Sök i arkiven
Genvägar MENY

Lunds stad. Kommittén för det Baltiska daghemmet i Lund  (1945 – 1947)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Kommunal kommitté)
HistorikLUNDS STAD. KOMMITTÉN FÖR DET BALTISKA DAGHEMMET I LUND
På kommitténs konstituerande sammanträde den 9 november 1945 redogjorde ordförande Ingeborg Hjelmqvist för syftet med mötet, nämligen nödvändigheten av att omedelbart upprätta ett daghem för i Lund varande baltiska flyktingbarn.
Bakgrunden till det akuta läget för flyktingbarnen från Baltikum var att föreningen Rädda Barnen i Lund under sommaren 1945 genom benäget bistånd från Lunds stad, kunnat driva ett daghem för baltiska flyktingbarn i Tuna slott. En verksamhet som tvingades lägga ner i september 1945 av ekonomiska skäl.
Då Rädda Barnen försökte få fram mer resurser av Statens Flyktingnämnd och detta inte gav resultat, togs initiativet till bildandet av denna kommitté, som tillfälligt skulle ta över Rädda Barnens arbete och starta ett daghem, som kunde tas över av Rädda Barnen så snart dessa fått möjlighet att fortsätta sin verksamhet med daghemmet.
I första protokollet står: Behovet av ett dylikt hem för baltiska flyktingbarn är nämligen skriande, eftersom många mödrar f. n. på grund av arbete inom sjukvård och industrier äro nödsakade lämna sina barn utan vare sig tillsyn eller vård under hela dagarna. Styrelsen för Lunds Hemgård har välvilligt utlovat att t.v. ställa 2 à 3 rum i sin lokal vid Vinstrupsgatan 3 till förfogande.
I ett brev av den 15 november 1945 skrev kommittén till Statens Arbetsmarknadskommission följande beskrivning av verksamheten: - Behovet av ett sådant hem för de baltiska flyktingbarnen har emellertid visat sig alltmer skriande. Under höstens lopp har sålunda till såväl barnavårdsnämnden som fattigvårdsstyrelsen i Lund riktats upprepade förfrågningar om hjälp samt inkommit anmälningar om missförhållanden. Det har nämligen hänt, att flera ensamma mödrar, som hellre velat försörja sig genom arbete än leva på understöd, sett sig nödsakade lämna sina små barn ensamma i oeldade lägenheter utan vare sig tillsyn eller vård under hela dagarna. Barnavårdsnämnden har icke haft någon möjlighet att ordna för dessa barn, då stadens eget upptagningshem och alla daghemmen ständigt äro fullbelagda. Språksvårigheterna och främlingsskapet har ju också lagt hinder i vägen för att de baltiska flyktingarna skulle kunna påräkna den ”grannhjälp”, som eljest är vanlig mellan svenska familjer, när någon är i behov av tillsyn för barnen.
Till det baltiska daghemmet äro för dagen anmälda 35 barn, men på grund av det begränsade utrymmet torde det inte vara möjligt att bereda plats för mer än omkring 25 barn. 17 av de anmälda äro barn till 10 ensamstående mödrar, av vilka f.n. 4 äro anställda å lasarettet, 1 har arbete å fabrik samt 1 beretts arbete å daghemmet
I kommitténs sista protokoll från sammanträdet den 26 november 1947 finns en kort verksamhetsberättelse för 1947. Av den framgår bl. a. följande:
§4. Herr Henry Elgström, som sedan den 19/6 1947 tjänstgjort som kassaförvaltare och verkställande ledamot redogjorde därefter för sommaren verksamhet. Några av barnen hade för erhållande av sommarvistelse med goda resultat placerats i enskilda hem. 27 barn hade under tiden 25 juni-30 juli vistats på den av kommittén beslutade sommarkolonien i Skåre fiskeläge vid Trelleborg…Verksamheten hade utfallit synnerligen lyckligt.
§6. Ordf. meddelade, att de baltiska barn vilka, voro i behov av vård på daghem, under hösten kunnat beredas plats på de ordinarie institutionerna i staden, varför icke längre anledning förefunnes att driva ett särskilt daghem för baltiska barn. Med anledning härav beslöt kommittén att från och med denna dag upphöra med sin verksamhet.
§10. Fröken Strandell framförde ett varmt tack till fru Hjelmqvist-Collinder, som vid en tidpunkt, då det varit av största behov påkallat, tagit initiativet till den nu upplösta kommittén. I hjärtliga ordalag underströk därefter fru Wieselgren den stora betydelsen av ordförandens personliga insats även i kommitténs fortsatta arbete.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/LSA/ACS_107
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/40mVc7zTkANFY7iq3Kqc01
SpråkSvenska
ExtraIDACS_107