Sök i arkiven
Genvägar MENY

Torsdagen den 13 juni, klockan 16.30–22.00, pågår underhållsarbete på webbplatsen. Arbetet påverkar såväl webb som bildvisningen och vi ber om överseende för de störningar som kan uppkomma till följd av detta arbete.
bild
Arkiv

Försäkringskassornas förbund


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730736
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/Erjle4aRF4g8Ko9yMzp8QB
ExtraID730736
Omfång
19,8 Hyllmeter  (-)
VillkorNej
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Försäkringskassornas förbund (1907 – 2004)
Alternativa namn: FKF

Innehåll

Inledning (äldre form)HISTORIK

Ursprunget till dagens socialförsäkringar kan spåras ända tillbaka till 1500-talet. De skråordningar som då växte fram hade ofta bestämmelser om hjälp till sjuka medlemmar. Mot mitten av 1700-talet växte det fram separata kassor. Till dessa kassor betaldes inträdesavgift och månadsavgift. Förmånerna bestod av sjukpenning och begravningshjälp. År 1754 bildades Boktryckerikonstförvanternas Sjuk och begrafningshielps- och Understödskassa. Det var vår första "rikssjukkassa" i och med att den stiftades till förmån för boktryckarsocietetens samtliga arbetare (dock inte lärlingar) och deras hustrur. Avgifterna betaldes av arbetsgivarna och bland bestämmelserna kan det nämnas att man inte fick lida av en kronisk sjukdom. Mot slutet av 1700-talet bildades "öppna sjukkassor". För tillträde till kassan krävdes "god hälsa". Avgifterna var beroende på ålder. I Stockholm bildades år 1781 "Allmänna sjuk och begravningscassan" som blev stadens första öppna kassa.

Kassarörelsens riktiga genombrott i samhället kom åren 1865-1880. Under denna tid bildades tre gånger så många kassor som under åren 1800-1865. Orsakerna till den markanta ökningen var främst industrialismen och den stora befolkningsökningen. Floran av kassor var stor. Det fanns fabrikskassor, yrkeskassor och kassor för slutna kretsar, s.k. 50- och 100-mannaföreningar. Kassorna tog inte in några regelbundna avgifter utan när en medlem blev sjuk debiterades istället alla medlemmar, inklusive den sjuke. Avgifterna användes sedan till att betala sjukpenning.


SÅ BILDADES FÖRBUNDET

I början av 1900-talet började aktivt sjukkassefolk fundera över hur man skulle ta itu med frågan om ett samarbete på riksplanet mellan de olika lokala sjukkassorna. År 1904 tog Malmö sjukkassors centralförening upp frågan på sitt årsmöte. Årsmötet gav centralföreningen i uppdrag att ta kontakt med sjukkassorna i landet för att föreslå och etablera ett samarbete. Det resulterade i en konferens i Norrköping år 1905 där 552 kassor med 200 000 medlemmar var representerade. På konferensen kom olika förslag fram om hur samarbetet mellan kassorna i landet kunde utformas. Förslaget från Göteborgs sjukkassors centralkommitté antogs, nämligen att bilda ett sjukkasseförbund. Konferensen beslöt att bilda en särskild kommitté med 15 ledamöter som skulle förbereda den andra konferens i Stockkholm. Kommittén kom att heta "Sveriges sjukkassors centralkommitté".

Till konferensen i Stockholm år 1907 kom ombud för 474 sjukkassor med ett sammanlagt medelmsantal på 337 000. Vid konferensen beslöt man att bilda Sveriges allmänna sjukkasseförbund, vars uppgifter skulle vara att:

- Sprida information om och intresse för sjukkasserörelsen, dess syften och dess förmåner
- Arbeta för större likformighet bland medlemmarna och samverka mellan dem
- Tillhandahålla arbetsmaterial för kassornas kontor
- Ge ut en förbundstidning som vid konferensen döptes till Sjukkasse-tidningen.

Man beslutade även att verksamheten skulle finansieras genom att varje ansluten kassa betalde tre öre per medlem och år. Förbundets första adress blev Brunnsgränd i Gamla Stan i Stockholm.

År 1915-1916 beslöt sig åtta rikskassor i Stockholm att bilda en egen organisation, "Rikskassornas centralorganisation". År 1931 hade organisationen 360 000 medlemmar.

Förhållandet melllan de två organisationerna var spänt. Det fanns ett visst samarbete i och med att de båda hade gemensamma intressen gentemot staten. Efterhand blev det dock klart att ett tydligt gemensamt samarbete skulle krävas för att en ny mer tillfredsställande sjukkasselag skulle kunna komma till stånd. När den nya lagen så kom att träda i kraft var den utarbetad av representanter från båda organisationerna. Dock var inte en sammanslagning av de två självklar. Det krävdes långa och svåra förhandlingar mellan dem för att de slutligen skulle slås samman till Svenska sjukkasseförbundet år 1934.

