Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Institutionen för metodik


Grunddata

ReferenskodSE/GLA/16196
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/USEE8ljcRq256NIMkMTfo2
ExtraID16196
Omfång
4,6 Hyllmeter  (-)
Datering
1984–1998(Huvudsaklig tid)
1977–1998(Tidsomfång)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Göteborg (depå: Polstjärnegatan)
Arkivbildare/upphov
Utbildningsvetenskapliga fakulteten vid Göteborgs universitet
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

ArkivhistorikFrån och med 1999-01-01, se Institutionen för pedagogik och didaktik.

INSTITUTIONEN FÖR METODIK 1984 - 1998
HISTORIK

Sven Lumsden skriver om institutionens historia:

VERKSAMHETSREDOGÖRELSE FÖR INSTITUTIONEN FÖR METODIK I LÄRARUTBILDNINGEN, GÖTEBORGS UNIVERSITET 1984 - 1998
Inriktning mot den kollektiva institutionsledda kompetensutvecklingen

Institutionen för metodik i lärarutbildningen bildades 1984-07-01 genom att ett trettiotal lärare i metodik från förskollärar-, fritidspedagog- och klasslärarutbildningarna slogs samman till en gemensam institution. Till den nya institutionen knöts också ett kansli med personal för linjerna för utbildning till förskollärare, fritidspedagoger, pedagogik-/metodiklärare och låg- och mellanstadielärare omfattande ca åtta tjänster. Institutionsförändringen var ett resultat av att Göteborgs universitetsstyrelse vid sitt sammanträde 1981-02-13, som ett led i rationale
iseringsåtgärder, tillsatte en arbetsgrupp för kritisk gransking av bl a institutionsindelningen för hela universitetet, den s k Bergermo-gruppen. Efter tre tidigare förslag till nya institutionsindelningar vid lärarutbildningen (1982-01-14, 1982-10-05 och 1983-01-10) beslutade universitetsstyrelsen 1983-06-13 enligt arbetsgruppens sista förslag. Detta innebar bl a att Institutionen Lärarhögskolan i Mölndal och Institutionen för förskollärarutbildningen, Jungmansgatan i Masthugget skulle uppdelas på tre nya institutioner varav en var Institutionen för "förskolan, lågstadiets, mellanstadiets och fritidspedagogernas metodikutbildning".

Efter val under slutet av vårterminen 1984 blev Anita Eklöf den nya institutionens prefekt. Ledamöter till institutionsstyrelsen valdes under hösten.

Institutionens lärarpersonal organiserades på tre metodikavdelningar med en under prefekten ansvarig ledare: förskolläraravdelningen, fritidspedagogavdelningen samt låg- och mellanstadieläraravdelningen. Den administrativa personalen leddes direkt under prefekten.

Många lärare beskriver inledningsvis metodikundervisningen som syftande till att de blivande lärarna/pedagogerna skulle bli förtrogna med ett bra arbetssätt, få argument för detta via lärarutbildningen och läroplaner och andra styrdokument samt att öva sig att arbeta på "rätt sätt". Denna undervisning vilade på ett av lärarutbildningens fundament, nämligen s k beprövad erfarenhet, ett begrepp som i efterhand kom att utvecklas och få nya innebörder.

Under hösten 1987 diskuterades behovet av att utveckla institutionens vetenskapliga kompetens. Med hjälp av kansliet för lärarutbildningen utlystes två lektorat i metodik, ett med inriktning mot skolan och ett mot barnomsorgsområdet. Tjänsterna tillsattes i maj och juni 1988 av Tomas Kroksmark (skola) och av Ingrid Pramling (barnomsorg). Båda två tillhörde den fenomenografiska forskningsgruppen kring professor Ference Marton - Ingrid Pramling kom emellertid att tillträda sin tjänst först tre år senare.

