bild
Arkiv

Abelin, Gustaf Rudolf, arkiv


I kretsen av det senare 1800-talets svenska generaler intager Gustaf Rudolf Abelin ett framträdande rum. Han var en begåvad yrkesmilitär och förenade i utpräglad grad militära och politiska intressen. Som statsråd och mångårig riksdagsman fick han tillfälle att offentligt förfäkta sin ståndpunkt i försvarsfrågan.

I motsats till flertalet av sina militära kolleger har Abelin åt eftervärlden bevarat en betydande del av sitt arkiv. Genom hans dotterdotters make, majoren Folke Rudelius, ha Abelins papper överlämnats till krigsarkivet, där de ordnats och förtecknats.
Den följande korta redogörelsen för Abelins liv och verksamhet är till största delen grundat på handlingar i detta arkiv.

Gustaf Rudolf Abelin var född 17 maj 1819 i Linköping, där fadern var borgmästare. Av hans bröder skymta i arkivet den framstående läkaren Hjalmar August Abelin (f. 1817, d. 1893), och landssekreteraren i Blekinge län Harald Viktor Abelin (f. 1823, d. 1874). Abelin fick sin officersutbildning vid J. A. Hazelius' privata skola. Han bevarade ända till dennes död nära förbindelser med Hazelius.

Abelin blev 1839 underlöjtnant vid Närkes regemente, vilket han tillhörde till år 1862. Bland hans kamrater vid detta regemente skulle en och annan spela en särskild roll i hans senare liv. Detta gäller om den tio år yngre Carl Helmer Falk, en av Abelins närmaste medarbetare i försvarsfrågan och slutligen chef för Värmlands regemente, samt Carl Edward Casparsson, den kände politikern och Abelins meningsfrände i politiken.
Något yngre än Abelin var Alexander Magnus Leuhusen, som under Abelins generalbefälhavartid var en uppskattad chef för Jönköpings regemente. Särskilt Falk och Leuhusen äro företrädda genom brev eller promemorior bland de abelinska papperen.

På 1860-talet gjorde Abelin en glänsande karrär. Han blev 1862 överstelöjtnant vid Södra skånska infanteriregementet, 1867 överste och chef för Norra skånska infanteriregementet och samma år statsråd och chef för lantförsvarsdepartementet. Efter 4 år vid konseljen avgick Abelin 1871 och utnämndes följande år till generalbefälhavare i andra militärdistriktet, en befattning han hade till 1887. Han var dessutom 1871-1898 ledamot av riksdagens första kammare. 1873-74 var han ledamot av kommittén för granskning av inom generalstaben utarbetat förslag till ny härordning. Han var kårchef vid fälttjänstövningen 1874 och 1884 samt 1883 ordförande för krigsbefälet. En stor roll spelade hans om ordförande 1881-91 i direktionen för Göta kanalverk. Abelin avled 1903.

 Serier (7 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
AKonceptÄven koncept av andra personer men försedda med Abelins anteckningar. 
BMottagna brevFörteckning över brevskrivare se den manuellt förda förteckningen. 
C IHandlingar från statsrådstiden 1867-1871 
C IIHandlingar från generalbefälhavartiden 1872-1887 
C IIIHandlingar från olika verksamhetsområden 
DPromemorior och anteckningar av olika personer 
EDiverse handlingar och dossierer