Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden (CFU)


Grunddata

ReferenskodSE/RA/420621
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/ychpniOxwmZ0u01eMvy08B
ExtraID420621
Omfång
29,2 Hyllmeter  (-)
Datering
1964–1970(Tidsomfång)
VillkorJa
VillkorsanmSekretess för vissa handlingar i serie E3, Övriga hemliga handlingar.
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd), Förteckningen ingår i samlingspärmen Riksskatteverkets föregångare
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge, Marieberg)
Arkivbildare/upphov
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden
Alternativa namn: CFU

Innehåll

Inledning (äldre form)Arkivförteckning 2001-10-02

Inledning
Centrala folkbokförings- och uppbördsnämndens (CFU:s) handlingar förtecknades första gången på 1970-talet. Denna arkivförteckning var dock inte fullständig och tog inte hänsyn till rådande gallringsbestämmelser. År 2001 har en fullständig arkivförteckning upprättats i enlighet med Arkivlagen (1990:782).

Historik
Den 1958 tillsatta Uppbördsorganisationskommittén (UOK) avgav 9 september 1963 Förslag till organisation med mera för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
Kunglig Majestäts proposition nr 46 den 7 februari 1964 grundade sig på denna och den i sin tur på denna byggande SFS 1964:354 angående ändring i uppbörsförordningen den 5 juni 1953 (272) fastställde CFU:s verksamhet. Enligt § 72 i denna skulle CFU "handlägga centala uppgifter inom och utöva tillsyn över uppbördsväsendet i riket såvitt avser debitering och uppbörd av skatt enligt bestämmelserna i denna förordning."
Denna SFS trädde i kraft 1 juli 1964, men redan 13 maj hade nämnden sitt första sammanträde.
I enlighet med förslag till organisation och propositionen tillkom SFS 1964:355 Förordning om överflyttande på centrala nämnden av uppgifter, som tillkomma statistiska centralbyrån i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen och centrala uppbördsnämnden med mera. I och med att CFU övertog dessa myndigheters uppgifter upphörde riksbyrån för folkbokföringen och centrala uppbördsnämndens verksamhet den 30 juni 1964.
CFU övertog även ett antal funktioner från riksskattenämnden (RN) från och med 1 juli 1964. Av dessa kan nämnas att enligt SFS 1964:354 skulle CFU efter samråd med RN för varje inkomstår fastställa tabeller för preliminärskatt, och enligt SFS 1964:357 övertog man handräckning i skatteärenden enligt avtal mellan Sverige och respektive Danmark, Finland och Norge.
Dessutom övertog CFU UOK:s kvarvarande uppgifter, varigenom nämnden skulle svara för utrednings- och planeringsarbetet rörande den då inledda datareformen som UOK lämnat förslag om i SOU 1961:4 "Automatisk databehandling inom folkbokförings- uppbördsväsendet", samt ledningen av påbörjad försöksverksamhet. Detta skedde i enlighet med proposition 1963:32 och Förslag till organisation för länsstyrelsernas datakontor avgivit av UOK 30 juni 1964.
Enligt SFS 1964:356 med vissa ändring i tillämpningen av uppbördsförordningen skulle till ett för CFU upprättat postgirokonto, det så kallade skattereklamationskontot överföras skattebelopp, som trots erforderliga undersökningar och efterforskningar inte kunnat identifieras och tillgodoföras vederbörande skattskyldiga. Vidare skulle CFU fastställa formulär för uppbördskort, debiteringslängd och vissa sammandrag. Genom 1965 års valtekniska utrednings betänkande "Ny valteknik" och SFS 1969:432 Kungörelse om central valmyndighet given 27 juni 1969 förordnades CFU som central valmyndighet från och med 1 juli 1969.