1988 påbörjades arbetet med en ny skriftserie vid institutionen "Vad - Hur - Varför" (red. Göran Strömqvist). Under hösten kom en föreläsningsserie igång "Collegium Metodicum Didactium" (Kroksmark), Till dessa föreläsningar, som inledningsvis hölls två gånger i månaden, inbjöds inte bara anställda vid Göteborgs universitet utan också olika kategorier av lärare i Västra Sverige. Det redan etablerade samarbetet med lärare/pedagoger och andra utbildare förstärktes och genom träffarna utvecklades institutionens praxisnära karaktär. Institutionens lärare insåg att ny kunskap skulle kunna växa fram i mötet mellan praktik och teori.

Vid ett lärarutbildningsmöte i Linköping 1990 framförde institutionens lärare behovet av en svensk tidskrift - finansierad av samtliga lärarutbildningar - vilken skulle kunna vara ett forum för praktiker och forskare. Mötet beslutade så och Göran Strömqvist blev dess första redaktör. Tidskriften döptes till 2Didaktisk tidskrift" och fick så småningom underrubriken "för praktiker och forskare". Tidskriftens redaktion och adress var förlagd till institutionen. Ett stort antal lärare, forskarstuderande och praktiker från såväl institutionen som dess verksamhetsområde, har där publicerat sina första alster. Fram till 1998 hade Didaktisk tidskrift utkommit med ett trettiotal nummer.

1988 valdes Sven Lumsden till prefekt för Institutionen för metodik i lärarutbildningen. Det initierade forskning- och utvecklingsarbetet kom framför allt att handla om att identifiera grunderna för lärare/pedagogers yrkeskompetens och att i detta sammanhang också söka klargöra vad det innebar att utbildningen skall vila på vetenskaplig grund. Lärarutbildningen saknade ett antal dimensioner som institutionen nu sökte kartlägga.

En forskarstuderande vid Institutionen för filosofi vid Göteborgs universitet, fil. lic. Jan Bengtsson, som arbetade på en avhandling om den fenomenologiska forskningens villkor i svensk filosofi, knöts till institutionen. Han bidrag med betydelsefulla klargöranden inom institutionens kompetensområde, framför allt gällde detta förhållandet mellan teori och praxis samt reflektionens betydelse för läraryrket och lärarutbildningen.

Vid slutet av 1980-talet fick forsknings- och utvecklingsarbetet vid institutionen styrfart. Med anledning av den problematisering som efter hand växte fram startades då seminarier och studiedagar för personalfortbildningen. Varje termin samlades all personal kring ett gemensamt tema såsom: allmändidaktiska kunskaper, ett kritiskt förhållningssätt, handledningskompetens, utvärderingskompetens och kvalitetssäkring. Bland formerna kan nämnas: omfattande seminarieserier, seminarier/utbyte lärare - forskare, återkommande diskussioner och kortare kurser. Lärare som önskade genomgå forskarutbildning eller genomföra masterstudier fick visst stöd för detta.

Den nya grundskollärarutbildningen började 1988. En stadieanpassad lärarutbildning skulle ersättas med en stadieövergripande. Grunderna för en stor del av institutionens verksamhetsområden drogs därmed undan. Det genomförda utvecklingsarbetet kring läraryrkets kärna - den allmänna lärarkompetensen - var dock inte i första hand beroende av ett stadie- och ämnesinnehåll.

Förskollärar- och fritidspedagoglinjerna ersattes 1993 med det barn- och ungdomspedagogiska programmet som omfattade 120 poäng. I ett avslutande examensarbete om 10 poäng, skulle de studerande kunna relatera vetenskapliga teorier till kommande arbetsuppgifter. Detta var institutionens lärare väl förberedda på och kom också i sig att vara en utmärkt kompetensutveckling-.

För att markera betydelsen av den teoretiska delen i institutionens verksamhet, gjordes framställningar om ett namnbyte: Institutionen för didaktik. Namnförslaget ändrades senare till Institutionen för allmändidaktik för att skillnaden till Institutionen fär ämnesdidaktik skulle framstå tydligare. Något beslut i frågan fattades aldrig.

Omkring 1990 expanderade verksamheten genom stora intag till utbildningarna för grundskollärare, förskollärare och fritidspedagoger. Nya lärare måste anställas varje år. Tjänsterna inom skolområdet benämndes "högskoleadjunkter i allmän didaktik/allmänmetodik med inriktning mot grundskolan". Även lärare med högstadiebakgrund och med en allmän didaktisk kompetens kunde komma i fråga - institutionens rekryteringsbas vidgades.

