Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Stockholms dövas förening


Från Döfstumme-Föreningen i Stockholm till Stockholms Dövas Förening
Döfstumme-Föreningen i Stockholm bildades den 3 maj 1868 vid mötet på Manilla. Det var 56 medlemmar första året. Föreningen var öppen för alla döva i Sverige. Mellan åren 1875-1918 kallades föreningen för Döfstumföreningen i Stockholm. Föreningen blev en lokalförening för Stockholm 1903. Sedan 1950 heter det Stockholms Dövas Förening.

Ossian Edmund Borg (O.E. Borg) (1812-1892) var en av föreningens grundare och dess förste ordförande. Han var direktör på Allmänna Institutet för döfstumma och blinda (nuvarande Manillaskolan) och son till Pär Aron Borg, som 1808 grundade Allmänna Institutet för döfstumma och blinda. Detta förlades 1812 till Manilla, där den nuvarande skolans byggnader uppfördes 1864. Folkrörelserna växte fram tack vare industrialiseringen och tätorternas tillväxt som starkt bidrog till nya livsvillkor, samverkan och kontakter människor emellan. I kölvattnet av folkrörelsen var Ossian Edmund Borg ordförande i Stockholms bildningscirkel som hade bildats 1848. Senare var Ossian Edmund Borg även ordförande i Döfstumme-föreningen i många år och blev omtyckt av föreningens medlemmar och hans insatser för de dövas sak hölls så högt att han utsåg till ordförande på livstid. Borg valdes in i styrelsen för Stockholms Simsällskap 1868 och var bland de mest verksamma i sällskapet, bland annat som vice ordförande och senare som hedersledamot 1884. Borg satt i styrelsen för aktiebolaget för
Fruntimmers Sim- och Badinrättningen vid Skeppsholmen, som ordförande mellan 1870-1872. Direktör Borg avled den 10 april 1892.

Frithiof Samuel Carlbom (1835-1890) var en av föreningens tre grundare. Själv döv genomgick han Allmänna Institutet för dövstumma och blinda (Manillaskolan) och var åren 1860-1882 lärare på Tysta skolan i Stockholm. Under 1860-talet uppmuntrade Borg och antal döva att delta i bokcirklar om kunskap i demokrati och hur man kunde bilda en folkrörelse.



Frithiof Samuel Carlbom, som var döv, reste runt i Tyskland sommaren 1863. Han fick där kontakt med bland andra Eduard Fürstenberg, som grundade dövföreningen i Berlin 1848, den
första dövföreningen i Tyskland. Dövföreningen hade alltså stor betydelse för döva. Vid hemkomsten förkovrade han sig i föreningsbildning.

Albert Berg (1832-1916) var agré vid Akademin för de fria konsterna och en av sin tids mest uppskattade landskapsmålare. Han var även en av föreningens tre stiftare och dess egentlige ledare fram till 1895. Som viceordförande och skattmästare ledde han föreningen under ett tjugotal år med fast hand, så att föreningen ibland kallades för ”Berg's förening”. Hans gode vän (men inte släkting) Harald Berg skrev i en biografi: ”Han hade reda på vars och ens förhållanden och hölls en var i tukt och Herrans förmaning, som bröt mot god ton och sed…”. Berg var en förtrogen föreningsmedlem i 48 år och offrade en stor del av sin fritid och stora summor i sitt arbete för föreningens bästa. Han var president vid sjätte internationella dövstumkongressen i Stockholm 1884 och svenskt ombud vid kongressen i Paris 1889.

År 1873 hölls den första allmänna internationella dövkongressen med kyrkofest i Berlin, där föreningen deltog för första gången. Tyska döva hade anhållit om och fått fria resa med statens järnvägar till denna kyrkofest. En liknande ansökan från Stockholms Dövas Förening gjordes år 1874 och beviljades av kungen. Svenska döva fick därmed tillstånd till friresa på Statens järnvägar en gång om året för att besöka gudstjänst med Nattvard på Manilla och för att där få några dagars samvaro, stärka sin kristendomskunskap och diskutera dövfrågor. Den första allmänna ”kyrkofesten för döva” hölls den 10 oktober 1875. Föreningen stod som värd för Sjette Internationella Döfstumkongressen som hölls i Stockholm den 1-4 juli 1884, med president Albert Berg. Föreningen var med på den första Nordiska Dövstumkongressen i Köpenhamn 1907 och stod som värd för den andra Nordiska Dövstumkongressen i Stockholm 1912.

I slutet av 1800-talet gavs det ut en hel del tidningar för döva. Döfstumvännen med Ossian Edmund Borg som redaktör och ansvarig utgivare, 1876-1884, finns bevarade på Kungliga Biblioteket i Stockholm. Tidning för Döfstumma gavs ut första gången 1891 och ansvarig utgivare var Harald Berg och sedan 1899 Gunnar Fondelius. Tidning för Döfstumma var i privat ägo 1891-1940. Ny tidning för Sveriges Dövstumma gavs ut av dövlärarna från 1904. Medlemsbladet Teckentydaren gavs ut 1952 med Osvald Dahlgren och Jerker (Yerker) Andersson i redaktionen.

Dövföreningen bildades bland annat för att kunna ge stöd åt döva som ”av sjukdom eller ålderdom kommit i en behövande eller olycklig ställning”. Föreningen kunde redan från början lämna ekonomisk hjälp vid sjukdom sedan 1868. En sjukkassa startades formellt 1876. Senare diskuterades om bildandet av en begravningskassa 1881 tills begravningskassans stadgar antogs den 22 juni 1885. Efter föreningens omorganisering från en riksförening till en lokalförening 1901 beslöts att sjukkassan blev De döfstumma allmänna sjuk- och begravningskassa, som lades ned 1955. Då anslöts alla svenska medborgare till en allmän sjukkassa, som senare blev Försäkringskassan.

1896 kom ett förslag från landsorten att namnet skulle ändras till Sveriges Allmänna Döfstumförening och åter 1898 till Allmän svensk döfstumförening. Vid ett sammanträde den 9-10 juni 1901 beslöts att omorganisera föreningen. Sammanträdet blev en hård brytning mellan den gamla tiden, företrädd av Albert Berg och den nyare tiden försvarad av i huvudsak Gunnar Fondelius. Föreningen blev en lokalförening för Stockholm 1903. Den 23 mars 1919 samlades i Göteborg 23 ombud för dövföreningarna för att återigen ta upp frågan om bildandet av en riksorganisation. Denna konferens tillsatte en kommitté bestående av: Harald Berg, Gunnar Fondelius, Knut Hässler (alla tre från Stockholm), C. Dan Andersson och Gösta Wiberg (från Göteborg), Alfred Persson (från Uppsala), Gustav Ståby (från Borlänge) och C.A. Streiffert (från Malmö). Denna kommitté fick i uppdrag att utarbeta stadgar för det



blivande förbundet. Den 26 februari 1922 hölls ett sammanträde i Stockholmsföreningen, då bildades Svenska Dövstumförbundet bildades, sedan 1950 Sveriges Dövas Riksförbund.

