bidrag skulle utgå till kursverksamheten samt för anläggning av kulturbetesvallar. Sedan 1920-talet hade veckokurser på Hasselfors i anläggande av betesvallar anordnats. Nu kom ett flertal sådana kurser att ordnas och då ofta i samarbete med hushållningssällskapen ute i länen.

1948 omorganiserades föreningen på nytt. Den föregicks av en statlig utredning och försöksverksamheten på jordbruksområdet inordnades under statens jordbruksförsök. Verksamheten kom att bedrivas i samarbete med den statliga anstalten och med jordbrukarna. Tidskriften Beten-Vallar-Mossar gavs fortsättningsvis ut, men nu med tio nummer per år.

1961 års riksdag fattade beslut om upprustning och en effektivare samordning av forskning, försöksverksamhet och den högre undervisningen vid Lantbrukshögskolan. Samtidigt upphörde både Flahult och Gisselås som fasta försöksstationer. De övertogs av staten från Svenska Mosskulturföreningen 1939. Flahult överfördes sedermera till Domänverket och Gisselås övergick i privat ägo.

1962 års jordbrukshögskolereform innebar att de uppgifter som legat på statens jordbruksförsök överfördes till institutioner vid Lantbrukshögskolan. Betes- och vallfrågan överfördes till institutionen för växtodling t ex, där en försöksavdelning för vallfrågan inrättades.

Under lantbruksveckan 1961 beslöt man ombilda Svenska Vall- och Mosskulturföreningen. Det nya namnet blev Svenska Vallföreningen. Enligt stadgarna skall målsättningen vara: "Att arbeta för en rationell vallodling, effektiva och arbetsbesparande skörde- och konserveringsmetoder samt ett ekonomiskt utnyttjande av foder". Vidare skall ett intimt samarbete råda mellan forskning, försök och det praktiska jordbruket. Information skall spridas genom tidskriften Svensk Valltidskrift, med sex nummer per år, men även genom excursioner och anordnandet av en valldag i samband med försöksledarmötet i januari.

År 1971 beslöt föreningen lägga ned verksamheten främst betingad av ekonomiska orsaker, men på ett sommarmöte i Avesta-trakten 1981 beslöt man försöka bilda en ny förening. Så skedde också och en förening med namnet Svenska Vallföreningen för bättre grovfoder bildades i Växjö den 6 augusti 1982. Enligt stadgarna skall Svenska Vallföreningen arbeta för:
- Ändamålsenlig produktion och hantering samt ekonomiskt utnyttjande av foderväxter
- Intensifierad forsknings- och försöksverksamhet inom området
- Ett bra samarbete mellan det praktiska jordbruket, forskningsinstiutioner samt andra organ som arbetar inom området.

Föreningen bedriver ingen egen forskning eller försöksverksamhet, men verkar bl a för att ny kunskap via befintliga rådgivningskanaler skall föras ut till jordbrukarna i landet.

En av de frågor som föreningen ägnat stort intresse under senare år är betesdriften. Att just detta uppmärksammats har sannolikt att göra med den fokusering på kulturmiljöfrågor och bevarandet av värdefulla landskapsbilder som skett på senare tid nu när stora arealer av vårt lands ordlingsjordar hotas av förbuskning och omvandling till skog.

En första leverans av Svenska Vall- och Mosskulturföreningens arkiv kom till Riksarkivet den 8 juni 1964. Ytterligare material överlämndes den 26 juli 1979, (dnr 1985/J1), och 1996 (dnr 54-4520-96). En målande beskrivning av arkivets öde innan det slutligen förtecknats har lämnats av docent Ingemar Carlsson och finns i vol A1. Totalt omfattar arkivet 59 volymer.

Arkivet omfattar protokoll i en obruten svit från 1938-1960 (A1), au- och tjänstemannamötesprotokoll för perioden 1940-1951 (A2) samt styrelse- och revisionsberättelser mellan åren 1947-1960 (B1). Matriklar (D1) upprättade för år 1940 finns liksom en intressant korrespondens med uppgifter om växtodlingsplaner, leveranser av konstgödsel till olika försöksfält, skörderapporter, kallelser, s k rekvisitioner, på kulturingenjörer m m under en 20-årsperiod (E1). Den enkät (F1) som utskickades åren 1940-1941 och som berör betesförhållanden ute i länen med inlämnade svar, rapporter och kartor har sitt givna intresse i detta sammanhang.

Vidare ingår i arkivet en utredning om Svenska Vall- och Mosskulturföreningens verksamhet (F2), personalhandlingar (F3), historik (F4) samt handlingar rörande byggnation vid Ultuna 1938-1947 (F5). Tråkigt nog har flera av huvudböckerna och kassaböckerna mögelskadats genom tidigare olämplig förvaring. De skadade volymerna har konserverats på Riksarkivets konserveringsavdelning, och det framgår av förteckningen vilka volymer som berörts.

Till arkivet hör också varu- och kreatursjournaler från försöksgården Lilla Sunnersta, utanför Uppsala, bl a och i serierna (L1 och L2) återfinns föreningens meddelanden och kvartalsskrifter. I vol (Ö1) slutligen ingår Ernst Harald Edins handlingar som främst omfattar manuskript, reseberättelser m fl handlingar. En av eldsjälarna i Svenska Vall- och Mosskulturföreningen men även i Betes- och Vallföreningen var Anders Elofsson. Hans efterlämnade papper och handlingar har lagts till Betes- och Vallföreningens arkiv.

För att få en helhetsbild av Svenska Vall- och Mosskulturföreningens verksamhet rekommenderas forskaren att även ta del av Svenska Mosskulturföreningens och Betes- och Vallföreningens arkivmaterial (se d.o.)

Arkivet är fritt tillgängligt för forskning.


Gun-Britt Aagård
1998




Ernst Harald Edin

Ernst Harald Edin (1885-1941) föddes i Piteå. Han studerade i Luleå där han tog studentexamen 1903. Därefter bedrev han jordbruksstudier i Skåne och Uppland, avlade agronomexamen vid Ultuna 1908 och blev fil kand i Uppsala 1922. Följande år fick han anställning som assistent vid Centralanstaltens för försöksväsendet på jordbruksområdet avd för husdjursskötsel och mejerihantering. 1921 blev han laborator där och 1933 professor och föreståndare vid dess husdjursavd. När Centralanstalten avvecklades och uppgick i Lantbrukshögskolan (Ultuna) kom H Edin att fortsätta som chef för motsvarande institution där.

Sina vetenskapliga studier ägnade han främst åt fodermedels sammansättning och deras smältbarhet vid utfodring. Därtill ägnade han sig åt frågor rörande betesförsök m m.

Åren 1924-25 företog han ett flertal studieresor till USA, Kanada, England och Centraleuropa. H Edin blev ledamot av Lantbruksakademien 1924.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Edin, Ernst Harald. Serie Ö1

Tillgänglighet

DepositionNej

Kontroll

Skapad1997-04-15 00:00:00
Senast ändrad2015-06-22 13:43:14