Arbetsuppgifter utanför linjeprogrammen förlades till institutionen: utrednings- och utvecklingsuppdrag, uppdragsutbildning, forskning mm. Genom arbete tillsammans ute i kommunerna och andra uppdragsgivare, utvecklade lärarna institutionens kompetensområde - att inte bara förstå och beskriva undervisningen och lärandets komplexitet utan också kunna påverka själva lärandet. En lärare blev ansvarig för uppdragsutbildningen och en högskolesekreterare anställdes.

Ingrid Pramling var sedan 1991 på plats med sin doktorandgrupp. Hon kom på flera sätt integrera metodiklärarna inom för- och fritidspedagogutbildningarna i sina forskningsområden.

Under hösten 1992 och våren 1993 fick institutionen medel för att engagera en gästprofessor frän lärarutbildningen i Helsingfors, Pertti Kansanen.

Flertalet av adjunkterna deltog i masterstudier. Lärare fick möjlighet att påbörja doktorandstudier - andra kunde avsluta dem. Lektorat inrättades och tillsattes: Didaktik med inriktning mot filosofi (1993), Didaktik med inriktning mot grundskolan 1 - 7 (1993), Didaktik med inriktning mot utvärdering (1995), Allmändidaktik med inriktning mot förskola (1996) och Allmändidaktik (1997). ett antal biträdande forskare anställdes. Lektorerna och övriga forskare/forskarstuderande organiserades i en särskild forskningsavdelning.

En anställd vid institutionen, Mikael Alexandersson, fick i uppdrag att utvärdera institutionens verksamhet. Resultatet dokumenterades i skriften "Bättre och bättre dag för dag". Han kompletterade sedan sin utvärdering tillsammans med Kroksmark i en framtidsanalys för institutionen kallad "Vetenskap och Fantasi".

En lärargrupp adjunkter och lektorer fick uppdraget att söka definiera det allmändidaktiska kunskapsområdet. Resultatet publicerades i två steg, dels internt vid institutionen i en mera omfattande version, dels i en förkortad version på förlaget Studentlitteratur: Bengtss, J. & Kroksmark, T. (1994) Allmänmetodik, allmändidaktik. Ett bidrag till ämnesbestämning. En forskare med anknytning till institutionen utförde med en annan grupp lärare en analys och beskrivning av metodikämnet inom förskollärar- och fritidspedagogutbildningarna. Resultatet publicerades i "Rapporter från Institutionen för metodik i Lärarutbildningen": Jan-Erik Johansson. Barnomsorgen och lärarutbildningen. En analys av metodikämnet i utbildningen av förskollärare och fritidspedagoger. Göteborg. 1998.

Institutionens skriftserie "Vad - Hur - Varför" avslutades 1992. Då hade tretton publikationer utgivits. Den övergick sedan till två nya rapportserier: "Småskrifter vid Institutionen för metodik", vilken kom att omfatta 22 skrifter och "Rapporter från Institutionen för metodik i lärarutbildningen" med 14 publikationer.

Förmågan att dokumentera lärares beprövade erfarenhet utvecklades genom ett flertal bokprojekt varav flera fick stor allmän spridning.

På skolans område hade Lpo 94 börjat införas, vilket för kommunerna innebar en mer självständig ställning för hur läroplanens mål skulle genomföras. Nu sökte kommunerna också alltmer integrera skola, förskola och fritidsverksamhet. Detta var något som institutionen under flera år skaffat sig kompetens för. Utbildningsledare inom kommuner och andra organisationer med utbildningsansvar vände sig alltmer till institutionen för att få hjälp med det som institutionen definierat som allmändidaktik - allmän lärarkompetens. Uppdragsintäkterna uppgick 1995/96 till 4 miljoner.