Typologen Thor P. Bergdölmoen i Stockholms dövförening föreslog att bilda en idrottsklubb enligt Döfstumsföreningsprotokoll i Stockholm januari 1892. En kommitté tillsattes för att organisera en sådan klubb. I nästa protokoll den 21 februari 1892 stod det ”Upplästes och antogs stadgar för Idrottsklubben Hephata (I.K.H.). Vid tillfället ingingo som medlemmar i densamma 18 personer, och skulle å annat sammanträde styrelsen utses.” Idrottsklubben Hephata som fristående förening bildades i Stockholm den 1 april 1892.

Kvinnor var med redan från början, både som medlemmar och styrelseledamöter. Det var ovanligt i dåtidens Sverige. Antogs 1871 där bestämdes att styrelsen skulle bestå av ordförande och 10 ledamöter, ”af hvilka 4 böra vara fruntimmer”. Emma Anstrin var aktiv som ledamot i Döfstumföreningen i Stockholm under åren 1883-1885 och 1888-1894. Maria Forsell satt som ledamot i Döfstumföreningen i Stockholm under åren 1896-1898 och 1923. Enligt anteckningar fanns det en Kvinnornas förening lydande under Döfstumföreningen i Stockholm redan 1885. Dövas Kvinnoförening bildades den 23 februari 1896 av fru Maria Forsell och dövlärarinnan Emma Arnström. Föreningen blev självständig. Dokumenten från Dövas Kvinnoföreningen bevaras hos Stockholms Stadsarkiv: Dövas Kvinnoförening i Stockholm SE/SSA/4286 (tidigare De dövstummas kvinnoförening i Stockholm).

Solbacken på Värmdö hittades till föreningens sommarhem av ordförande Uno Jakobsson. Vid det allmänna mötet den 28 augusti 1941 beslöts att kontant köpa Solbacken. Solbacken byggdes om till kurs- och semestergård 1976. Efter många verksamma år såldes Solbacken 2002.

Döfstumföreningen i Stockholm startade med biblioteksverksamhet 1872 och har sedan dess varit i bruk fram till och med år 1969 då biblioteket omtalades för sista gången. (Vad som kan vara av intresse som jämförelse är att Kungl. Biblioteket startade år 1870) Böcker började försvinna mot slutet och bokbeståndet minskade avsevärt. Styrelsen beslöt då att sälja flertalet böcker till medlemmarna. Böcker som handlade om dövföreningen eller om dövfrågor placerades däremot i arkivet. Så upphörde alltså föreningens eget bibliotek. 1981 placerade Stockholms stadsbibliotek ut låneböcker i Dövas Hus. Christer Leljevahl var SDF:s arkivförvaltare i mer än 35 år. År 1988 var sista gången som ett överlämnande av böcker och arkiv till Stockholms Stadsarkiv genomfördes. Böcker och arkivmaterial för 1995, 2008 och 2011 har överlämnats i lådor till Stockholms Dövas Förenings lagringsplats hos Stockholms Stadsarkiv för arkiv utan att specificera lådornas innehåll. I lådorna har allt material legat utan vetskap för omvärlden.

Arkivet kompletterades i februari 2011 med handlingar från tiden 1868-2011. I samarbete med Stockholms stadsarkiv Jörgen Skoglund arkivarie. Dessa handlingar inordnades i arkivet och förtecknades av Urban Mesch under februari - augusti 2011. De nya arkivförteckningarna kommer att innehålla: C = Diarium, D = Register, J = Kartor och ritningar och liggare, K = Fotografier, L = Trycksaker och Ö = Övriga handlingar från 2011. Förteckningen är nu kompletterad och delvis omarbetad.

Stadsarkivet, Stockholm den 31 augusti 2011
Urban Mesch
Konsult på uppdrag av SDF








KÄLLOR:

OTRYCKTA KÄLLOR
Kungliga bibliotekets arkiv: Ossian Edmund Borg SE/KB/REA00013914 - Handskriftsenheten (O.E. Borg)
Stockholms Stadsarkiv: Manillaskolan SE/SSA/0288 och SE/SSA/12009 (tidigare Allmänna Institutet för döfstumma och blinda) Ossian Edmund Borgs handlingar, Ö5b, Volym 1, 1890-1918 och Volym 2, 1841-1891 och Volym 3, 1845-1872.

LITTERATUR
Ahlner, O. 1918. Matrikel över svenska dövstumskolan 1809-1918. Svenska dövstumläraresällskapet.
Att höra samman: en tillbakablick på en 100-årig utveckling från Döfstumföreningen i Stockholm till Stockholms dövas förening: 1868-1968/ under red. av Elsa Fondelius, Lennart Åström. Stockholm: fören., [1968]; (Stockholm: R. Olsson)
Bergvall, Erik. 1927. Berättelse över Stockholms simsällskaps verksamhet 1827-1927. utg.vid sällskapets 100-årsfest den 26 augusti 1927.
Borg, Ossian Edmund. 1854. Om institutet för döfstumma och blinda i Sverige: jemte en kort öfvervikt af likartade stiftelser i länder. O.E. Borgs förlag. Manhem, Stockholm.
Borg, Ossian Edmund. 1877. Stockholms simsällskaps femtioårsfest 1877. Jemte några upplysningar om nämnda sällskap samt simskolorna uti hufvudstaden och dess granskaper. Stockholms simsällskap.
Kruth, Lars. 1996. En tyst värld - full av liv. Leksand.
Lundström, Beata & IK Hephata. 1992. Idrottsklubben Hephata. De första hundra åren. Stockholm.
Lundström, Beata & Stockholms dövas förening 1995. Som en syskonkedja. Döfstumföreningen 1868. Stockholms dövas förening.
Lundström, Beata. 1997. Den gemensamma kraften. Svenska dövstumförbundet: Sveriges dövas riksförbund 1922-1997. Leksand: Sveriges Dövas Riksförbund
Mesch, Urban & Mesch, Johanna. 2010. Dövidrottens historia 200 år - dess utveckling och betydelse. Stockholm
Nyström, A.F. 1900-1908. Grunddragen af Döfstumundervisningens utveckling i Sverige. Örebro.
Nyström, A.F. 1907. Handbok i dövstumundervisningens allmänna historia. Örebro.
Pleijel, Agneta, 2010. Syster och bror: en familjeberättelse. Stockholm: Norstedt
Prawitz, J. 1913. Manilla dövstumskolan 1812-1912. Stockholm.
Rooth, Gunnel. 1996. De Dövas Kvinnoförening i Stockholm 1896-1996. Stockholm.
Rooth, Gunnel. 2009. Döva kvinnors historia 1885-1996.
Sveriges Dövas Riksförbund 50 år 1972. En skrift som mest handlar om de dövas levnadsvillkor och kamp för tillvaron från förkristen tid till dagens samhälle och vad som hänt under SDR:s femtio år 1922 till 1972. Sveriges Dövas Riksförbund. Dalarnes Tidnings- och Boktryckeri AB, Hedemora.
Tidskrift för döfstumskolan, utgiven af Svenska Döfstumlärare-Sällskapet. Nr 4 & 5 - 1892 sid 1-65 av E. A. Zotterman (Ossian Edmund Borg)

