Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

IK Hephata

Idrottsklubben Hephata

Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0538/01
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/876qxGJ4TKYzE2uzBkQ8k1
Omfång
10,3 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)

Innehåll

ArkivhistorikDen 1 april 1892 bildades Idrottsklubben Hephata med anföringstecken på "Hephata" (I.K.H.) 1892 - 1920
Idrottsklubben Hephata sedan 1921


IDROTTSKLUBBEN HEPHATA


Sveriges första dövidrottsförening, Idrottsklubben Hephata, Stockholm bildades den 1 april 1892, endast ett år efter de kända idrottsföreningarna AIK och Djurgården.

Den första styrelsen år 1892 bestod av följande ledamöter: Harald Berg, ordförande, Thor P Bergdölmoen, vice ordförande, August Forsell, skattmästare, Carl Ström, sekreterare samt L M Petersén och Knut Hässler, ledamöter. Alfred Dahlström, som inte kunde vara medlem i klubben, skänkte till dennes kassa 5 kr och åtog sig att leda övningar. I början bestod föreningen av 18 medlemmar. IK Hephatas säte var i Ladugårdsgärdet.

Innan IK Hephata fanns det ett tidigt dövidrottsliv i Stockholm
Dövidrotten såg sitt ljus i och med starten av undervisningen för döva och blinda 1808/1809, grundad av Pär Aron Borg (1776-1839). Gymnastik, simning, fäktning och promenader fanns redan på schemat 1810 vid Allmänna institutet för döfstumma och blinda (Manillaskolan). Det kom elever från hela Sverige och även från Finland. Löjtanten Jonas Carl Modéer var den första som undervisade döva i fäktning, gymnastik och dans med hjälp av trumma och tecken 1809-1820. En av Modéers elever, Joh. Albrecht Uggla, blev senare den första döva läraren i gymnastik 1817-1822. Dokumenten från Manillaskolan bevaras hos Stockholms Stadsarkiv: Manillaskolan SE/SSA/0288.(Tidigare Allmänna Institutet för döfstumma och blinda)

Ossian Edmund Borg (1812-1892) efterträdde sin far som direktör för Manillaskolan. Han avlade sin primus simmagister examen 1828 i Stockholm och var mycket verksam i simundervisningen för döva och blinda. Manillaskolan hade simskola inom Stockholms Simsällskap 1829-1877. Borg var även en banbrytare för damidrott för hela landet. Sveriges första kvinnliga simmagister den 2 augusti 1848 var Greta Stina Blom från Norrsunda i Uppland. Fram till 1891 fanns det skolidrott i form av linggymnastik, skridskoåkning, skidåkning, fotboll, gotländsk sport inkl ”brännboll” i hela landet.

Allmänna Idrottsklubben (AIK) bildades den 15 februari 1891. Enligt AIK-verksamhets-berättelser 1891-1896 arrangerades en Internationell Gymnastik- och Idrottsfest i Stockholm den 15-19 maj 1891, vilket ägde rum på Kongl Svea Livgardes idrottsplats i Gustav Adolfsparken. Dicksonpokalen skulle utgöra priset vid en årlig tävling på en engelsk mil.
Den 7 maj anmälde vissa AIK-medlemmar till arrangören Stockholms Gymnastikförening av Internationella Gymnastik- och Idrottsfesten att den döva löparen Alfred Dahlström inte var amatör så han uteslöts. Dokumenten från Allmänna Idrottsklubben (AIK) bevaras hos Stockholms Stadsarkiv: Allmänna Idrottsklubben (AIK) SE/SSA/1908

Idrottsklubben Hephatas tillkomst
Döfstumme-Föreningen i Stockholm (Stockholms Dövas Förening) bildades 1868 av Ossian Edmund Borg, Fritjof Carlbom och Albert Berg. Enligt förteckningen innehöll vinsterna vid Döfstumföreningens konst- och industrilotteri 1872 en boll som skänktes till lotteriet.
Norrmannen Thor P Bergdölmoen var den person som i Stockholms dövas förening föreslog att en idrottsklubb för döva skulle bildas inom föreningen och det beslöts att tillsätta en kommitté för att organisera en klubb (Döfstumföreningens protokoll i Stockholm januari 1892). Stadgarna för Idrottsklubben Hephata (I.K.H.) antogs den 21 februari 1892. Då bestod föreningen av 18 medlemmar. En styrelse utsågs den 1 april 1892. Den 1 maj 1892 hade klubben en första träningstävling där klubbens 6 aktiva medlemmar deltog.