1995 tillsattes en vikariernde professor i de tidiga barnaårens pedagogik vid institutionen, Ingrid Pramling-Samuelsson, och 1997 tillträdde hon en professur inom samma ämnesområde. En av institutionens lektorer, Tomas Kroksmark, blev gästprofessor vid Umeå universitet. Två lektorer blec docenter. Lärare (adjunkter, lektorer och professor) anförtroddes forsknings- och utvecklingsuppdrag.

Majoriteten av adjunkterna var nu klara med sina masterstudier och var därmed behöriga att vara handledare för de studerandes examensarbete - ett obligatoriskt moment på lärarutbildningarna.

Hösten 1996 inlämnade institutionen en begäran om att få inrätta allmän didaktik som huvudämne i kandidat- och magisterexamen. I december 1996 inrättades allmän didaktik som ett eget grundutbildningsämne vid Göteborgs universitet. Ett förslag till forskarutbildning inlämnades men något beslut om inrättandet av en sådan fattades ej.

Institutionen strävade under 1990-talet att etablera en fullständig institution. Den hade då utvecklats från en stadieinriktad och en på beprövad erfarenhet byggd metodikundervisning till en stadie- och ämnesoberoende undervisning som vilade på vetenskaplig grund. Detta skapade gränsdragningsproblem inom den utbildningsvetenskapliga sektionen.

Ett flertal förslag till omorganisation vad det gällde institutionerna lades fram (1995-05-09 Svingby, 1996-09-04 Fransson och 1997-02-28 USN). I det slutliga i maj 1997 framlagda förslaget, organiserades sex av de åtta institutionerna i en gemensam institution, Institutionen för pedagogik och didaktik. Hösten 1998 var 67 personer verksamma vid institutionen, varav nästan samtliga uppdelades på ett antal olika enheter vid den nya organisationen från 1999-01-01. Därmed avslutades nästan fjorton års verksamhet vid Institutionen för metodik i lärarutbildningen vid Göteborgs universitet.

En närmare redogörelse för institutionen under dessa år finns i boken:
Strömqvist, G. (red) 1997 FRÅN METODIK TILL ALLMÄN DIDAKTIK. Göteborg: Didaktisk tidskrift.

Enligt uppdrag, Kungsbacka i februari 2006

Sven Lumsden
Prefekt vid Institutionen för metodik i lärarutbildningen, Göteborgs universitet (19988-1998)
---------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------------

Institutionen för metodik
Fritidspedagogundervisningen började år 1976 vid Lärarhögskolan och under läsåret 1977 - 1984 tillhörde den Göteborgs universitet, institutionen Lärarhögskolan. Linjekansliet tillhörde Institutionen för metodik 1984 - 1998.

De tidigare arkivbildarna, Linjekansliet, Fritidspedagoglinjen, Institutionen Lärarhögskolan och Institutionen för förskollärarutbildning Göteborgs universitet, ingår i Institutionen för metodik arkiv.

Handlingar rörande fritidspedagoglinjen, förskollärarutbildningen och låg- och mellanstadielinjen för tiden 1976 - 1984 ingår även i arkivet för Sektorn för undervisningsyrken.

SERIEBILDNING
Seriebildningen innehåler protokoll, publikationer, utbildnings- ochexamensbevis, diarier, register och examensarbeten.
F-seriena innehåller ämnesordnade handlingar som diarieförda handlingar och studerandediarium, kurs- och utbildningsdolkumentation, handlingar rörande studenter, kursplaner och litteraturlistor, vitsordslistor, betygsundelag och betygslistor.
Handlingar från de äldre utbildningarna på Fritidspedagoglinjen och förskollärarutbildningen ingår.
Alla serie är avslutade om inte annat anges.

SÖKINGÅNGAR
Sökingångar till arkivet är i första had arkivförteckningen. Det finns även förteckningar över publikationer och examensarbeten.

SEKRETESS
Det finns inga sekretessbelagda handlingar vid institutionen.

GALLRING
Rensnig av dubletter och handlingar av ringa karaktär har genomförts med stöd av Göteborgs universitets dokumenthanteringsplan.

Kontroll

Skapad2006-10-02 00:00:00
Senast ändrad2009-06-09 13:07:48