Förkortning:
(*) SDF = Stockholms Dövas Förening
(**) SDR = Sveriges Dövas Riksförbund

 Serier (209 st)

ReferenskodTitelTidAnmärkning 
A 1 aStyrelseprotokoll1871 – 2006Serien inbunden. 
A 1 bBilagor till styrelseprotokoll1944 – 1993För bilagor före 1944 jmf serie A 1 a.
Serien inbunden.		 
A 2Föreningsprotokoll1868 – 2005Serien omfattar protokoll från allmänna möten och årsmöten.
Serien inbunden.
Volym för år 1874 saknas.		 
A 3Döfstumföreningens i Stockholm inregistrerade sjuk- och begravningskassas protokoll1869 – 1901De dövstummas allmänna sjuk- och begravningskassa bildades den 4 januari 1903 genom övertagande av Dövstumföreningens i Stockholm (se d.o.) sedan 1876 bedrivna sjukkasseverksamhet bland sveriges döva. 
A 4Övriga protokoll1939 – 1941 
A 5Stiftelsen Solbacken
Läsesal
 
A 5 aStiftelsen Solbacken - styrelseprotokoll1973 – 2000 
A 5 bStiftelsen Solbacken - bilagor till styrelseprotokoll1973 – 1990Bilagor till styrelseprotokoll. 
A 5 cMöte mellan SDF och Stiftelsen Solbacken 1966 – 2003 
A 5 dÅrsmötesprotokoll och årsberättelser1972 – 2002Årsmötesprotokoll och årsberättelser. 
A 6Stockholms dövas förenings stiftelse för gåvomedel
Läsesal
 
A 6 aStiftelsen för gåvomedel - styrelseprotokoll1976 – 2007 
A 6 bStiftelsen för gåvomedel - bilagor till styrelseprotokoll1976 – 2007 
A 7Stockholms dövas byggnadsförening
Läsesal
 
A 7 aStockholms dövas byggnadsförening - styrelseprotokoll2001 – 2009Innehållande även årsmötesprotokoll och versamhetsberättelser:
År 2001 - 2009 som finns på A2 föreningsprotokoll inom Stockholms Dövas Förening.		 
A 8Personalmöten
Läsesal
 
A 8 aMinnesanteckningar från personalmöten1981 – 2010 
A 9SDF:s sektionsträffar
Läsesal
 
A 9 aMinnesanteckningar från SDF:s sektionsträffar1987 – 1996 
BStockholms dövas förening
Läsesal
 
B 1Verksamhetsberättelser1868 – 1994 
B 2Stadgar1868 – 1987 
B 3Stiftelsen för gåvomedel
Läsesal
 
B 3 aStiftelsen för gåvomedel - verksamhetsberättelser1976 – 1993 
B 3 bStiftelsen för gåvomedel - stadgar och fonder1976 – 1991 
B 4Stiftelsen Solbacken
Läsesal
 
B 4 aStiftelsen Solbacken - verksamhetsberättelser1976 – 2006 
B 4 bStiftelsen Solbacken - stadgar1978 
CDiarium
Läsesal
 
C 1Diarium för Dövstumföreningen i stockholm1895 – 1906 
DREGISTER OCH LIGGARE
Läsesal
 
D 1Matriklar och förteckningar
Läsesal
 
D 1 aÅrsavgifter och medlemsartiklar1868 – 2010 
D 1 bUppbördsmatrikel för döfstumföreningen i Stockholm1903 – 1969 
D 1 cDövstumsföreningens boklån1872 – 1940 
D 1 dSolbackens gästbok1942 – 1996 
FÄMNESORDNADE HANDLINGAR
Läsesal
 
F 1Handlingar rörande internationella kontakter
Läsesal
 
F 1 aInternationella kongressen för döfstumma1873 – 1884 
F 1 bNordiska kongressen för döva1907 – 1960 
F 1 cVärldsförbundet för döva (WFD)1951 – 1991Material efter 1991 finns i Sveriges Dövas Riksförbunds arkiv. 
F 2Handlingar rörande SDF
Läsesal
 
F 2 aHandlingar rörande SDF:s jubileum1868 – 2008 
F 2 bHandlingar rörande kyrkofesten för döva1874 – 1901 
F 2 cHandlingar rörande1868 – 2001 
F 3Handlingar rörande Stiftelsen Stockholms dövstumshem1908 – 1977 
F 4Handlingar rörande projektet social service för döva1994 – 1996 
F 5Handlingar rörande IT för döva 55+2002 – 2005 
F 6Handlingar rörande föreningskonsulenten1988 – 2009 
F 7Handlingar rörande bidrag och redovisningar
Läsesal
 
F 7 aAnsökan om bidrag (Kommun och landsting)1982 – 2000 
F 7 bBidragsansökningar och redovisningar1983 – 2005 
F 8SLUSS projekt för döva invandrare1956 
F 9Sånger till teckenkören1956 
F 10Peter Schönström1944 – 1996 
F 11Handlingar rörande SDF:s personalärenden
Läsesal
 
F 11 aAnställd personal 1979 – 2004 
F 11 bHandlingar rörande personalärenden1980 – 2000 
F 11 cHandlingar rörande SDF:s fackklubb1981 – 2006 
F 11 dHandlingar rörande MBL - SDF och stiftelsen Solbacken1982 – 2006 
F 11 eHandlingar rörande lönebidrag1980 – 2001 
F 12Handlingar rörande projekt1994 – 1996 
F 13Handlingar rörande Dövas Dag i Stockholm1998 – 2002 
F 14Handlingar rörande Deaf Arts Now1998 – 2004 
F 15Handlingar rörande Teckenspråkets dag2006 
F 16Handlingar rörande Dövfilmsfestivalen2000 – 2010 
GRÄKENSKAPER
Läsesal
 
