TRELLEBORGS STAD: INDUSTRINNÄMNDENS ARKIV  (1966 – 1973)

H I S T O R I K

Trelleborgs kommunarkiv

TRELLEBORGS STAD: INDUSTRINNÄMNDENS ARKIV

Industrinämnden 1966-1973

Sammanställning av olika sorters ?dokument?, vissa återkommande:

· förteckning över arbetsgivare i Trelleborg med redovisningsnummer samt 5 eller flera anställda

· arbetsförmedlingsrapporter om deras verksamhet, förteckningar över antalet manliga resp. kvinnliga arbetssökande inom olika yrken samt över arbetsmarknadsläget

· ?enskilda? beskrivningar + kartor från stadsarkitektkontoret av förslag till ändring av stadsplanen, protokoll med stadsplanebestämmelser samt ?övergripande förteckningar? på stadsplaner (planer till länsstyrelsen, kommunfullmäktige, byggnadsnämnden, pågående planer, planer på väntelistan, målsättning för stadsplanearbetet)

· rapport från stadsingenjören till byggnadsnämnden ang. gatunamn och adressnummer

· svar på annonser från företag utanför Trelleborgs stad som söker kontakt med ?industriinriktad kommun? (viktigt att ha kontakt både med stadens företag och locka hit andra företag)

· protokoll från sammanträde med drätselkammaren, byggnads- och fastighetsnämnden

· skrivelse från industrinämnden till företag i Malmö och Bjuv angående samarbete i uppförande av en industriby i staden (upplåtelseform av marken, huvudmannaskap för anläggningen etc.)

· driftbudgetspecifikationer

· krigsuppgiftsförteckning för Trelleborg (skrivelse och tabeller med krigsorganisation och anvisningar för beredskapsplanläggning)

· avskrift till kommunfullmäktige av långtidsplanen ?KELP 70?

· projektbeskrivning av stadens profil (turistundersökning, handlingsprogram, organisation, kalkyl)

Utdrag ur protokoll med stadsfullmäktige från den 30 juni 1966

I en motion den 7 juni 1966 hade Edvin Persson m.fl. inkommit med ett förslag på att en industrinämnd med 5 ledamöter och 3 suppleanter skulle tillsättas. Detta för att hålla kontakt med företagen och näringslivets representanter, biträda dem i lokaliseringsfrågor och andra viktiga frågor samt överta samrådsgruppernas uppgifter. Industrinämndens främsta uppgift skulle alltså vara att, i samråd med fastighetsnämnden, medverka till att företagen fick tillgång till mark och lokaler för sin verksamhet. Nämnden skulle arbeta för att knyta kontakt med företag både inom och utanför staden.

Protokoll 4 oktober 1966.

Industrinämnden hade gett häradsskrivarekontoret i uppdrag av att upprätta en förteckning över samtliga företag med mer än 2 anställda. Förteckningen skulle även innehålla kartor över var de viktigaste industriföretagen låg samt tillgänglig exploateringsmark för just industriändamål.

Man diskuterade vikten av att industrinämnden måste hålla en ständig kontakt med arbetsmarknadsmyndigheterna för att kunna biträda stadens företag i arbetskraftsfrågor, med fastighetskontoret angående bostadsmarknaden samt företagarföreningen m.fl. som vid speciella företagsproblem skulle kunna bidra med sin hjälp.

Protokoll 6 december 1966.

Till dispositionsplanen över Österlidsområdet önskade man att stadsplanen utformades så att behovet av industrimark inför en kommande exploatering tillgodosågs.

En anhållan gjordes hos byggnadsnämnden om uppgifter på markområden som är tillgängliga för exploatering för industriändamål, i första hand småindustri.

Man försökte skaffa nya arbetslokaler till ett småindustriföretag i staden, men tyvärr beviljades inget byggnadslov för en sådan stor byggnad.

I ett möte med Trelleborgs Gummifabriks AB diskuterades nya fabriksområden och den aktuella arbetskraftsfrågan.

Togs upp vilka arbetsgivare som redovisat arbetstagare föregående kvartal.

Protokoll 16 februari 1967.

Man diskuterade om nämndens verksamhet kunde bli av sådan omfattning att man kanske kom att gå samman med andra nämnder. Beträffande nämndens fortsatta verksamhet förekom därför diskussioner. Man diskuterade att befintliga industriers planer borde undersökas. Det påtalades även att verksamheten borde läggas upp för arbete på lång sikt och med stora vyer så detaljproblemen inte tog överhand. Det togs upp att man skulle koordinera de presumtiva företagens kontakter med staden. En annan uppgift nämnden hade var att bevaka de befintliga arbetsmöjligheterna så de inte reducerades samt att kontinuerligt kartlägga vilken arbetskraft som fanns att tillgå t.ex. genom fortlöpande kontakter med arbetsförmedlingen och olika länsmyndigheter. Därefter skulle man sedan animera presumtiva eller befintliga företag att skapa arbetstillfällen för denna arbetskraft.