Enligt SFS 1965:715 Instruktion för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden från den 3 december 1965 skulle nämnden bestå av ordförande, vice ordförande och ytterligare sju ledamöter.
CFU:s kansli var indelat i en administrativ byrå och en utbildningssektion. För de uppgifter som ankom på CFU som central valmyndighet inrättades en särskild valenhet.
Administrativa byrån svarade för ledning, tillsyn och centrala uppgifter rörande tillämpningen av författningar inom folkbokförings- och uppbördsväsendet. Till byråns uppgifter hörde att utfärda föreskrifter, anvisningar och allmänna meddelanden.
Utöver detta hade byråns enheter bland annat följande funktioner: Folkbokföringssektionen bestämde i vissa fall personnummer, förmedlade uppgifter till vissa länder om här bosatt utlännings civilstånd, dödsfall med mera och motsvarande uppgifter beträffande i utlandet bosatt svensk medborgare samt för peronregister över inflyttade från och utflyttade till utlandet, obefintliga med flera. På uppbördssektionen handlades ärenden angående bindande förklaringar om sättet för att ta ut preliminär skatt och att verkställa skatteavdrag samt ärenden angående normalbelopp för existensminimum och anstånd för arbetsgivare med inbetalning av skatt.
Uppbördssektionen förde också skattereklamationskontot och handlade ärenden angående handräckning i skatteärenden enligt avtal med Danmark, Finland och Norge. Kanslidetaljen hade bland annat hand om nämndens personal- och kameralärenden. Tekniska byrån svarade för ledning och tillsyn inom folkbokförings- och uppbördsväsendet avseende teknisk utrustning och dess användning, beräkning av resursbehov, arbetsfördelning, arbetsplanering och arbetsmetodik, samt därmed sammanhängande ekonomiska och organisatoriska frågor på sitt område. Byrån var under en byråchef indelad i systemsektion, en organisationssektion, en ekonomisektion och en utvecklingsenhet.
Till systemsektionens uppgifter hörde att utforma system för databehandling, produktframställning och produktkontroll, att konsturera och underhålla datamaskinprogram och att utarbeta instruktioner för databehandlingsrutiner hos länsstyrelsernas uppbördssektioner och datakontor samt hos de lokala skattemyndigheterna. Organisationssektionen skulle följa verksamheten och genomföra organisationsundersökningar hos regionala och lokala organ, upprätta tidsplaner och översiktliga beskrivningar av arbetsförloppet hos myndigheterna med mera. Ekonomisektionen svarade för anskaffning och underhåll av maskinutrustning med mera för datakontorens lokalplanering och för CFU:s egna lokaler samt av inventarier och kontorsmaskiner. Vidare utfärdade ekonomisektionen redovisningstekniska föreskrifter inom ADB-området med mera. Utvecklingsenheten följde utvecklingen av tekniskt administrativa system inom andra verksamhetsområden med mera.
Utbildningssektionen bestod av en avdelningsdirektör som chef och ytterligare fyra tjänstemän. Sektionen hade bland annat till uppgift att anordna kurser och konferenser och att utarbeta utbildnings- och informationsmaterial.
Valenheten svarade för de uppgifter som ankom på CFU i egenskap av central valmyndighet. Som sådan skulle CFU förbereda och organisera valförättningarna genom föreskrifter, anvisningar och råd, fastställa formulär och upprätta särskild röstlängd. I samband med valen skulle CFU förbereda och organisera valförättningarna genom föreskrifter, anvisningar och råd, fastställa formulär och upprätta särskild röstlängd. I samband med valen skulle CFU bland annat sammanställda valresultatet, göra mandatfördelning och informera massmedia.
1964-1968 fanns även en särskild utredningsavdelning.