G 1Huvudböcker1868 – 1999Omfattar åren 1868 - 1976, 1979 - 1981, 1998 - 1999. 
G 2Kassaböcker1869 – 1990Serien inbunden. 
G 3Diverse räkenskaper1868 – 1982 
G 4Stiftelsen Solbacken 
G 4 aStiftelsen Solbackens kassaböcker1941 – 1978 
G 4 bStiftelsen Solbackens databokföring1978 – 2000Omfattar åren 1978 - 1989, 1998 - 2000.
Volymerna för åren 1990 - 1997 saknas.		 
G 4 cStiftelsen Solbackens årsbok1976 – 1991 
G 5Stiftelsen Gåvomedel
Läsesal
 
G 5 aGåvomedelsstiftelsens årsbok, huvudbok och dagbok1976 – 1999 
HHISTORIK OCH STATISTIK
Läsesal
 
H 1Organisationer
Läsesal
 
H 1 aHandlingar rörande döv- och idrottsföreningar i Stockholm1892 – 1998 
H 2 aHandlingar rörande bibeln och templet1841 – 1886 
H 3 aHandlingar rörande teckenspråk1916 – 1997 
H 4 aHandlingar rörande dövundervisning1809 – 2006 
H 5 aHandlingar rörande historia1882 – 1996 
JKARTOR OCH RITNINGAR
Läsesal
 
J 1Solbacken, kursgård1895 – 2008 
J 2Dövas Hus, Storgatan, Östermalm1975 – 2003 
KFOTOGRAFIER
Läsesal
 
K 1Fotografier1816 – 2008 
K 2Fotografier - Personer, indelade i bokstavsordning A - Ö1875 – 2000 
K 3Fotografier - ämnesindelade A - Ö1900 – 1997 
K 4Fotografier - SDF:s sektioner1972 – 2007 
K 5Fotografier - SDF:s intressegrupper1986 – 2007 
K 6Fotografier - ämnesindelade SDF:s klubbar1942 – 1987 
LTRYCKSAKER
Läsesal
 
L 1 aDövas tidning1891 – 1944Tidning för Döfstumma gavs ut första gången 1891 var i privat ägo 1891 - 1940.

Serien fortsätter i L 1 b.		 
L 1 bDövstummas tidskrift - tidning för dövstumma1945 – 1949Serien utgör en fortsättning från serien L 1 a, Tidning för döfstumma.

Noteras:
Sveriges Dövstummas Idrottsorganisation var föregångare egen förbundstidning. Tidningen Sportbladet var det första organ som grundades 1930. Den lades ner 1944 på grund av ekonomiska svårigheter, varvid idrottsnyheterna infördes i andra tidskrifter för döva istället. 1945 enades de två riksorganisationerna - Sveriges Dövstummas Riksförening och Svenska Dövstumförbundet - om att gå samman och deras två tidningar blev en gemensam tidning "De dövstummas tidskrift - Tidning för dövstumma". I Sammanslagningen ingick också Sportbladet.

Serien fortsätter i L 1 c.		 
L 1 cDövas tidskrift1950 – 1957Serien utgör en fortsättning från serien L 1 b, Dövstummas tidskrift - tidning för dövstumma. 
L 1 dSDR-Kontakt (**)1958 – 1995Serien utgör en fortsättning från serien L 1 b, Dövas Tidskrift.

Serien fortsätter i serien L 1 e.		 
L 1 e Dövtidningen1996 – 2003Serien utgör en fortsättning från serien L 1 b, SDR-kontakt. 
L 1 fDövas Tidning2003
Läsesal
 
L 2Svenska Dövstumläraresällskapet
Läsesal
 
L 2 aNy tidning för Sveriges dövstumma utgiven av Svenska Dövstumläraresällskapet1904 – 1944Stadgar för Tidskrift för Döfstumskolan.
antagna den 5 september 1879. Tidskriften "Tidskrift för Döfstumskolan", utgiven av Svenska Döfstumlärare-Sällskapet".		 
L 2 bMatrikel över Svenska Dövstumskolan1809 – 1918 
L 3Nordisk Dövstumstidning1907 – 1908 
L 4Nordisk Tidskrift
Läsesal
 
L 4 aTidskrift för döfstumskolan/ utgiven av Svenska Dövstumläraresällskapet1880 – 1934Nordisk tidskrift för Döfstumskolan 
L 5Dövsport
Läsesal
 
L 5 aSportbladet1930 – 1944
Läsesal
 
L 5 bTidningen Dövsport1973 – 1992Dövsport gav ut för första gången 1965 som en efterföljare till Sportbladet, som grundades av Oscar Rydén och upphörde i början av andra världskriget.
Tidningen Dövsport börjar ges ut 1965		 
L 6EGNA TRYCKALSTER
Läsesal
 
L 6 aaSDF:s tidning Teckentydaren (*)1952 – 1993Teckentydaren gavs ut första gången 1952. 
L 6 abHanddukis1995 – 1996 
L 6 bEgna övriga trycksaker1955 – 1998 
L 6 cTexttelefonkatalog1982 – 2000 
L 6 dTidningsurklipp 
L 7De dövstummas kyrkoblad
Läsesal
 
L 7 aDe dövstummas kyrkoblad1930 – 1938 
L 7 bDövas kyrkoblad (Tidning för svenska kyrkans teckenspråkiga arbete)1984 – 1999 
L 8SDR Aktuellt (***)1966 – 1970 
L 9EFFATA (Frälsningsarméns tidning för Sveriges dövstumma)1915 – 1950Gåva till Stockholms Dövas Förening från Frälsningsarméns verksamhet för döva och synskadade i Stockholm gm Ruth Tufvesson januari 1989. 
L 10HOBBYNYTT - Hobbytidningen för döva1990 – 1994 
L 11Döfstumvännen1876 – 1883 
L 12Övriga tidskrifter1941 – 1946 
ÖÖVRIGA HANDLINGAR
Läsesal
 
Ö 1Handlingar rörande Sveriges Dövas Riksförbund1922 – 1999Omfattar åren 1922 - 1974, 1995 - 1999. 
Ö 3SDF:s sektioner
Läsesal
 
