Search the collections
Shortcuts MENU

bild
Arkiv

Långbro Villaförening


Basic data

Reference codeSE/SSA/0507
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/clZyA8YCaw52eHC5Zikv61
Extra ID0507
Extent
2.05 Hyllmeter 
Archive institutionStockholms stadsarkiv (depå: Liljeholmskajen)
Record creator / Origination
Långbro Villaförening (1943 – 2011)

Content

Archival historyLångbro Villaförening
Långbro Villaförening är en sammanslutning av villaägare i Långbro, dvs. den del av Älvsjö som ringas in av Älvsjövägen, Sjättenovembervägen/Långsjövägen, Vantörsvägen och Mickelbergsvägen. Området utgör stadsdelen Långbro inom Älvsjö stadsdelsområde i Stockholms kommun. Det omfattar ca 1350 villor, huvudsakligen småhus byggda på 40-talet, men har även äldre och nyare bebyggelse.

Området tillhörde fram till slutet av 1800-talet Långbro Gård, ett säteri med anor från 1500-talet. Omkring sekelskiftet 1900 styckades villatomter av och området började bebyggas under namnen Linboda och Långbrodal. I mitten av 1940-talet övertogs en stor del av marken av Stockholms stad som då upplät tomter med tomträtt för egnahemsbebyggelse i Småstugebyråns regi.

Föreningen bildades 1944 i samband med denna utbyggnad av området och hette fram t.o.m. 2004 Långdalens Trädgårdsstadsförening (se detaljer nästa sida). Långdalen var namnet på en av de gårdar som fanns i området i slutet av 1800-talet och begreppet ”trädgårdsstad” i namnet speglade det uttalade syftet att i området bygga ett grönt och lummigt bostadsområde med möjlighet för varje hushåll att utnyttja sin trädgård för odling både till nytta och till ”lyst”. Begreppet utgjorde en motsats till den då vanligare ”stenstaden” där bostäderna låg tätt och utan egentlig möjlighet till trädgårdsodling. Eftersom varken Långdalen eller trädgårdsstad numera ger de ursprungliga associationerna bytte föreningen namn år 2005. I samband med namnbytet utökades föreningens upptagningsområde med några kvarter mellan Långbrodalsvägen och Långsjövägen/Sjättenovembervägen för att överensstämma med Stadens gränser för stadsdelen Långbro.
Föreningens syfte är att tillvarata medlemmarnas intressen dels som enskilda villaägare och dels som boende i området. Från början var frågor om vägar, belysning, kommunikationer och renhållning stora frågor. Föreningen har tidigare också bistått medlemmarna med bl.a. beskärning och besprutning av fruktträd. Även idag är föreningen aktiv inom områden som förbättringar av kommunal service, infrastrukturfrågor och stadsplaneärenden etc. med avsikt att bevara stadsdelens karaktär av ”trädgårdsstad”. Föreningen ordnar föredrag och kurser samt utflykter och andra sociala evenemang. Vi bevakar också vad som händer i området, bl.a. betr. inbrott och utveckling av villapriser. Informationen sammanställs och distribueras till medlemmarna, dels på vår egen webbplats, dels via e-post och tryckta meddelanden.
Efter ett par inledande möten i nov. 1943 och september 1944 bildades föreningen den 25 oktober 1944 i caféet ”Futten” som då låg mellan nuvarande Höskrindevägen och Blackens­vägen. Vid mötet deltog 70 villaägare/villabyggare, varav 48 anslöt sig samma kväll. Man fick hjälp med bl.a. råd från Småstugeägarnas Centralorganisation (som så småningom ombildades till Villaägarnas Riksförening), från Hökmossens Trädgårdsstadsförening och Västberga småstugeförening. Årsavgiften var inledningsvis 5:- kr och inträdesavgiften 1:- kr.
Vid starten fanns en rad praktiska frågor att ta hand om. Kommunal sophämtning fanns t.ex. inte och föreningen slöt avtal med ett åkeri om sophämtning. Medlemmarna kunde för en avgift av 15:- kr få sina sopor bortforslade. 1:- kr av denna avgift tillföll föreningen. Redan året därpå höjdes dock avgiften till 21:- kr, fortfarande med 1:- till föreningen.
Föreningen förhandlade också för att få butiker till området, för att förbättra buss­förbindelserna, inrättandet av en centraltvättstuga och många andra liknande frågor. En viktig fråga långt fram på 70-talet var besprutning av medlemmarnas fruktträd. Efter en kortare central utbildning gick funktionärer runt i trädgårdarna och besprutade fruktträden mot skadeinsekter för en måttlig avgift. Föreningen ägde inte mindre än 5 ryggsprutor och under en kortare tid även en motorspruta.
Redan från början arbetade föreningen med en styrelse om 5 personer. Därutöver valdes en rad andra funktionärer, som t.ex. revisorer, materialförvaltare och inte minst en festkommitté. Man arrangerade en rad lokala fester, bl.a. vid midsommar, och föreningen ägde under en tid en portabel dansbana. Symtomatiskt är kanske att festkommittén under vissa tider uppgick till 10 personer, dubbelt så många som i styrelsen.

Control

Created18/04/2011 10:34:48
Amended20/04/2011 14:38:21