År 1894 antogs nya stadgar och klubben blev fullt självständig och oberoende av Dövstumförening. Dokumenten från Stockholms Dövas Förening bevaras hos Stockholms Stadsarkiv: Stockholms Dövas Förening SE/SSA/1274 (tidigare Dövstumföreningen i Stockholm).


IK Hephata blev inbjuden till Skandinavisk Idrottsfest den 27 augusti 1893 på Kongl. Svea Livgardets Idrottsplats. Tävlingar bestod av dragkamp, hastighetslöpning 150 och 500 m, häcklöpning 110 m, femkamp och kulstötning. Dicksonspokalen gällde löpning på 1609 m
I idrottsfesten deltog representanter från idrottsföreningen ”Student- gymnaster” Helsingfors, Örgryte Idrottssällskap samt från följande stockholmsklubbar: Stockholms Amatörförening, Stockholms Sportförening, Allmänna Idrottsklubben, Djurgårdens Idrottsförening, Svea Livgardets Idrottsklubb och Idrottsklubben Hephata. Den senare deltog endast i tävlingen om Dicksonpokalen. Julius Olsson och några döva från IK Hephata deltog ofta i tävlingar bland hörande, både som löpare och gångare, särskilt i tävlingar anordnade av AIK, Stockholms Gymnastikförening och ”Svenska Idrottsförbundets mästerskapstävlingar” i slutet av 1890-talet.

I den äldsta Svenska Idrottskalendern från år 1894 fanns registreringen av Idrottsklubben Hephata och tävlingsresultaten under 1893. Idrottsklubben Hephatas inträdde den 2 oktober 1910 som medlem nr 643 i Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningarnas Riksförbunds (Riksidrottsförbundet). Däremot var IK Hephata med i Stockholms distrikt (Stockholms Idrottsförbund) från 1910. IK Hephata inträdde i Svenska Idrottsförbundet för allmänidrott (Svenska Friidrottsförbundet) 1910 och i Svenska Atletikförbundet (Svenska Brottningsförbundet och Svenska Tyngdförbundet) 1912. Dokumenten från Sveriges Riksidrottsförbund bevaras hos Riksarkivet i Arninge: Sveriges Riksidrottsförbund SE/RA/730356 (tidigare Svenska Gymnastik- och Idrottsföreningarnas Riksförbund).

Idrottsklubben Hephata ordnade på initiativ av Alfred Dahlström den 12 september 1897 en nationell löpningstävling på sträckan Stockholm-Södertälje (cirka 37 kilometer) för stockholmsklubbar. Medlemmarna i IK Hephata tillsammans med IK Surd var med i den nordiska tävlingen Surdpokalen 1906. Enligt IK Hephatas protokoll 1907 ansåg IK Hephata att representation skulle ske på landslagsnivå istället för klubbnivå. Det tog flera år med diskussioner mellan 1907 och 1913 tills Svenska Dövstummas Idrottsförbund (Svenska Dövidrottsförbundet) kunde bildas den 6 november 1913. Samma år inträdde IK Hephata i Svenska Dövstummas Idrottsförbund.

I samband med IK Hephatas 20 årsjubileum arrangerades en nordisk idrottstävling 1912 i samband med Nordiska Dövkongressen i Stockholm. Då bildades Nordiska Dövstummas Idrottsförbund (Nordiska Baltiska Dövidrottsförbundet) den 5 augusti 1912 i Stockholm. IK Hephata blev medlem i Nordiska Dövstummas Idrottsförbund 1912. Dokumenten från Svenska Dövidrottsförbundet bevaras hos Riksarkivet i Arninge: Svenska Dövidrottsförbundet SE/RA/739023 (tidigare Svenska Dövstummas Idrottsförbund).