Ö 3 aSödertörnssektionen (sektionen för döva bosatta på Södertörn)
Läsesal
 
Ö 3 aaSödertörnssektionen - protokoll med bilagor1975 – 2000 
Ö 3 abSödertörnssektionen - årsmötesprotokoll - årsberättelser - stadgar1976 – 1985 
Ö 3 acSödertörnssektionen - korrespondera1978 – 1983 
Ö 3 adSödertörnssektionen - kassaböcker1976 – 2007 
Ö 3 bJärfällasektionen (sektion för döva bosatta på Järfälla)1970 – 2010
Läsesal
 
Ö 3 baJärfällasektionen - protokoll1970 – 2010Förutom de döva i Järfällatrakten berör Järfälla sektion även de andra döva som är bosatta i Bro, Kungsängen och Sundbyberg (1970 - 2010)

Efter 40-års verksamhet är det nu tid att lägga ner Järfälla Dövas Sektion. Verksamhet för döva boende i Järfälla och Upplands Bro kommer att ske inom Stockholms Dövas Förenings ordinarie verksamhet. (2010-02-20)		 
Ö 3 bbJärfällasektionen - stadgar - historik - register1970 – 2009 
Ö 3 bcJärfällasektionen - kassaböcker2004 – 2009 
Ö 3 cSödertäljes dövas förening (sektion för döva bosatta i Södertälje)1941 – 19921941 - 1992

Föreningen bildades den 2 december 1941 i Södertälje under namnet Dövstumföreningen S:ta Ragnhild. Föreningens namn ändrades år 1951 till Södertälje Dövas Förening. Föreningen blev ansluten till Sveriges Dövas Riksförbund. Fr.o.m. 1978 var föreningen också ansluten till Stockholms Dövas Förening.

Från början anordnade föreningen föreläsningar, filmförevisningar och utflykter för sina medlemmar. Även lucia- och julfester anordnades. Senare bedrevs även kursverksamhet för medlemmarna. Vid årsmötet 1945 kom ett förslag om att föreningen borde köpa eller hyra en sommarstuga. Frågan hänsköts emellertid till nästa möte och så skedde också. Men någon sommarstuga blev det inte i alla händelser.

Föreningsmötena hölls på olika platser runt om i Södertälje, bl. a på konditorier, kaféer mm. Från 1950-talet hölls möten ofta på Pilgården och årsmöten i Folkets Hus. Från 1959 hölls möten också i Gnesta, då några av medlemmarna var bosatta där. På årsmötet år 1959 beslöts att föreningens namn skulle ändras till Östra Sörmlands Dövas Förening. Det blev dock av någon anledning aldrig av. På årsmötet år 1965 diskuterades åter namnändring till Sörmlands Dövas Förening, men mötesdeltagarna beslöt att avvakta med denna fråga tills vidare.

Ett 10-års jubileumsfest planerades till våren 1951, men den uppsköts pga. vice sekreteraren Edvard Bergs sjukdom, och då han hastigt avled den 22 maj samma år blev festen helt avlyst. Även 15-års jubileumsfest inställdes år 1956 då medlemmarna ansåg dels att de var för få och dels att det innebar det en ekonomisk risk på grund av föreningens knappa kapitaltillgång. Däremot firade föreningen sitt 25-års jubileum med en supé inkl dans mm år 1966 på Hotell Bristol i Södertälje. 30-års jubileum firades på samma hotell år 1971, men år 1981 hölls föreningens 40-års jubileum på Hotell Skogshöjd. Och tio år senare hade föreningen 50-års jubileumsfest på Stadshotellet i Södertälje.
Under flera år saknade föreningen egen lokal. Först år 1971 fick man disponera en lokal vid Saltsjögården för sina sammankomster. I oktober 1976 flyttade föreningen in i en egen lokal vid Sveagatan 14. Även IK Birka förfogade över denna lokal. Den 1 maj 1986 flyttade föreningen till en ny lokal vid Strindbergsvägen 12 B och denna lokal hade man ännu år 1992.

Under 1959 utvidgades föreningens verksamhetsområde till Gnesta med omkringliggande orter, för att öka medlemsantalet i föreningen. Så skedde också. I slutet av 1960-talet kom även Nyköping att ingå i föreningens verksamhetsområde. År 1971 övergick ett tiotal medlemmar i Nyköping med omnejd till den samma år i orten nybildade Nyköpings Dövas Förening.

I slutet av 1960-talet bildades en kvinnosektion inom föreningen. Senare på 1970-talet blev sektionen dock vilande. År 1971 bildades en bowlingsektion inom föreningen. En kurator anställdes av Södertälje Dövas Förening 1972 och denne skulle förmedla kontakter till olika myndigheter inom Södertälje. Föreningens verksamhet med gymnastik och volleyboll överflyttades 1974 till IK Birka (bildad samma år).

En samarbetskommitté bildades 26 september 1972 av Södertälje Dövas Förening och Stockholms Dövas Förening. Av ekonomiska och administrativa skäl ombildades Södertälje Dövas Förening till en sektion inom Stockholms Dövas Förening, vars verksamhetsområde nu omfattar hela Stockholms län.

På föreningsmötet i oktober 1992 föreslogs att Södertälje Dövas Förening skulle slås samman med Södertörnssektionen. Då varken några protokoll och verksamhetsberättelser finns i arkivmaterialet fr.o.m. år 1993 tycks det som om att sammanslagningen blev av. Emellertid finns verifikationsmaterial för föreningen från åren 1993-2000. Omkring åren 2002-2003 blev föreningen vilande och är det ännu år 2006 enligt hemsidan för Stockholms Dövas Förening.

Södertälje Dövas Förening och Idrottsklubben Birka finns hos Sveriges Dövas Riksförbunds arkiv.


Läsesal
 
Ö 3 dNorra Järvasektionen (sektion för döva bosatta i Norra Järva)1976 – 1998
Läsesal
 
Ö 3 daNorra Järvasektionen - protokoll1976 – 1998Norra Järva Sektionens uppgift är att arbeta främst för döva och gravt hörselskadade som är bosatta inom Spånga, Sollentuna, Upplands Väsby, Sigtuna, Sundbyberg, Solna, Vaxholm, Danderyd, Vällingby, Kista och Täby och anslutna till sektionen. 
Ö 3 dbNorra Järvasektionen - medlemsmartikel - stadgar1976 – 1997 
Ö 3 dcNorra Järvasektionen - korrespondera1981 – 1997 
Ö 3 ddNorra Järvasektionen - kassaböcker1977 – 1992 
Ö 3 eSol-Sundsektionen (sektion för döva bosatta Solna och Sundbyberg)1975 – 19791975 - 1979

Sol - Sundsektionen (För Solna och Sundbyberg)
Häri även: SDF:s styrelseprotokoll A 1 a 1975 - 1979 och B 1 Verksamhetsberättelser 1975 - 1979.

