Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Hallverket i Stockholm


Grunddata

ReferenskodSE/SSA/0100
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/izYyzEn9y8IgaU5eyDPMcF1
Omfång
0,7 Hyllmeter 
ArkivinstitutionStockholms stadsarkiv (depå: Kungsklippan)
Arkivbildare/upphov
Hallverket i Stockholm
Kategori: Statlig myndighet

Innehåll

Ordning & strukturArkivnr: SSA/15655

Förteckning 100









Förteckning

över

Hallverket i Stockholms arkiv
Inledning (äldre form)HALLVERKET I STOCKHOLM

I ett kungligt brev den 25 februari 1846 (SFS 1846:6) förordnades att hallrätterna skulle upphöra. (Se vidare
härom i Bilaga till Stockholms stadsarkivs årsberättelse för år 1967). Hall- och manufakturrättens i Stockholm juridiska befogenheter överfördes på Politie-, ämbets- och byggningskollegiet, fr.o.m år
1850 Handels- och ekonomikollegiet, varifrån de år 1881 slutligen lades direkt under magistraten.

Kvar av Hall- och manufakturrättens åligganden stod år 1846 bl.a att sköta stämplingen av manufakturvaror. Den myndighet, som kom att sköta detta i Stockholm,
benämnes som regel Hallverket. Hallverket bestod till
en början av två kontor, det egentliga stämpelkontoret samt ett bokhållarkontor. Personalen utgjordes av en expeditions- och protokollsnotarie, en relations- notarie, en 1:e och en 2:e stämpelmästare, en bok- hållare, en kontorsskrivare, en vaktmästare samt åtta hallrättsbetjänter, Utöver stämplingen hade hallverket även till uppgift att avveckla det s.k Fabriksarbets- huset, som indragits samtidigt med hallrätten.

För att förvalta de penningmedel, vilka ingick i den s.k. Hallkassan, fanns en särskild interimsförvaltning
under ledning av vice preses vid f.d Hall- och manufakturrätten.

Den 18 juli 1850 utfärdades nya bestämmelser angående
stämpling av manufakturfabrikat (SFS 1850:39). Följande varor var stämplingspliktiga: vävnader, spelkort, toppsocker, tobak i karduser, cigarrer i lådor, sulläder och saffianer. För stämpling av de ovanmämnda varorna erlades en stämplingsavgift, som uppgick till 1/8 % av godsets värde. Lika mycket skulle erläggas till fabriksfattigkassan.
Stämplingstvånget för sulläder varade ej längre än till år 1851; för de övriga ovannämnda varorna - med
undantag av spelkort, vilka var stämpelbelagda i ytterliga c:a hundra år - upphävdes stämplingsbestäm- melserna genom en kunglig förordning av den 13 juni
1862 (SFS 1862:38).

Den 31 december 1850 hade Kungl. Maj:t och kommerskol- legiet utfärdat en särskild instruktion "för tjänstemän
och betjänte vid det i Stockholm för stämpling av inhemskt fabrikgods inrättade kontor" (SFS1850:84).
Enligt denna instruktion skulle Manufakturstämpel- verket i Stockholm (vanligen dock fortfarande kallat Hallverket sortera under Handels- och ekonomikol- legiet. Högsta övervakande myndighet var kommerskol- legiet, som tillsatte (och även kunde avsätta)
tjänstemännen.














Enligt av Kungl. Maj:t den 25 november 1850 utfärdad stat skulle personalen bestå av en stämpelkontorsföre- ståndare, en bokhållare, ett biträde vid utstämplingen i södra distriktet, ett d:o i norra distriktet, en vaktmästare och stämpelbetjänt samt sex stämpelbetjänter. Sina lokaler hade Hallverket i Södra stadshuset och verksamheten bedrevs
vid ett hallstämpel- och manufakturstämpelkontor, även kallat fabriksstämplingskontor.

De tillgångar, som fanns och inflöt till Hallverket -stämpel- eller hallkassamedlen - förvaltades av en särskild styrelse, bestående av en ledamot av Handels- och ekonomikollegiet samt två ledamöter av fabriks-
föreningen. Medlen skulle gemensamt av Handels- och
ekonomikollegiet och fabriksföreningen användas "till
ortens fabriksnäringars allmänna och gemensamma nytta och fördel". Revision av räkenskaperna förrättades av
fabriksföreningen; revisionsberättelsen ingavs till Handels- och ekonomikollegiet, som sedan hade att översända ett räkenskapssammandrag till kommers- kollegiet

Fortsättning se den manuella arkivbeskrivningen.....

Tillgänglighet

SekretessNej

Kontroll

Senast ändrad2024-04-03 11:41:06