Sök i arkiven
Genvägar MENY

UPSALA-EKEBY AB  (1886 – 1980)

Organisation

KategoriFöretag. Ospecificerad
HistorikDen tionde maj 1885 hölls det första officiella sammanträdet av delägarna i det planerade aktiebolaget för att utnyttja lerfyndigheterna vid Ekeby. Närvarande vid detta möte var följande personer: överste R. von Bahr, kapten H. von Bahr, professor G. von Düben, docent Å.G. Ekstrand, jur.kand. F. Holm, adjunkt E. Andersson och revisionssekreterare C. von Bahr. Bolagsordningen godkändes den 29 januari 1886. Där står att läsa att bolagets ändamål "efter inköp av hemmanet Ekeby n:o 2, ett mantal frälse i Bondkyrko socken af Uppsala län, tillgodogöra och bearbeta derstedes befintliga lerarter huvudsakligast medelst tillverkning av tegel och kakel".
Första året byggs och anskaffas sånt som behövs för produktionen medan själva produktionen blev liten. Åren fram till år 1895 blev svåra men med det året började gynnsammare tider. År 1903 bygger man ut kakelfabriken och kort därefter går man ut på den internationella marknaden, de första försöken görs i Köpenhamn. När järnvägen mellan Uppsala och Enköping byggs går Upsala-Ekeby in som delägare.
År 1916 förvärvar Upsala-Ekeby aktiemajoriteten i Uppsala Kakelfabrik. Axel Sterner som lett detta företag inträder som vd för Upsala-Ekeby. År 1917 inköps C. Boivies Kakelfabrik AB. Hela Upsala-Ekeby moderniseras nu och rationaliseras, bl a införs moderna specialmaskiner från Tyskland. Företaget bygger även arbetarbostäder. Upsala-Ekeby är nu det största företaget i sitt slag i Skandinavien med omkring 300 anställda.
År 1922 godkände bolagsstämman köpet av Oskarshamns Kakelfabriks AB. Samma år skickades folk till Tyskland för att studera en ny ugnstyp, tunnelugnen, som var då den modernaste form av bränning som fanns. En ugn av denna typ uppfördes vid Ekeby under 1923. År 1925 köps konkursföretaget AB Lerindustrier i Örebro. Företagets namn ändrades till Örebro Fajansfabrik. Denna fabrik lades sedan ned år 1928.
År 1928 brann Upsala-Ekebys Kungsängsfabrik. Detta var bolagets första industribrand. Tidigare hade Ekeby ladugård brunnit ned år 1908. Försäkringspengarna efter branden 1928 användes för utbyggnad vid själva Ekeby. Bland annat byggdes en ny tunnelugn.
År 1929 köpte Upsala-Ekeby Skattmansö tegelbruk för taktegelsproduktion. Samma år gjordes omläggningar och rationaliseringar på försäljningssidan. Bland annat träffade man överenskommelse med AB Iföverken om viss samverkan i försäljningshänseende med gemensamt försäljningskontor i Stockholm. Ekebys Malmökontor lades ned och Göteborgsagenturen blev ett rent försäljningskontor.
I början på 1930-talet fortsattes bolagets modernisering genom köp av nya maskiner från Tyskland. Samtidigt ökades mekaniseringen av produktionen. År 1931 läggs Oskarhamnsfabriken ned. Företaget levde vidare som försäljningsbolag under namnet AB Oskarshamns Byggnadsvaror senare Kalmar Byggnadsvaror. År 1933 bildade flera företag ett gemensamt försäljningsbolag i Stockholm. Upsala-Ekeby var delägare från början i Svenska Plattförsäljnings AB som detta bolag kom att heta. År 1934 bildades AB Uppsala Byggnadsvaror för försäljning av brukets produktion. Någon tid därefter utökades denna del av Ekebys rörelse genom AB Byggnadsvaror i Stockholm.
År 1935 förvärvade Upsala-Ekeby aktiemajoriteten i Gefle Porslinsfabrik. Hösten 1937 beslutades det om köp av AB S:t Eriks Lervarufabriker i Uppsala. Dess produktion lades sedan ned, men bolaget fick leva vidare under namnet Uppsala Keramik som senare ändrades till AB Kera. I slutet på 1930-talet och början på 1940-talet skedde en ökad automatisering av Upsala-Ekebys produktion och sex nya tunnelugnar byggdes. År 1942 köpte Upsala-Ekeby aktiemajoriteten i AB Karlskrona Porslinsfabrik. Bolaget köpte också en stor aktiepost i danska Holbaek Tagpap- & Cementvarefabriker A/S (A/S Hotaco). År 1943 skadades lerberedningen vid Ekebybruk i eldsvåda. Under första hälften av 1940-talet fortsatte moderniseringen av bolagets olika fabriker, bl a byggdes två elektriska dubbla tunnelugnar och åtskilliga andra specialug-nar. Vid samma tid bildades en pensionsstiftelse för de anställda. AB Kalmar Byggnadsvarors verksamhet överlämnades till AB Bruun i Kalmar.
Under 1940-talets senare hälft moderniserades gävlefabriken, bl a byggdes en 85 meter lång elektrisk dubbeltunnelugn. Åren runt 1950 byggdes en ny fabrik i Karlskrona med bl a tre tunnelugnar varav en gaseldad. År 1946 bildades AB Emultit. Året därpå säljer Upsala-Ekeby Skattmansö tegelbruk och upphör med tegeltillverkning. Samma år köper bolaget en kemisk-teknisk industri, AB Syntes i Nol. På grund av den snabba expansionen mot 1940-talets slut ändrades också den inre organisationen. AB Karlskrona Porslinsfabrik, AB Gefle Porslinsfabrik och AB Syntes blev kommissionärsrörelser för Upsala-Ekeby AB. Moderbolaget övertog dessa bolags tillgångar, med undantag för fastigheterna, och en del av skulderna. Brukets eget fastighetsbestånd överfördes delvis till ett särskilt fastighetsbolag (Fastighets AB Ekebybruk).
År 1951 totalförstördes centrallagret vid Ekebybruk vid en brand. Kringliggande byggnader fick en del mindre skador. År 1964 köpte Upsala-Ekeby Rörstrands Porslinsfabrik. Tre år senare lades Karlskrona Porslinsfabrik ned. År 1972 inköptes Forsells och samma år blev det friställningar av arbetare och tjänstemän vid Ekeby. Två år senare förvärvades Hackefors Porslin AB. År 1975 köptes Steninge Keramik AB samt Kosta Boda. Tre år senare tillfördes GAB-Genser och Rejmyre Ekeby. Samma år avvecklades Ekebybruk. År 1979 såldes Forsells Konststen AB, Norberg och året därpå lades Gefle Porslinsfabrik ned.
Hänvisningar till orter
Uppsala kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Uppsala stad (Verksamhetsort)
Bondkyrko kommun (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/C005/USA_16
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/aVdWGsU614wrOKXB8F4gG3
SpråkSvenska
ExtraIDUSA_16
Arkivbeskrivning
UPSALA-EKEBY AB (Uppsala stadsarkiv)