De kända personerna i den tidiga fasen av idrottsklubben Hephatas verksamhet är: Johan Alfred Olsen S. Dahlström (Johan Alfred Olsen (Selenius) Dahlstrøm) (1863-1945), Thor P Bergdölmoen (Tord Paulsen Bergdølmo) (1868-1895) och Harald Filip Berg (1865-1924).

Medlemmarna i IK Hephata utövade idrotter (sedan år):
Allmän idrott med atletik (friidrott med brottning och tyngdlyftning) 1892, sparkstötting (utanför klubben) mellan 1893 - 1897, simning 1892, skidor 1892, sportskytte 1897, schack 1899 och fotboll 1907.

Efter 1920 kom det till flera idrotter tack vare idrottsmärken och gymnastik med lek och idrott inom skolan: bandy 1920, damsektion 1930, bordtennis 1930, orientering 1931, bowling 1934 och handboll 1942. Senare var intressen fokuserade på tennis 1949, basket 1968, volleyboll 1971, motion 1974, badminton 1977 och innebandy 1983.





Arkivet i februari 2011 med handlingar från tiden 1892-2011 har utformats i samarbete med Stockholms stadsarkiv och dess arkivarie Jörgen Skoglund. Dessa handlingar har inordnats i arkivet och förtecknats av Urban Mesch under februari - augusti 2011.

Stadsarkivet, Stockholm den 31 augusti 2011.



Urban Mesch
Konsult på uppdrag av Stockholms Dövas Förening, SDF


KÄLLOR:

LITTERATUR
Ahlner, O. 1918. Matrikel över svenska dövstumskolan 1809-1918. Svenska dövstumläraresällskapet.
Allhems Sportlexikon. 1949. 2 Vol. Malmö
Allmänna Idrottsklubben 1891-1941. AIK.
Att höra samman: en tillbakablick på en 100-årig utveckling från Döfstumföreningen i Stockholm till Stockholms dövas förening: 1868-1968/ under red. av Elsa Fondelius, Lennart Åström. Stockholm: fören., [1968]; (Stockholm: R. Olsson)
Bergvall, Erik. 1927. Berättelse över Stockholms simsällskaps verksamhet 1827-1927. utg.vid sällskapets 100-årsfest den 26 augusti 1927.
Borg, Ossian Edmund. 1877. Stockholms simsällskaps femtioårsfest 1877. Jemte några upplysningar om nämnda sällskap samt simskolorna uti hufvudstaden och dess granskaper. Stockholms simsällskap.
Lundström, Beata & IK Hephata. 1992. Idrottsklubben Hephata. De första hundra åren. Stockholm.
Lundström, Beata & Stockholms dövas förening 1995. Som en syskonkedja. Döfstumföreningen 1868. Stockholms dövas förening.
Mesch, Urban & Mesch, Johanna. 2010. Dövidrottens historia 200 år - dess utveckling och betydelse. Stockholm
Niemelä, Peter. 2004. Længe leve Døvania 1904-2004. Københavns Døves Idrætsforening Døvania.
Nordisk Familjeboks Sportlexikon upplagsverk för Sport, gymnastik och friluftsliv
(1939:784 - 788)
Nordisk familjebok. 1917. Uggleupplagan. 25. Sekt - Sjöjskifling, s. 588-589 och 1192-1196. Nordisk familjeboks förlags aktiebolag, Nordisk familjeboks tryckeri, Stockholm
Nordiska Baltiska Dövidrottsförbundet/Nordic and Baltic Deaf Sports Federation. 2003. (Informationsbroschyr). Sveriges Dövas Idrottsförbund
SDIs 75 årsjubileum 1913 - 1988. Sveriges Dövas Idrottsförbund, Göteborg.
Sveriges Dövas Idrottsorganisation 50 år 1913 - 1963. Sveriges Dövas Idrottsorganisation, Stockholm.
Svensk Idrott 1911 - Svenska Gymnastik- och idrottsföreningarnas Riksförbund årsbok 1911.
Svenska Idrottskalendern. 1894. Utgiven af Alex Lindman

Kontroll

Skapad2020-08-11 11:04:39
Senast ändrad2020-08-11 13:29:21