År 1963 bytte förbundet namn till Försäkringskasseförbundet. År 2002 gjordes ytterligare en namnändring, till Försäkringkassornas förbund. Riksdagens beslut om att förstatliga försäkringkassorna från och med den första januari 2005 innebar att förbundet förlorade sin roll som försäkringkassornas intresse-, arbetsgivare- och serviceorganisation. Vid kongressen i Norrköping i november 2004 beslöts att upplösa förbundet den 31 december 2004. Vid det laget var förbundet ett av Sveriges äldsta förbund.


FÖRSÄKRINGSKASSEFÖRBUNDETS ORGANISATION

Försäkringskasseförbundet (FKF) var försäkringskassornas centrala intresse-, service- och arbetsgivarorganisation. Förbundet leddes av en styrelse och verksamheten styrdes av stadgar och program som antogs vid FKF:s kongresser och förbundsmöten. Förbundets verksamhet finansierades av kassornas medlemsavgifter, intäkter från förlagsverksamhet och prenumerationsavgifter från den egna tidningen och annonsintäkter.

Kongressen var förbundets högsta beslutande organ och hölls året efter de allmänna valen till riksdagen. Försäkringskassorna utsåg ombud till kongressen. Kongressen valde förbundets styrelse och revisorer, beslutade om stadgeändring samt om förbundsavgift och budget. Åren mellan kongresserna hölls förbundsmöten (representantskapsmöten). Vid kongresserna och förbundsmötena debatterades och beslutades om viktigare frågor som var av gemensamt intresse för kassorna.

Förbundsstyrelsen bestod av tretton förtroendevalda ledamöter och tre adjungerade kassadirektörer. Styrelsen utsåg en förhandlingsdelegation som bestod av fem ledamöter. Minst en av dem skulle ingå i styrelsen. Delegationen skulle företräda förbundet och kassorna i förhandlingar och överläggningar med personalorganisationerna i frågor som rörde förhållandet mellan arbetsgivare och arbetstagare.


FÖRBUNDETS KANSLI

När förbundet lades ner år 2004 hade kansliet cirka 50 anställda. Verksamheten leddes av en förbundsdirektör. Kansliet beredde och verkställde de beslut som togs på kongresser och förbundsmöten samt av styrelsen och förhandlingsdelegationen. Kansliet svarade även för en omfattande serviceverksamhet getemot kassorna. Inom kansliet fanns fyra avdelningar; utredningsavdelningen, förlagsavdelningen med informationsenheten, personalpolitiska avdelningen och administrativa avdelningen.


TIDNINGEN SOCIAL FÖRSÄKRING

Tidningen, som var den enda i Sverige, informerade löpande om utvecklingen inom socialförsäkringsområdet. Tidningen innehöll reportage, nyhetsartiklar, analyser och kommentarer inom det socialpolitiska området.


ARKIVET

När försäkringskassornas förbund lades ner år 2004 levererades arkivet till Försäkringskassans huvudkontor för ordnande och förtecknande. Arkivet var utan inbördes ordning vilket krävde att en ny ordning skapades. Trots att arkivet bestod av olika arkivbildare togs beslutet att samla allt under Försäkringskassornas förbund och kalla arkivet för "Försäkringskassornas förbunds arkiv samt dess föregångare". Detta för att många av arkivbildarna var mycket små. Dessa arkiv lades i en Ö-serie. Där placerades även det andra stora förbundet, Rikssjukkassornas centralorganisation som var verksam mellan 1916-1934. När de inlemmades i Försäkringskasseförbundet lämnde de över sitt arkiv till FKF.
Valet gjordes även att inlemma två egentliga fristående organisationer i FKF:s arkiv. Dels var det Förhandlingsorganisationen och dels Försäkringskasseförbundets fackorganisation, avdelning 74. Trots att de egentligen är egna arkivbildare togs beslutet att på grund av att de hade en så pass nära relation med FKF att de fick vara med i arkivets ordinarie serier.

FKF har genom tidens lopp inte haft någon fast arkivarie, vilket resulterat i att det är lite kontinuitet i materialet. Det är få serier som sträcker sig från 1907-2004. I vissa fall saknas längre perioder och i vissa fall finns bara ett fåtal år bevarade. Det betyder att det är svårt att få kontinuitet i vissa delar av verksamheten. På kongressen 1910 bestämdes det att ett arkiv skulle bildas och man uppmanade alla kassor att sända in sitt material till arkivet. Ett flertal sådana uppmaningar verkar ha förekommit under årens lopp.

Arkivet är ordnat och förtecknat vid Försäkringskassans huvudkontor. Det är förtecknat efter det allmänna arkivschemat och är i gott skick. Arkivet levererades till Riksarkivet hösten 2005.

Kontroll

Skapad2005-12-05 00:00:00
Senast ändrad2008-01-28 00:00:00