Nämnden skulle även överta samrådsgruppens mellan Trelleborgs Stad och Trelleborgs Gummifabrik AB funktion som kontaktorgan mellan staden och TGA, för att därigenom bli insatt i TGA:s utbyggnadsplaner. Både småföretag samt landsbygdsföretagen skulle också omfattas av nämndens verksamhet.

Ordförande sammanfattade diskussionen och menade att den skulle kunna utgöra svaret på frågan om nämndens fortsatta verksamhet.

Protokoll 6 mars 1967.

Arbetsnämnden var närvarande och redogjorde sina byggnadsplaner för en skyddad verkstad samt för olika bidrag som utgick till verkstäder av denna typ. Man diskuterade olika former av drift av verkstaden, anställningar mm. Industrinämnden tillstyrkte enhälligt förslaget.

Protokoll 6 april 1967.

Byggnadsnämnden redogjorde för de stadsplaner gällande industriområden, som var klara inom den gamla staden i Trelleborg. (14 punkter på olika områden som antingen var lediga eller ?bokade? för nuvarande industrier, bl.a. på väster, vid Hedvägen, Bryggaregatan-Hedvägen, gasverksområdet, hamnen, terminalområdet på öster m.m.)

Stadsarkitekt Sune Friström kom med tips och synpunkter att tänka på vid stadsplaneringen: viktigt se in i framtiden och räkna ut vad som kommer att hända. (punktar ner innehållet väldigt enkelt)

· Rationaliseringen: mer plats/anställd vid industrierna

· Skyddsområden: kräver mark, god grund, anslutning väg-järnväg, vatten-avloppsfrågor

· Beakta civilförsvarsfrågor/anställdas möjligheter till-från jobb

· Rationaliseringen fortsätter - standarden ökar

· Jordbrukets behov av arbetskraft minskar

· Specialiseringen ökar

· Industrin samlas till några få orter i landet - Skåre/Trelleborg/Gislöv?differentierad

sysselsättning?bättre service för industrin

· Bilparken och pendlarantalet ökar/krav närhet arbetsplats - bostad minskar/industrier och bostäder åtskilda

· Stadens ytterområden: Ledig mark i Anderslöv (god service), inget planerat i Klagstorp (god service även här), planerad utbyggnad av industri i Gislöv, Alstad har Tegelbruket, utvidga i Skegrie, Skåre bör i likhet med övriga småorter endast vara bostadsort

· Undersöka intresse för ev. hantverkscentrum

Förslag på att samarbeta med stadens övriga nämnder för att utvecklas på det industriella området.

Sammanställning på områden/punkter som behandlats i några efterföljande protokoll:

· Byggnadsnämndens företagsundersökning, deras inventeringsformulär över inventeringsobjekt i delkommunerna samt förslag till stadsplanen

· Stadsplanekartor med beskrivningar och illustrationsmaterial

· Kontakt med företag angående lokalhyra/köp (hänvisning till fastighetsnämnden resp. drätselkammaren)

· Genomgång och undersökning av projektet med skyddad verkstad (hur skall man arbeta, hur många personer skall sysselsättas, när skall verksamheten starta?)

· Samhällsinventering från byggnadsnämnden angående näringslivets resurser och investeringar (underlag för kommande stadsplanearbete o. dyl.)

· Industrinämndens målsättning (den kommande företagsintervjun borde ge anvisningar om önskvärdheten och omfattningen av industrinämndens engagemang) Ett reglemente för industrinämnden skulle också tas upp till behandling senare.

· Stadens uppköp av mark i centralorten: positivt för tillgången av speciellt småindustrilokaler, en fortsatt planering av mer uppköp är dock nödvändig.

Protokoll 1 februari 1968

Nämnden gjorde även studiebesök samt hade kontakt med olika ?distanser? som kunde vara utvecklande för stadens arbete. Bl.a. gjorde man besök i strukturmässigt andra liknande städer och dess industrinämnder för att se hur de arbetade där, man hade kontakt med Skånes regionplaneinstitut för lokaliseringsfrågor, man studerade Arlövs Exploaterings AB:s verksamhet m.m.

Då staden köpt in mycket mark kontaktades byggnadsnämnden för att lägga ut industriområden med erforderliga gator och ledningar, så intresserade kunde visas direkt på plats och bebygga så fort som möjligt. Det var även viktigt att kolla upp redan befintligt, lämpliga industrilokaler.

När företag och industrier byggde ut sin verksamhet skulle industrinämnden undersöka och medverka till att bostadsfrågan i de områdena tittades över. Nämnden ifrågasatte dock om de verkligen skulle befatta sig med så svåra prioriteringsfrågor.

