Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stiftelsen Stockholms konserthus


Grunddata

ReferenskodSE/RA/780006
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/YPhYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
28 Hyllmeter 
Datering
1912–1975(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): SF häfte, F-exp/pärm, Konsertföreningen i Sthlm mfl
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Stiftelsen Stockholms konserthus (1919 – 1976)
Kategori: Övriga. Stiftelser
 
Stockholms konserthus konsertbyrå (Ö 1:1)
 
Konserthuspersonalens kamratklubb (Ö 1:1)
Kategori: Förening
 
Stockholms konserthuskommittén (1917 – 1930)
Kategori: Övriga

Innehåll

Inledning (äldre form)INLEDNING

Efter upprepade försök under många år, att bygga ett konserthus i Stockholm, som oftast fallit p. gr. av penningbrist, lades slutligen grundplåten till detta, 1917, genom en donation. Rosa E. Nachmansson förord-
nade i sitt testamente att hennes kvarlåtenskap skulle användas för främjandet av "skön konst eller vetenskap", på det sätt utredningsmännen för hennes bo beslutade. Dessa båda man, v. häradshövding Walter Philipson och direktör Ernst Davidson, anslog beloppet som en ekonomisk grund för Konserthusets uppförande.

Då Konsertföreningen (bildad 1902) i Stockholm redan kommit så långt i sina planer för ett konserthus som till en ansökning hos Stockholms stadsfullmäktige om övertagandet av tomten mellan Hötorget, Kungsgatan, Sveavägen och Oxtorgsgatan, ledde denna donation till att en kommitté bildades. Denna skulle fortsätta Konsertföreningens planer. Stockholms Konserthuskommitté
med för konserthustanken intresserade medlemmar, hade sitt första konstituerande sammanträde den 8/11 1917. Till hedersordförande valdes Prins Eugen, övriga funktionärer blev: bankdirektör J. C:son Kjellberg ordförande, generaldirektör J. May v. ordförande, W. Philipson skattmästare och advokat E. Lidforss sekreterare.

Ett arbetsutskott tillsattes med ovannämnda funktionärersom självskrivna ledamöter samt bankdirektör O. Rydbeck, generalkonsul J. Sachs och notarius publicus O. Fürstenberg. Utskottets uppgifter var att förbereda byggnadsfrågan, utlysa tävling om ritningar till Konserthuset och att underhandla med myndigheter mm. Arbetsutskottet började sin verksamhet den 9/11 1917.

Då tomfrågan, i förhandlingarna med Stockholms stadsfullmäktige, löste sig i oktober 1918, ansågs projektet som fullt möjligt. Konserthuskommittén, som ej betraktades som ett rättssubjekt, beslöt vid sammanträde den 5/2 1919 att bilda en stiftelse med uppgift att äga och förvalta Konserthuset: Stiftelsen Stockholms Konserthus. Stiftelsens befogenheter och skyldigheter sammanfattades i ett reglemente, som genom en resolution av Kungl. Maj:t den 23/5 1919 fastställdes. I detta angavs att stiftelsen skulle handhas av en styrelse med nio ledamöter. Sex ledamöter utsågs första gången av Konserthuskommittén, dessa skulle sedan komplettera sig själva vid behov. Ledamöter blev: redaktör Hj. Branting, justitieråd E.T. Mars von Würtemberg v. ordförande, förste hovkapellmästare C. Nordquist, J. C:son Kjellberg, E. Lidforss sekreterare samt fru A. Wallenberg. Ordföranden W. Philipson, förordnades av Kungl. Maj:t, dessutom skulle två personer utses av Stockholms stadsfullmäktige. Dessa blev trafikdirektör G. Welin och bankdirektör G. Magnusson. Stiftelsen Stockholms Konserthus' styrelse hade sitt första sammanträde den 5/6 1919.

Stockholms Konserthuskommittés Arbetsutskott hade, för tävlingen om ritningar till Konserthuset, tillsatt en särskild byggnadsdelegation. Delegerade var Prins Eugen, W. Philipson, J Sachs och E. Lidforss. Byggnads-
delegationen sammanträdde första gången den 10/1 1922. När pristävlingen hade avgjorts medverkade även Konserthusets arkitekt Ivar Tengbom vid delegationens sammanträden.

Då avtaltet med Stockholms stadsfullmäktige angående tomten, vid Hötorget, trädde i kraft i mars 1923 och konsertbygget kunde påbörjas i april 1923 kom det praktiska arbetet med uppförande och inredning att ligga på Byggnadsdelegationen. Den 16/3 1923 beslöt därför Konserthuskommittén att ändra Arbetsutskottets benämning till Subkommitté. Den 7/4 1926 kunde Konserthuset invigas.

Stiftelsen Stockholms Konserthus var skyldiga att upp-
rätthålla en regelbunden orkesterkonsertverksamhet i samarbete med Konsertföreningen. Dessutom utdelades ekonomiskt understöd till vissa musikföreningar, bl.a.
Folkkonsertförbundet. Inkomster erhölls genom uthyrning av konsertsalarna samt mer betydande belopp, genom ut-
hyrning av de i Konserthuset befintliga butikslokalerna.

Den 23/11 1925 beslöt Stiftelsens styrelse att tillsätta ett arbetsutskott med bl.a. i uppgift att bereda viktigare ärenden som skulle upptas till behandling i styrelsen. Arbetsutskottet sammanträdde första gången den 13/3 1926. Ledamöter var Philipson, Marks von Würtemberg, Lidforss samt, den av Stiftelsen utsedda konserthusdirektören S. Ehlin.

I och med beslut, som bekräftades av styrelsemöte den 13/6 1930, upphörde Stockholms Konserthuskommitté med dess verkställande organ, Byggnadsdelegationen och Subkommittén att existera och uppgick i Stiftelsen Stockholms Konserthus.

Ovanstående inledning är hämtad från den tidigare arkiv-
förteckningen av år 1980. Efter betydande tilläggs-
accessioner har arkivet omförtecknats 1988. Serierna i kartonger om ej annat anges.

Vad beträffar den senare arkivbildningen så har Stiftelsen Stockholms Konserthus' och Konsertföreningens
i Stockholm verksamheter slagits samman 1976-01-01 då
Stockholms Konserthusstiftelse bildades.

Ämnesord

Ämnesord, sak
Ekman-teatern. Serie F 10 (Lokalt ämnesord)

Kontroll

Skapad1997-05-29 00:00:00
Senast ändrad2016-06-09 12:52:22