Läsesal
 
Ö 4SDF:s intressegrupper
Läsesal
 
Ö 4 aFamiljeklubben Näckrosen (döva som är föräldrar)
Läsesal
 
Ö 4 aaFamiljeklubben Näckrosen - protokoll1986 – 2003Bakgrund och historik för Familjeklubben Näckrosen
Dövföräldrakommittén startade sin verksamhet år 1986
Behov som döva föräldrar har till hörande barn togs upp på Stockholms Dövas Förenings årsmöte den 22 mars 1986. Initiativtagaren var Inga-Britt Andersson. En dövföraldrakommitté bildades och dess syfte var att ge stöd till varandra som föräldrar till hörande barn. Kommittén gav information till barnavårdcentraler och daghem om hur man skulle kommunicera med döva. Kommittén ordnar även kurser, föreläsningar och lördagsträffar. Den första helgkursen ordnades den 18-19 oktober 1986 på Solbacken, med kursledarna Louise "Lolo" Danielsson och Ingrid Munkhammar. Senare ville dövföraldrakommittén ändra namnet till familjeklubben. Den 13 november 1988 var årsmötet positivt till bildandet av en klubb "Familjeklubben" för att ordnade protokoll, registrera medlemmar och få bidrag. En arbetsgrupp bildades för att arbeta fram stadgar och namnförslag under 1988-1989. Målet var att samla döva föräldrar med hörande barn till gemensamma aktiviteter på ett gemensamt språk, teckenspråket. Familjeklubbens årsmöte godkände stadgarna och namn för "Familjeklubben Näckrosen" den 22 oktober 1989. Familjeklubben Näckrosens 5-årsjubileum ordnades på Solbacken, Värmdö 1991 och 10-årsjubileum i Stockholm 1996.
Dövföräldrakommittén, DFK, 1986 - 1988
Familjeklubben 1988 - 1989
Familjeklubben Näckrosen sedan 1989
 
Ö 4 abFamiljeklubben Näckrosen - verksamhetsberättelser och stadgar1989 – 2000 
Ö 4 adFamiljeklubben Näckrosen - medlemsregister1990 – 1999 
Ö 4 aeFamiljeklubben Näckrosen - inkomna register1986 – 1993 
Ö 4 agFamiljeklubben Näckrosen - räkenskaper1989 – 2003 
Ö 4 alFamiljeklubben Näckrosen - egna övriga tryckalster1992 – 2005 
Ö 4 bFöräldraklubben (föräldrar som har döva barn)
Läsesal
 
Ö 4 baFöräldraklubben - protokoll1975 – 1996Klubben namn är Föräldraklubben (FK) inom Stockholms Dövas Förening (SDF). Klubben bildades 1971-12-08. Lades ner 1999. Klubben skall verka för döva och gravt hörselskadade barn och deras föräldrar inom Stockholms kommun och län. Klubbens verksamhetsområde omfattar bl. a sociala, ekonomiska, kulturella och språkliga frågor. 
Ö 4 bbFöräldraklubben - verksamhetsberättelser1973 – 1983 
Ö 4 bcFöräldraklubben - handlingar1973 – 1987 
Ö 4 bdFöräldraklubben - föräldraprojekt1992 – 1999Föräldraprojektet sedan november 1991. SDF:s föräldraklubb i samarbete med Stockholms Dövas Förening och Stiftelsen Solbacken. 
Ö 4 cVuxendövas sektion
Läsesal
 
Ö 4 caVuxendövas sektion - protokoll1978 – 1995Vuxendövasektionen inom Stockholms Dövas Förening som bildades på Solbacken den 5 februari 1978, är en sammanslutning av vuxendöva inom Stockholms Dövas Förening och har till uppgift att tillvarataga de vuxendövas intressen såväl inom som utom föreningen. Sektionen skall verka för att de vuxendöva får tillgång till teckenspråket som kommunikationsmetod. Sektionens namn skall vara Vuxendövasektionen inom Stockholms Dövas Förening. 
Ö 4 cbVuxendövas sektion - korrespondens 1978 – 1990 
Ö 4 ceVuxendövas sektion - kassaböcker1978 – 1995 
Ö 4 dDu-träff (utvecklingsstörda)2000 – 2005 
Ö 4 ePupillen (synskadade)1986 – 1994Sektionen för blinda/gravt synskadade barndomsdöva.
Att ordet "klubben" ersättas med "sektion" eftersom den är en organisation under Stockholms Dövas Förening, vars syfte är att direkt kunna påverka förändringar i lokalerna till förmån för synskadade medlemmarna och informera övriga döva om vad synskadan innebär.
 
Ö 4 fInternationella sektionen
Läsesal
 
Ö 4 faInternationella sektionen - protokoll och verksamhetsberättelser1987 – 1992Sektionens namn är Internationella sektionen av Stockholms Dövas Förening. Bildandet av ny sektion inom Stockholms Dövas Förening ansåg att underlag och intresse fanns för att ikväll bilda den 6 februari 1987 en ny sektion inom Stockholms Dövas Förening. Sammanlagt 56 döva invandrare har uttryckt sitt intresse av att få vara med i en ny sektion för invandrardöva. SDF:s styrelse har godkänt förslaget att bilda en ny sektion. Den 26 mars bildades en ny sektion inom SDF. Den nya sektionens namn är Internationella sektionen. 
Ö 4 fbInternationella sektionen - korrespondera och medlemsförteckning1987 – 1992Fas 1
Medlemsförteckning 1987 - 1992

Fas 2
Korrespondens 1990 - 1992 (Rumänien, Kroatien-projektet)

Fas 3
Ansökan - projektbidrag till Statens invandrarverk 1987.
Stockholms Stads invandrarnämnd 1992
Invandrarförvaltningen Stockholms Stad 1992

Fas 4
Veckoslutskurs 1988

Fas 5
Urklipp 1990 - 1992
 
Ö 4 fcInternationella sektionen - kassaböcker1987 – 1993 
Ö 4 gDövfamiljeklubben Snoken (döva föräldrar till döva barn)1995 – 1998Det är Dövfamiljeklubben som är avsett för döva föräldrar till döva barn. Namnet på klubben är Snoken.

Klubbens namn är Dövfamiljeklubben Snoken inom Stockholms Dövas Förening. Klubben ska verka för döva föräldrar med döva och hörselskadade barn inom Stockholms län. Klubbens verksamhetsområde omfattar bland annat sociala, ekonomiska, kulturella och språkliga frågor.
 