Ny sammanställning på områden/punkter i några protokoll:

· Samarbete med AB Skånska Cementgjuter vid färdigställande av industrimark

· Undersökningar av tillgången till mark för industriändamål i hamnområdet

· Efter en information upprättad av Skånes Regionplaneinstitut angående industriella lokaliseringsvillkor i Sydöstra Skåne hade nämnden gjort ett kostnadsförslag av vad en sådan undersökning skulle kosta att utföra för Trelleborgsregionen

· Efter genomgången förteckning över tillgången på lämpliga lokaler för småindustrier samt över lokalsökande företag tog man kontakt med och informerade berörda företag

· Information om arbetslöshetssituationen

· Överläggningar med fastighetsnämnden och ingenjör på fastighetskontoret vid inredning av industrilokaler

· Man började med företagsintervjuer för att få en ökad kännedom om företagens önskemål samt för att få en kartläggning av behovet av mark och lokaler för industriändamål

· Man ansåg att de företagare som framfört mark- och/eller lokalbehov borde inbjudas till diskussion med nämnden samt att det redovisade materialet borde tas upp vid gemensam överläggning med drätselkammaren, fastighets- och byggnadsnämnden.

Hemställan till fastighetsnämnden 6 juni 1968

En av industrinämndens viktigaste arbetsuppgifter är att tillgodose företagens förfrågningar angående lokaler för småindustri. Då tillgången på lokaler för närvarande är väldigt liten är det väldigt frustrerande för nämnden då man inte hjälpa företagen. Därav anser vi det väldigt viktigt att fastighetsnämnden vidtar åtgärder snarast möjligt för att inreda industrilokaler i lämpliga byggnader som finns att tillgå i staden.

Protokoll från sammanträde med drätselkammaren, byggnads- och fastighetsnämnden

Diskussioner om den framtida industrimarksplaneringen. Det bör finnas färdigplanerad industrimark i tätorten inför en trolig, kommande högkonjunktur med tanke på TGA:s planerade expansion. Kostnaderna för att färdigställa industrimark är dock stora men dagens konkurrensläge gör det nödvändigt att ha färdigställd industrimark. Det kan vara avgörande för staden om man ska behålla det befolkningsunderlag som man enligt länsplanen vill uppnå. Diskussioner om en ev. industriby i staden.

?Infoblad? från Sveriges hantverks- och industriorganisation (SHIO)

Möjlighet för industrinämnden att köpa ett exemplar av en utredning kring ?industrihusens planering? som kunde vara av betydelse för kommuner som planerade uppförandet av kollektiva industrihus. Den hade utarbetats av olika arkitekter i samråd med Arbetsmarknadsstyrelsen där man hade undersökt 80 verkstadshus innehållande 400 företag. Skriften innehöll tabeller med ägoförhållande och byggnadskostnad, husens läge i stadsplanen, tomt- och byggnadsyta, företagens ytfördelning, personaltäthet och struktur, trafikproblem samt tekniska frågor såsom husdjup, takhöjd, installationer m.m.

Förslag till utgifts- och inkomststat år 1970 samt flerårsbudget för Industrinämnden

Målsättningen med kommande års verksamhet: följa upp de undersökningar som hittills genomförts bl.a. planeringen av den kollektiva industribyn, samarbetet med Anderslövs Hantverks- och Industriförening betr. samhällets utveckling till följd av Sturupsprojektet, fortsätta utreda de industriella lokaliseringsbehoven och redovisa i broschyrform, kontinuerligt utöka kontaktverksamheten med stadens företagare samt fortsätta aktivt söka nyetablering av företag utanför staden. Verksamheten kommer även fortsättningsvis bedrivas med hjälp av personal från drätselkammaren.

Sammanställning sista protokollet/skrivelse till Kommunfullmäktige 28 november 1973

Nämnden har på olika sätt försökt fylla den uppgift man tillskrevs i motionen som inrättades i juni 1966 i kommunfullmäktige, nämligen att hålla kontakt med företagarna och näringslivets representanter och att biträda dem i lokaliseringsfrågor. För att kartlägga industrins behov av mark och lokaler samt knyta närmare kontakt med näringslivet gjordes en företagsundersökning 1968. Undersökningen visade dock att väldigt få företag önskade eller behövde hjälp från nämnden. Man försökte även locka företag från andra platser i landet till staden genom annonsering i tidskrifter eller genom direktkontakt, dock utan resultat. På senaste mötet framfördes synpunkter på att nämnden tyvärr inte lyckats fylla sina uppgifter. Den bristande framgången beror bl.a. på att den statliga lokaliseringspolitiken satt den fria konkurrensen mellan kommunerna ur spel gällande företagsetableringar, nämnden har endast fungerat som förmedlande instans, man har saknat mandat att förhandla om markpriser, hyror m.m. och därav har företagen förklarligt valt att ta kontakt direkt med exempelvis kommunstyrelsen. Bristen på befogenheter i förening med näringslivets önskemål att få diskutera direkt med avtalsslutande kommunala instanser gör att nämndens existens inte fyller något behov.

Därför föreslog man att nämnden skulle upphöra fr.o.m. den 1 januari 1974. En person i nämnden reserverade sig dock mot beslutet och ansåg att nämndens betydelse borde öka i framtiden särskilt om Öresundsbron kom till stånd.