Sök i arkiven
Genvägar MENY

ESKILSTUNA STAD. BADHUSSTYRELSEN  (1932 – 1954)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Kommunal myndighet)
HistorikFrån byggnadschefen inkom den 27 augusti 1932 en skrivelse till drätselkammarens tekniska avdelning angående eventuell rivning av kallbadhuset, då det icke kunde användas en säsong till utan grundlig reparation för en avsevärd kostnad. I anledning härav beslöt avdelningen hos stadsfullmäktige anhålla om bemyndigande att nedriva kallbadhuset efter badsäsongens slut. Förslaget godkändes. Nämnas kan att kallbadhuset låg i Eskilstunaån vid nybron. Det hade år 1902 övertagits av staden från Eskilstuna kallbadhus AB, vilket bolag fanns till 21 september 1878-25 oktober 1902. Det bestod av ett trähus med två bassänger, en 25 meters bassäng och en mindre för barn. Avklädningshytterna fanns rutnom bassängerna. I badhuset badade mest män. En liten avgift förekom.
Redan så tidigt som 1917 beslöt stadsfullmäktige tillsätta en kommitté å fem personer med uppdrag att verkställa utredning angående uppförandet av ett tidsenligt varmbadhus med bastu och eventuell simhall. Kommittén avgav i oktober 1920 sitt betänkande. Enligt detta skulle huvudvikten ligga på bastubaden. Förslaget upptog även två bassänger. Badvattnet skulle tagas från Eskilstunaån. Badanstalten skulle även kombineras med en tvättinrättning. Till förslaget hörde även några av ingenjören K. J. A. Albihn utarbetade skisser jämte kostnadsberäkning. Förslaget blev dock tills vidare bortlagt med tanke på att byggnadskostnaderna framledes skulle kunna nedbringas.
År 1923 upptogs frågan igen , då av en ny kommitté. Denna gav i uppdrag åt byggmästaren Anders Lindén att räkna om kostnadsförslaget, varvid detta kunde nedbringas. År 1928 avsade sig kommittén sitt uppdrag och en ny utsågs. Denna skulle granska det förutvarande förslaget eller eventuellt uppgöra ett nytt sådant till ett fullt modernt och tidsenligt badhus enligt erfarenheter, som man vunnit vid denna tid; vidare överväga att kombinera badhuset med gymnastikssal och tennishall. Kommitté ansåg att simhallen borde erhålla avsevärt större utrymme och förses med åskaådarläktare. Åvattnet ansågs vara olämpligt som badvatten; endast vattenledningsvatten kunde komma ifråga.
Frågan om platsen för badhusets uppförande upptogs på ett tidigt stadium. Först hade man tänkt sig tomten mellan brandstationen och teatern, men man kom fram till att den skulle bli för liten. År 1921 upplät Kungl Maj:t tillhörande kronan till Eskilstuna stad för uppörande av ett varmbadhus mot en symbolisk summa av 1 000 kronor.
Kommitté avlämnade i februari 1921 sitt förslag om ett kombinerat varm- och kallbadhus på den av Kungl. Maj:t upplåtna tomten i hörnet av Drottning- och Hamngatorna. Den hade inte gjort några ritningar eller kostnadsberäkningar utan föreslog det skulle utlysas en begränsad arkitekttävlan. Denna vanns av byggnadsrådet Paul Hedqvist, Stockholm.
I oktober 1930 kom kommitténs slutliga förslag. I november samma år beslöt stadsfullmäktige att gymnastiksalen och tennishallen skulle uteslutas, då dessa kunde uppföras fristående för ett betydlligt lägre pris. Vid sammanträdet godkände de den uppgjorda finansplanen, varjämte man beviljade ett anslagà 1 060 000 kronor till badhusets uppförande. Den 21 januari 1933 stod Eskilstuna stads badhus färdigt att tagas i bruk.