Ö 5SDF:s klubbar
Läsesal
 
Ö 5 aSportfiskeklubben Strömmen (döva intresserade av fiske)
Läsesal
 
Ö 5 aaSportfiskeklubben Strömmen - protokoll1978 – 2008Sportfiskeklubben Strömmen
Initiativet att bilda fiskeklubben 1978, kom från Robert Öman, Jean Lundberg och Sven Friberg.

Sportfiskeklubben Strömmen, Stockholm, bildades genom beslut vid allmänt möte den 10 mars 1978 varvid antogs senare utarbetade förslag till stadgarna. Vid årsmötet den 23 mars 1979 godkändes stadgarna.

Sportfiskeklubben Strömmen, Stockholm, bildades genom beslut vid allmänt möte den 10 mars 1978 varvid antogs senare utarbetade förslag till stadgarna. Vid årsmötet den 23 mars 1979 godkändes stadgarna.
 
Ö 5 abSportfiskeklubben Strömmen - årsberättelser1978 – 2008 
Ö 5 acSportfiskeklubben Strömmen - stadgar och jubileum1978 – 2008 
Ö 5 afSportfiskeklubben Strömmen - resultat1978 – 2010 
Ö 5 agSportfiskeklubben Strömmen - räkenskaper1978 – 1998 
Ö 5 alSportfiskeklubben Strömmen - tryckalster1995 – 2000 
Ö 5 aöSportfiskeklubben Strömmen - övriga handlingar1977 – 2008 
Ö 5 bDövas Motorklubben Viking (döva intresserade av motor)1961 – 19941961 - 1994

Klubben stiftades den 16 april 1961. Namnet var först. De Dövas Motorförening Tre Kronor. Det ändrades den 9 juni 1968 till Dövas Motorklubb Viking i Stockholm.

Dövas Motorklubb Viking i Stockholm bildades 1961 och lades sedermera ner. Tillhör Sveriges Dövas Motorförbunds arkiv seriesignum nr Ö 2 a och Dövas Motorklubb Viking har eget arkiv seriesignum nr Ö 3 g.

Den 12 mars 1997 på årsmötet vid Dövas Motorklubb Vikings "Årsting" i Stockholm dryftades följande. Dövas Motorklubb Viking har tidigare varit medlem hos Sveriges Dövas Motorförbund som lades ner år 1986. Dövas Motorklubb Viking är den sista kvarvarande motorklubben för döva i Sverige. De sista åren 1996 har klubbens verksamhet varit vilande. Det förslag som framlades var att Motorklubben Viking borde upphöra med sin verksamhet och att de pengar som fanns i klubben och övriga handlingar överförs till Dövas Husvagnsklubb och Motorklubben Vikings verksamhet fortsätter under Husvagnsklubben. Årstinget beslutade med klart majoritet att klubbens pengar och handlingar överfors till Husvagnsklubben och att Motorklubben Viking fortsätter sin verksamhet under Husvagnsklubben. Hänvisningar till Sveriges Dövas Husvagnsklubb har eget arkiv seriesignum nr Ö 2 f.

Dövas Motorklubben Viking finns hos Sveriges Dövas Riksförbunds arkiv.

Sveriges Dövas Husvagnsklubb 1986 - 2005

Inledning - bakgrund
Den 13 juni 1984 hölls ett möte som avhandlade husvagnsfrågor i avsikt att skaffa underlag för ett ev. bildande av en husvagnsklubb. Underlaget för mötet kom från ett tidigare möte med motorklubben "Viking" om ett bildande av en slags klubb eller sektion för husvagnsägare eftersom det blivit tunnsått med rallytävlingar och att husvagnsintresset har ökat på sista tiden. Mötet beslöt efter en lång stunds debatterande att en sektion skulle bildas, och att den sorterar under Motorklubben "Viking". Flera namnförslag kom upp om vad sektionen ska heta. Förslagen var följande: Vikings husvagnssektion, Döva Vikings Husvagnssektion, Dövas Motorklubb Vikings husvagnsektion. Mötet beslöt att interimsstyrelsen får arbetar vidare med namnfrågan. Källa: Utdrag med förtydliganden ur protokoll för Husvagnsgruppen den 14 juni 1984.

Den 3 maj 1986 i Stockholm bildades De Dövas Husvagnsklubb efter 2 års interimsarbete.
Efter många om och men beslöt mötet att bilda och antaga namnet De Dövas Husvagnsklubb. Styrelsen bestod av Kurt Lindfors som ordförande, Tage "Pennan" Karlsson som sekreterare. Kassör var Anders Björling och Adele Lindfors.

Motorklubben Viking som bidrog till husvagnsklubbens tillkomst, levde med tanken att lägga ner sin verksamhet och överlåta sina tillgångar till De Dövas Husvagnsklubb. De Dövas Husvagnsklubb, som en undersektion till Motorklubben Viking i Stockholm. Vid mötet den 8 maj 1997 beslöts om ett nytt klubbnamn: Sveriges Dövas Husvagnsklubb, och som slutgiltigt ska avgöras under årsmötet den 10 maj 1997. På årsmöte med De dövas
Husvagnsklubb den 10 maj 1997 beslöts att Motorklubben Viking, som numera är vilande, önskar bli anslutna till De Dövas Husvagnsklubb som en undersektion. Tack vare Motorklubben Viking som husvagnsklubben kom till för 13 år sedan 1984. Samtidigt SDR: s 75 årsjubileum år

1997 i Leksand anslöts Sveriges Dövas Husvagnsklubb som medlem i SDR, vilket slutgiltigt beslöts i Leksand den 13 juni 1997. På De Dövas Husvagnsklubb årsmöte godkändes styrelsens förslag att ändra klubbens namn till Sveriges Dövas Husvagnsklubb som tidigare verkade lokalt i Stockholm blev nu en landsomfattande organisation från med år 1997. Sveriges Dövas Husvagnsklubb har eget arkiv seriesignum nr Ö 2 f.

Namnändringar:
1984 - 1985 Husvagnsgruppen
1985 - 1986 Husvagnsektion
1986 - 1997 De Dövas Husvagnsklubb
1997 - Sveriges Dövas Husvagnsklubb

Den 12 mars 1997 på årsmöte vid Dövas Motorklubb Vikings årsting i Stockholm bildades 1961. Dövas Motorklubben Viking har varit medlem hos Sveriges Dövas Motorförbund och lades ner år 1986. Dövas Motorklubben Viking är den sista kvarvarande motorklubben för döva i Sverige. De sista åren 1996 har klubbens verksamhet varit vilande. Det framfördes förslag att Motorklubben Viking borde upphöra med sin verksamhet och förslag att de pengar som finns i klubben och övriga handlingar överförs till Dövas Husvagnsklubb och Motorklubben Vikings verksamhet fortsätter under Husvagnsklubben. Årstinget beslutade med klart majoritet att klubbens pengar och handlingar överforts till Husvagnsklubben och att Motorklubben Viking fortsätter sin verksamhet under Husvagnsklubben. Dövas Motorklubben Viking har eget arkiv seriesignum nr Ö 3 g.


