Arkiv

Statens järnvägar (SJ) med föregångare Övriga arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/RA/420335

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/RjYt58hDrH646m3Gjpu0Y3

ExtraID

420335

Arkivinstitution

Riksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)

Arkivbildare/upphov

Statens järnvägar

Alternativa namn: SJ

Kategori: Statlig myndighet. Centrala civila myndigheter

Kontroll

Skapad	2001-10-31 00:00:00
Senast ändrad	2023-08-21 15:20:45

Arkiv (32 st)

Referenskod	Titel	Tid	Anmärkning
01	Nils Varenius fond	1932 – 1996
02	Oskar och Maria Wiklanders understödsfond	1912		Läsesal
03	Statsbaneföreningen Gör gott	1909		Läsesal
04	Stiftelsen SJ-personalens pensions- och förmånsfond (SJPF)/ Statsbanepersonalens pensions- och understödsfond (namnändr. 1969)	1937		Läsesal
05	De statliga järnvägsbolagen	1938 – 1940		Läsesal
06	SJ:s geotekniska kommission	1914 – 1922		Läsesal
07	Järnvägarnas samarbetsnämnd	1940 – 1943		Läsesal
08	Järnvägarnas skadeersättningsnämnd	1940 – 1949		Läsesal
09	Järnvägsstyrelsen, järnvägsförstatliganden	1934 – 1952		Läsesal
10	Järnvägsrådet	1910 – 1968
11	Järnvägskommittéer och kommissioner (allmän del)	1893 – 1947
12	Järnvägskommittéer och kommissioner (Del 1) (tjänstgöring, löner, personal m.m.)	1899 – 1948	Historik Under 1800-talets andra hälft antogs beslut om att bygga ett järnvägsnät i Sverige med stambanor som skulle bekostas, ägas och förvaltas av staten. Arbetet påbörjades 1855 och vid sidan om SJ byggdes det enskilda järnvägsnätet ut. SJ är uppbyggt på fyra huvudnivåer:Järnvägsstyrelsen, Centralförvaltningen, Regionala förvaltningen och Lokala förvaltningen. Det är järnvägsstyrelsen som ansvarar inför Kungl. Maj:t för hela verksamhetens del. Centralförvaltningen i sin tur består av sju avdelningar: administrativa, ban-, drift-, ekonomi-, kommersiella, maskin- och utvecklingsavdelningen. Tjänstgöringsreglementskommittén 1899-1906 upprättades genom att Kungl. Järnvägsstyrelsen beordrat att ett nytt tjänstgöringsreglemente behövde utarbetas. I kommittén satt bandirektören D.M Eurén, baningenjören H. Lemke, maskindirektören F.U.H Pegelow, byrådirektören V.L Klemming, trafikdirektören Ad. Taube samt trafikinspektören F. Rydbeck. 1906 års Statsjärnvägarnas lönekommitté bildades på grund av skrivelse från Kungl. Maj:t om att ge förslag och yttranden till reglering av löneförhållandena för Kungl. Järnvägsstyrelsen samt SJ i övrigt. Ordförande för kommittén var generaldirektören M.R Sahlin. Som ledamöter fanns representanter från riksdagens båda kamrar. Från första kammaren kom friherre J.G Beck-Friis. Från andra kammaren kom hemmansägaren C.P Jansson i Edsbäcken och landsbrukaren Carl Persson i Stallerhult. I kommittén satt även överdirektören V.L Klemming, stationsinspektören I.L Lindström samt lokomotivföraren C.G.E Malm. När lönen för extrapersonalen skulle diskuteras infann sig även representanter för statsbaneförvaltningen: maskindirektören B.O Ekman, adjungerade ledamoten i Järnvägsstyrelsen G. Jacobi, baningenjören H. Olsson och stationsinspektören N. Nilsson. Järnvägsmannaförbundet hade representanterna stationskarlen E. Eriksson och ombudsmannen A. Morén vid mötet. Även representanter för förbundsavdelningarna infann sig på mötet såsom: stationskarlen K. Ek i Valla, extra banvakten A.O Törnberg i Stockholm, extra stationskarlen E. Laurin i Göteborg, extra lokputsaren A.F Blomkvist i Göteborg, banarbetaren A. Fransson i Malmö, lokreparatören J.A Halmberg i Nässjö, extra lokledaren D. Sanberg i Bollnäs, stationskarlen L.A Silén i Bollnäs och extra banvakten O.E Lindberg i Nattvara. Som representanter för Svenska statsbanornas lokomotivförare- och eldareförening fanns: O.M Thorén i Storvik, A.J Stenberg i Linköping, K.A Holm i Kiruna, E Krain i Uppsala och lokledaren O.V Rydström i Göteborg. Representanter för Sveriges statsbanors kontorsbiträdesförbund infann sig: P. Pehrsson i Sala, K.P Sterner samt extra kontorsbiträdet Nils Petterson. 1908 års Uniformsfrågeutredning arbetade med att få fram förslag och yttranden till uniformer för olika yrken och dess graderingar inom SJ. Som ordförande var maskindirektören B.O Ekman tillsatt. Personer från de berörda avdelningarna fick sedan lämna in sina förslag och yttanden till kommittén. 