bild
Arkiv

Kronofogdemyndigheten (1982-1988) i Kristinehamns distrikts arkiv


Basic data

Reference codeSE/VA/10036
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/MP8G9LhIeagVzzscirp9hF
Extent
20.2 Hyllmeter  (-)
Date
19821988(Tidsomfång)
Archive institutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Zakrisdal)
Record creator / Origination
Kronofogdemyndigheten i Kristinehamns distrikt 1982-1988 (1982 – 1988)
Kategori: Statlig myndighet. Kronofogdemyndigheter 1965-1988

Content

Introduction (older form)INLEDNING

Historik

Benämningen kronofogde tillkom 1687 och syftade då på Kronans ämbetsmän över fögderierna. Kronofogden var polischef och åklagare i distriktet, men handhade främst Kronans uppbörd och verkställde som utmätningsman domar och utslag. Då landsstaten omorganiserades 1917-1918 försvann kronofogden. Arbetsuppgifterna som utmätningsman delades mellan landsfiskalen på landbygden och stadsfogden i staden.
Då polisväsendet förstatligades 1/1 1965 skildes åklagar-, polis- och utmätningsuppgifterna åt på tre olika myndigheter: åklagare-, polis- och kronofogde- myndighet. Kronofogdemyndigheten var nu första instans för prövning av mål om verkställighet bl a enligt utsökningsbalken. I Sverige inrättades 81 kronofogde- distrikt. Denna ordning bestod t o m l/7 1988 då kronofogdedistrikten ersattes av 24 länsmyndigheter.

I Värmland fanns fyra kronofogdedistrikt mellan åren 1965 och 1988: Karlstad, Arvika, Sunne och Kristinehamn. Verksamheten i Kristinehamn var organi- serad på tre avdelningar: kansli, centralavdelning och fältavdelning. Dessutom fanns en stationeringsort i Filipstad. Huvudkontoret i Kristinehamn var beläget på Kungsgatan 31 (nämndhuset) t o m 1975, då man flyttade in i det nybyggda polishuset på Kungsgatan 30. Därmed samlades också arkivet på ett gemensamt ställe. Tidigare var myndighetens arkiv utspritt b l a på Oscar Stjernegatan i gemensamma lokaler med polis och åklagare samt i en skrubb på rådhusvinden.

Ordnings- och förteckningsarbeten

Arkivförteckningen bygger på den av Riksarkivet fastställda förteckingsplanen 1986:7 samt myndighetens egen arkivförteckning, upprättad 1982. Omrkring 1980 anslöts landets kronofogdemyndigheter till det ADB-baserade redovisningssystemet REX. I samband med detta avslutades de äldre arkivförteckningarna och nya upprättades från den tidpunkt myndigheten trädde in i REX. Riksarkivet utarbetade i samband med detta nya, omarbetade förtecknings- och arkivbildningsplaner. Kronofogdemyndigheten i Kristinehamn anslöts till REX våren 1984, men hade i realiteten anpassat sin arkivbildning till de nya förhållandena redan 1/1 1982. En ny arkivförteckning upprättades 1982, men tyvärr fullföljdes inte intentionerna. I takt med att nya arkivbildningsplaner och gallringsbeslut tillkom, tillämpades dessa retroaktivt på hela arkivbeståndet fr o m 1965. Hänsyn togs då inte till brytpunkten i arkivbildningen 1981/82, vilket i praktiken medförde att den ursprungliga ordningen rubbades vid flera tillfällen.

Vid de ordnigs- och förteckningsarbeten som inleddes i myndighetens arkiv hösten 1995, sattes brytpunkten i arkivbildningen 1981/82. Eventuella problem har kunnat lösas genom hänvisningar mellan förteckningarna 1965-1981 och 1982-1988. Trasiga volymer har bytts ut, kompletterande uppmärkning genomförts, den inre ord- ningen kontrollerats, gem, plastfickor och gummisnoddar avlägsnats. Föreskriven, men ej verksktälld gallring har verkställts. Ett undantag utgör serie F 1 B, där tiden ej tillåtit att plockgallring varit möjlig att utföra. De serier som ska bevaras för framtiden levererades till arkivmyndigheten hösten 1995. En kompletterande leverans gällande serier som ska plockgallras före slutgiltig arkivläggning (ex. E 2, E 3 och F 1 B) kan ske efter 1/7 1998 då den 10-åriga gallringsfristtiden uppnåtts.

Grums i mars 1996

Thomas Kvarnbratt

Förklaringar över facktermer och förkortningar se manuellt skriven förteckning. Bilaga 1.

Control

Amended01/02/2021 14:54:42