Riksskattenämdens verksamhet upphörde i och med utgången av år 1970. Nämndens uppgifter övertogs av Riksskatteverket (RSV), som tillkom den 1 januari 1971.

Inventerings- och förteckningsarbete
CFU antog 8 juni 1966 en arkivplan där Bilaga B utgjordes av en förteckning över utgallringsbara handlingar i CFU:s arkiv. 15 november 1968 antogs en ändring och komplettering till denna.
När den första arkivförteckningen utarbetades på 1970-talet följdes arkivplanen med ändring och komplettering. Vid utarbetandet av arkivförteckningen 2001 har de antagna gallringsfristerna i stort sett följts, men serieindelningen för bevarandehandlingarna utarbetats något annorlunda.
Utöver de handlingar som nämns i arkivplanen har handlingar som inte upptagits där och därför saknat gallringsbestämmelser bevarats. Det gäller bland annat F 8 A Utredningsavdelningens handlingar.
Handlingarna i arkivserierna D 4 AA-D 4 AB och D 4 C-D 4 D har sedan tidigare (1989) överförts till Riksarkivet (RA), där de mikrofilmats och tillsammans med Statistiska Centralbyrån (SCB) Riksbyråns för folkbokföring och RSV:s motsvarande handlingar införlivats i Riksskatteverkets så kallade personnummerregister 1947-1989. I samband med förteckningsarbetet 2001 har handlingarna i arkivserierna C 2 B och E 1 D införlivats i Riksskatteverkets (RSV) personnummerregister tillsammans med SCB Riksbyråns för folkbokföring och RSV:s motsvarande handlingar 1947-1991. Handlingarna rörande könsbyten och andra födelsenummerändringar i E 1 D har skiljts från Övriga inkomna hemliga handlingar som bildar arkivserien E 3 i CFU:s arkiv. Diariet för de hemliga handlingarna, det vill säga C 2 B, följer alltså med E 1 D, då flertalet hemligstämplade handlingar rör könsbyten och andra födelsenummerändringar. Även arkivserien D 3 B Register över svensk medborgares födelse, vigsel eller dödsfall i utlandet har överförts till RSV:s personnummerregister och får liksom övriga arkivserier som överförts dit ett förenklat förteckningsblad.
1969 överfördes handlingarna i arkivserierna E 1 AA-E 1 AB Personakter för avlidna och dödförklarade respektive för utvandrade till respektive pastorsämbete eller landsarkiv. De personakter som fortfarande var aktuella 1991 övertogs av lokala skattemyndigheter samma år i samband övertagande av folkbokföringsärenden från pastorsexpeditionerna. De inaktuella har landsarkiven tagit hand om.
Serien F 7 A Handlingar tillhörande uppbördsorganisationskommittén består av handlingar som UOK använde som referensmaterial till sitt arbete. Till största delen består dessa handlingar av sådant som man övertog från olika statliga myndigheter, bland annat SCB Riksbyråns för folkbokföring och den tidigare kommittén 1949 års folkbokföringssakkunniga. Hos denna samlades även handlingar inkomna till diverse myndigheter rörande Kommittén för utredning av frågan om bokförings ordnande i Stockholm och Göteborg. Kommittésekreteraren Sten von Otter förde även ett diarium över en del av dessa handlingar under den tid han var sekreterare i 1949 års folkbokföringssakkunniga som ingår i F 7 A:1. Efter samråd med RA har ansetts lämpligt att placera dessa handlingar i det arkiv där de slutligen hamnade, det vill säga CFU:s. Arkiven för respektive 1949 års folkbokföringssakkunniga och Kommittén för folkbokföring i Stockholm och Göteborg finns på Riksarkivet. För SCB Riksbyrån för folkbokföring, se ditos arkiv.
Inga handlingar som uppkommit genom UOK:s eget arbete ingår i serien F 7 A, se vidare Uppbördsorganisationskommitténs arkiv i Riksarkivet

Litteratur
Förslag till organisation m.m. för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden/ Uppbördsorganisationskommittén 9 september 1963.
Kungl. Maj:ts proposition nr 46 den 7 februari 1964.
SOU 1961:4 Automatisk databehandling inom folkbokförings- och uppbördsväsendet.
Kungl. Maj:ts proposition nr 32 1963.
Förslag till organisation för länsstyrelsernas datakontor/ Uppbördsorganisationskommittén 30 juni 1964.
SFS 1964:354 angående ändring i uppbördsförordningen den 5 juni 1953 (272).
SFS 1964:355 Förordning om överflyttande på centrala nämnden av uppgifter, som tillkomma statistiska centralbyrån i egenskap av riksbyrå för folkbokföringen och centrala uppbördsnämnden m.m.
SFS 1964:356 med vissa ändringar i tillämpningar i uppbördsförordningen.
SFS 1964:357
SFS 1965:715 Instruktion för centrala folkbokförings- och uppbördsnämnden.
SFS 1969:432 Kungörelse om central valmyndighet given 27 juni 1969.
Kungl. Maj:ts proposition nr 127 1969.
RSV-kommitténs promemoria den 16 februari 1970/ Gösta Ekman och K.A. Rönqvist.
CFU Pressmeddelande 26 februari 1964.
CFU Pressmeddelande 28 januari 1966.
CFU Pressmeddelande 16 maj 1966.
CFU Pressmeddelande 8 april 1969.
CFU Pressmeddelande 11 juli 1969.

Kontroll

Skapad2002-06-04 00:00:00
Senast ändrad2022-04-27 11:42:01