1908 års Cirkulärkommitté upprättades för att utarbeta ett sammandrag av både Kungl. Järnvägsstyrelsens gällande föreskrifter angående cirkulär samt överdirektören för trafikavdelningens utgivna PM. Byrådirektören Kjellin framhöll även önskan att få ett sammandrag av cirkulärskrivelser och allmänna föreskrifter som var gällande men som inte ingått i ordersamlingen. Kungl. Järnvägsstyrelsen gav uppdraget till baningenjören H. Olsson, distriktsekreteraren L. Gyllenhaal, notarien A, Wahlgren, bokhållaren C. Stjerna och G Killander att göra en utredning angående detta. 1912 års kommission för undersökning rörande befodringsförhållanden vid SJ tillsattes för att se över om bland annat överkvalificerad personal användes och som eventuellt förtjänade högre lön. 1912 års Tjänstgöringskommision-trafikavdelningen skulle utreda bland annat om de befintliga arbetskrafterna var lämpligt avvägda. Till ledamöter i kommissionen utsågs notarien G.E Löfmarck, stationsinspektören E.A.T Wannholm och förste stationsskrivaren J.E Mårtensson. 1915 års Egnahemsfrågeutredning upprättades efter skrivelser av Kungl. Maj:t (1907) till Järnvägsstyrelsen att styrelsen skulle komma med förslag och yttranden angående anordnande av egna hem till underordnade tjänstemän vid SJ. 1918-1920 års Arbetstidskommitté bildades för att 8-timmarsdagen skulle införas vid SJ. Som ordförande tillsattes distriktchefen G. Löfmarck. I övrigt tillsattes: ombudsmannen C.A Hallström, överinspektören för maskintjänsten C.A Svensson, förbundsordföranden J.A Forslund, förbundssekreteraren A. Löfgren, riksdagsmannen A.J Bärg och förbundsordföranden Hj. Molin. 1921 års Turplaceringskommittés uppdrag var att finna riktlinjer vid upprättandet av ett preliminärt förslag till turplaceringsbestämmelser för lokomotivpersonalen. I kommittén satt maskindirektören K.O Sundkuist som ordförande. Övriga personer i kommittén var lokomotivförarna O.S.F Hylander från Nässjö, A.F Wiklund från Stockholm och John Hamberg från Haparanda samt lokomotivledare N Sandell från Göteborg och bokhållare B. Selander. 1938 års Personalkommision upprättades för att undersöka förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personalen vid SJ. Ordförande för kommisionen var expeditionschefen T. Löfgren och som ledamöter var överinspektören M. Blomberg, maskininspektören H. Butén, notarien R. Marklund och ombudsmannen S. Christiansson tillsatta. 1942 års Personalsakkunniga vid SJ bildades för att verkställa utredningen angående förhållandet mellan arbetsuppgifter och löneställning för personalen vid statens övertagna smalspåriga järnvägar.Som ordförande satt landshövdingen T. Löfgren. Övriga ledamöter var: förste trafikinspektören H. Lundquist, förste maskiningenjören H. Butén, e.o notarien H. Dahlberg och förste förbundsordförande S. Christiansson. 1944 års Sakkunniga angående tågfärjebefälets löner tillsattes för att utreda förhållandet mellan löneställning för däcks- och maskinbefälet vid SJ's tågfärjor. Ledamöter var: byrådirektören E.A.F Eggert och statskommisarien B.E Johnsson. Som ordförande satt landshövdingen T. Löfgren. 1948 års Personalkommission tillsattes för att utreda om höjning av löneställning för vissa arbetsuppgifter samt befattningar vid SJ.
13	Järnvägskommittéer och kommissioner Del II (ekonomi, bokföring och revision)	1913 – 1927		Läsesal
14	Järnvägskommittéer och kommissioner Del III (nordisk samtrafik, vagnförbund, förortstrafik)	1913 – 1945	Arkivförteckning saknas. Arkivet har endast en förenklad förteckning. Ska ordnas och förtecknas inom kort. 2018-01-03 Terese Lundin
15	Järnvägstaxekommittéer och kommissioner	1947 – 1948		Läsesal
16	1901 års bangårdskommitté	1901 – 1905		Läsesal
17	Organisationskommittéer och kommissioner	1906 – 1917		Läsesal
18	Turisttrafikförbundets restaurant AB m.fl.	1871 – 1973		Läsesal
19	Samtrafikförvaltningen	1880 – 1952	Arkivförteckning saknas. Arkivet har endast en förenklad förteckning. Ska ordnas och förtecknas inom kort. 2018-01-03 Terese Lundin
20	Slipersfaktoriet i Piteå	1916 – 1933		Läsesal