Dövas Motorklubben Viking, Husvagnsgruppen och Sveriges Dövas Husvagnsklubb finns hos Sveriges Dövas Riksförbunds arkiv.
Läsesal
 
Ö 5 cStockholms Dövas Bridgeklubb (döva intresserade av bridge)
Läsesal
 
Ö 5 caStockholms Dövas Bridgeklubb - protokoll1944 – 1993Den 30 oktober 1944 bildades Stockholms Dövas Bridgeklubb. Eric Wiede var den drivande kraften och den egentlige stiftaren av klubben. Han samlade ett trettiotal intresserade medlemmar, därav åtta kvinnor, inom Stockholm Dövas Förening och bridgeklubben kunde då bildas. 
Ö 5 cbStockholms Dövas Bridgeklubb - verksamhetsberättelser1944 – 1991 
Ö 5 cdStockholms Dövas Bridgeklubb - medlemsmartiklar1948 – 2001 
Ö 5 ceStockholms Dövas Bridgeklubb - korrespondera1958 – 1994 
Ö 5 cfStockholms Dövas Bridgeklubb - handlingar1959 – 2000 
Ö 5 cgStockholms Dövas Bridgeklubb - kassaböcker1944 – 2001 
Ö 5 clStockholms Dövas Bridgeklubb - tryckalster1944 
Ö 5 dShackklubben 46 Löparen (döva intresserade av shack)
Läsesal
 
Ö 5 daSchackklubben 46 Löparen - protokoll 
Ö 5 ddSchackklubben 46 Löparen - medlemsmatrikel 
Ö 5 deShackklubben 46 Löparen - inkomna handlingar1973 – 1997 
Ö 5 dfShackklubben 46 Löparen - tävlingsresultat1946 – 1999 
Ö 5 dgSchackklubben 46 Löparen - kassaböcker 
Ö 5 dlShackklubben 46 Löparen - tryckalster1946 – 1996 
Ö 5 eStockholms Dövas Hundsällskap (döva intresserade av hund)
Läsesal
 
Ö 5 eaStockholms Dövas Hundsällskap - protokoll1994 – 1999Bakgrund och historik för Stockholms Dövas Hundsällskap
Klubben bildades den 3 september 1994 i rosa rummet på Dövas Hus i Stockholm. Klubbens namn: Sveriges Dövas Hundklubb.

Klubbens namn
Sveriges Dövas Hundklubbs årsmöte den 14 oktober 1995 beslöts att ändra namn till "Stockholms Dövas Hundsällskap". (Stockholms Dövas Hundklubb den 8 juni 1996 till den 3 oktober 1996 . Den 3 oktober diskuterades om det bör vara ordet "klubb" istället för sällskap.)
 
Ö 5 ebStockholms Dövas Hundsällskap - verksamhetsberättelser - stadgar1994 – 1998 
Ö 5 eeStockholms Dövas Hundsällskap - korrespondera 
Ö 6SDF:s kommitéer
Läsesal
 
Ö 6 aVideokommitén1982Volymen omfattar år 1982

Videogruppen bildades 1982
Videoafton startade år 1984 en onsdag i månaden under både vår och hösten har videoaftnar anordnats på Dövas Hus. Namnändring från videogruppen till videokommittén år 1989.

Häri även: SDF:s styrelseprotokoll A 1 a 1982 och B 1 Verksamhetsberättelser 1982.

Läsesal
 
Ö 6 bTrivselkommittén1987Volymen omfattar år 1987

Trivselgruppen bildades år 1987.
Trivselgruppen syfte renoveringen av cafeterian och gula rummet på Dövas Hus, storgatan.

Namnändring från Trivselgruppen till Trivselkommittén och sedan Pubaftonkommittén år 1996.

Häri även: SDF:s styrelseprotokoll A 1 a 1987 och B 1 Verksamhetsberättelser 1987.
Läsesal
 
Ö 6 cKulturkommittén1989 – 1998Kulturkommittén
Kulturkommittén bildades år 1989. Ändamålet är att det ordnas teaterföreställningar, dövas dag, fototävlingar mm.
 
Ö 6 dNepalkommittén1989Nepalkommittén
Nepalkommittén bildades i september 1987. Åsa Gustavsson och Mette Markvardsen hade varit på en Asienresa och fann att många länder i Asien behöver få stöd från andra länder som hunnit längre i utvecklingen när det gäller dövmedvetenhet och teckenspråk mm (Teckentydaren nr 1/1987 - långväga resenärer den 13 november 1986). Kommitténs syfte är att stödja deras kamp för rättigheter för döva. Kommittén har satt igång insamlingsverksamhet. Stockholms Dövas Förening fungerar som en fadderförening.
 
Ö 6 eLokalkommittén1972 – 2002Omfattar åren 1972 - 1980, 2002. 
Ö 7Personalarkiv
Läsesal
 
Ö 7 aAlbert Bergs personarkiv1819 – 1840 
Ö 7 bErnst Renners personarkiv1881 – 1950Gåva till Stockholms Dövas Förening från Ernst Renner. 
Ö 7 cOsvald Dahlgrens personarkiv 1972 – 1986 
Ö 7 dChrister Leljevahls personarkiv1972 – 1986 
Ö 7 eSonja Dahlgrens (f.d. Sundberg) personarkiv1930 – 1944 
Ö 8Dövstumsällskapet Manillakamraterna (DMK) (Dövstumföreningen "1919 års kamrater")1925 – 1972Dövstumsällskapet Manillakamraterna (DMK) (tidigare Dövstumföreningen "1919 års kamrater")
I maj månad år 1925 samlades elva f.d. Manilla elever från skilda håll på Manilla dövskola i Stockholm för att fira minnet av sin avgång från skolan. Då kamraterna vore besjälades av en önskan att verka för ideella mål och ville arbeta för sina ödeskamraters bästa, bildades föreningen "1919 års kamrater". Dövstumföreningen "1919 års kamrater", som har sitt säte i första dövstumskoldistriktet och består av elever, som avgingo från Manilla år 1919.