Från badhuskommittén inkom till stadsfullmäktige den 9 september 1932 ett förslag till ordnande av badhusets framtida skötsel. Ärendet remitterades till beredningsutskottet. Det föreslog att för nämnda ändamål tillsätta en särskild styrelse. Detta blev också stadsfullmäktiges beslut. Styrelsens uppgifter skulle vara att
noggrannt vårda och underhålla badhuset ömsom ombesörja utförandet av de reparationer m m till vilka stadsfullmäktige anvisat medel;
fastställa badpriser för alla slags bad som å badhuset serveras;
ombesörja inköp av allla för badhusets behöriga drift erfoderliga materialer, linne ich inventarier m m;
noggrannt granska och kontrollera alla vid badhuset förda rapporter och journaler m m;
före 1 maj varje år till stadsfullmäktige överlämna berättelse om badhusets drift och förvaltning under föregående år;
inom föreskriven tid till stadsfullmäktige årligen inkomma med förslag omutgifter och inkomster för nästkommande år;
tillsätta och entlediga vid badhuset anställd personal;
tillse att badhuset med därtill hörande inventarier mm är brandförsäkrade till fulla värdet.
Styrelsen höll sitt första sammanträde den 20 september 1932. Till ordförande valdes målarmästare Bernhard Hellström. Denne blev för övrigt stadsfullmäktiges ordförande åren 1934-1956. Vice ordförande blev Oskar M. Johanssson, vilken var drätselkammarens ordförande 1937-1945. Styrelsen hade under sin tid haft ytterligare två ordföranden. Den 8 juni 1944 avgick Bernhard Hellström och till ny ordförande valdes Oskar M. Johansson. Den 2 augusti 1951 blev rektor Knut Bergman ny ordförande.
NÅGRA GLIMTAR FRÅN VERKSAMHETEN
Den 2 februari 1933 beslöt styrelsen att Eskilstuna simklubbar skulle få en träningskväll, var och en mot en minimiavgift av 20 kronor per träningskväll. För detta belopp fick respektive föreningar närvara med högst 40 medlemmar. Hopp från badhusets hoppställning skulle endast få förekomma vid simklubbarnas träningskvällar och vid simuppvisningar. För att under sommarmånaderna bereda så många som möjligt tillfälle att bada beslöt styrelsen att den 29 maj samma år att från och med den 6 juni införa gemesamhetsbad måndagar, tisdagar och fredagar.
Några utdrag ur Eskilstuna badhus ordningsregeler vid dess början. Spottning fick ej ske annorstädes än i därtill avsedda spottkoppar. Å karbadsavdelningen tilläts att utan avgift medtaga ett barn under 8 år, ävensom att två barn under 12 år fick begagna samma bad, dock utan ombyte av vatten. Berusad person medgavs ej att bada, även om biljett blivit löst. Personalen fick under inga omständigheter taga emot drickspengar.
Antalet anställda vid Eskilstuna badhus höll sig omkring 16-18 personer, men extra personal tillkallades vid behov. Driftskostnaderna ökade från drygt 100 000 kronor år 1933 till drygt 320 000 kronor 1953. Mellan åren 1953 och 1954 blev det dock en sjunkning.
DRIFTSKOSTNADER OCH ANSTÄLLDA
ÅR DRIFTSKOSTNADER ANSTÄLLDA
1933 107 437:94
1938 90 483:31 17
1943 137 542:29 16
1948 265 991:33 16
1953 323 895:78 18
1954 229 250:08 17
Antalet badande och behandlade ökade även kraftigt från knappt 60 000 år 1933 till drygt 140 000 år 1948, varefter det dock blev en tillbakagång.
Badhusstyrelsen höll sitt sista sammanträde den 28 december 1954. Enligt stadsfullmäktiges beslut skulle badhusets förvaltning från och med 1 januari 1955 övertagas av drätselkammaren, varför badhusstyrelsen entledigades.
KÄLLOR
Badhusstyrelsens arkiv: protokoll, ämnesordnade handlingar mm.
Stadsfullmäktiges protokoll och handlingar 1932-1954 (tryckta).
LITTERATUR
Eskilstuna stads badhus. Utgiven av badhuskommittén 10 januari 1933. Eskilstuna 1933.
Specialarbete i klass SO 2a, S:t Eskils skola, Eskilstuna, utfört av eleverna Gunilla Arvidsson Galléngatan 3 och Kent Eriksson Pl 1087 Eskilstuna, höstterminen 1969.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/ESA/ESAKOM1_11
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/pAXQOYg2H4ImvQKB6O4Z40
SpråkSvenska
ExtraIDESAKOM1_11