21	Stockholms bangårdar	1942	I arkiv för Stockholms bangårdar ingår följande enheter: Stockholms bangårdsanordningar 1896-1906 År 1902 beslutade bangårdsanordningar i och invid Stockholm 1902 Stockholms bangårdsombyggnader 1923-1930	Läsesal
22	1904 års säkerhetskommitté	1894 – 1906		Läsesal
23	1914 års säkerhetskommitté	1909 – 1915
24	1916 års vägsäkerhetskommitté	1916 – 1916		Läsesal
25	1944 års signalkommitté	1944 – 1970		Läsesal
26	Tjänstgöringsnämnden på SJ	1919 – 1978		Läsesal
27	Undervisningskommittéer och kommissioner	1908 – 1948		Läsesal
28	Öresundsutredningen	1954 – 1960	Öresundsutredningen pågick mellan åren 1954 - 1962 och syftet var att undersöka möjligheterna kring att bygga en järnvägs- och motorvägsförbindelse över Öresund. Idén kring att bygga en fast förbindelse mellan Sverige och Danmark var dock inte ny. Redan 1886 hade de danska och svenska regeringarna mottagit en ansökan om koncession för en järnvägsförbindelse mellan de båda länderna. Även på 1930-talet presenterades ett förslag av de svenska företagen AB Armerad betong, Byggnads AB Contractor, AB Skånska cementgjuteriet, samt de danska företagen Christiani & Nielsen, Højgaard & Schultz A/S, Kampmann Kierulff & Saxild A/S. Denna tillfälliga korporation kom att kallas för Brokonsortiet. 1952 återaktualiserades alltså frågan igen efter att motioner framlagts i Riksdagen om en bro- eller tunnelförbindelse. 1954 tillsattes en delegation av Kungl. Maj:t, den s.k. 1954 års Öresundsdelegation för att undersöka möjligheterna för en förbindelse, samt att lägga fram tekniskt och ekonomiskt realistiska förslag. Delegationens uppgifter var att undersöka förutsättningarna, och deras slutbetänkande skulle ligga till grund för mer detaljerade undersökningar längre fram. Som ordförande i delegationen valdes förste vice talman i Riksdagens första kammare, A.W. Strand. Övriga medlemmar som valdes in i var Järnvägsstyrelsens generaldirektörer E.G.J Upmark, K.G.M. Hjort samt expeditionschefen E.F. Hagstrand från Kommunikationsdepartementet. I Danmark tillsattes en liknande delegation med departementschef Palle Christensen som ordförande. På både den svenska och danska sidan tillsattes även en teknisk expertgrupp samt en trafikekonomisk expertgrupp för att bistå respektive delegation. I den svenska tekniska expertgruppen satt följande personer: ordförande blev överingenjör C.R. Kolm. De övriga medlemmarna var vägdirektör, K.V. Bengtsson från Vägförvaltningen i Nyköping (avliden 600119), byrådirektören i järnvägsstyrelsen J. Björk (t.o.m. 580701), överingenjör N. Gudmundsson (t.o.m. 580701) från järnvägsstyrelsen, avdelningsdirektör S. Reini (t.o.m. 580701) samt den f.d. majoren C.I. Thulin. I den trafikekonomiska expertgruppen satt överingenjör A. Tånneryd från Arbetsmarknadsstyrelsen, byrådirektör O. Jarder ifrån Järnvägsstyrelsen samt fil. lic. N. blomqvist från Stockholms högskola. I fråga om läget om fast förbindelse fanns till en början flera tänkbara alternativ, men de reducerades till två huvudalternativ, Köpenhamn - Malmö (KM-linjen) samt Helsingör - Helsingborg (HH-linjen). Mellan Köpenhamn - Malmö fanns ett linjeförslag som kom att kallas för Saltholmslinjen. I det förslaget undersöktes möjligheterna dels för en motorvägsförbindelse, dels för en förbindelse motorvägsförbindelse, dels för en förbindelse med motorväg samt järnväg. Delen mellan den danska ön Saltholm och Limhamn på en svenska sidan skulle antingen bestå av en bro eller en tunnel. Mellan Helsingör - Helsingborg fanns två förslag, dels den s.k. Tunnellinjen, dels den s.k. Höjstrup - Sofierolinjen som skulle ha antingen enbart motorväg, enbart järnväg eller både motorväg och järnväg. År 1962 publiceras 1954 års Öresundskommission sitt betänkande. Den 23:e november samma år, tackar slutligen personal från svensk och dansk sida varandra för ett gott samarbete. 1954 års Öresundsdelegation följdes av ytterligare tre delegationer; 1968, 1975 samt 1984 års Öresundsdelegationer (samtliga deponerade hos Riksarkivet) där förslagen omarbetades ytterligare. Delegationernas arbeten resulterade slutligen i Öresundsbron som påbörjades 1995 och stod klar år 2000.
29	SJ:s kostnads- och taxeråd			Läsesal
30	SJ-skolan i Ängelholm	1955 – 1988		Läsesal
31	Personalklubbar
32	SJ:s filmsamling			Läsesal