Arkiv

Åklagarmyndighetens i Lund arkiv

Grunddata

Referenskod

SE/LLA/11292

Länk till posten

https://sok.riksarkivet.se/arkiv/J7x1ELxgiqMLkFd2c7hQE1

Omfång

105 Hyllmeter

1323 Volymer

Datering

1965 – 1996 (Tidsomfång)

Villkor

Delvis

Villkorsanm

Vissa handlingar i arkivet kan omfattas av sekretess. En sekretessprövning ska göras innan handlingarna kan lämnas ut.

Sökmedel

Arkivförteckning (godkänd): Arkivförteckning

Arkivinstitution

Riksarkivet i Lund (depå: Arkivcentrum Syd)

Arkivbildare/upphov

Åklagarmyndigheten i Lund (1965 – 1996)

Alternativa namn: Lunds åklagardistrikt

Kategori: Statlig myndighet. Distriktsåklagare 1965-

Innehåll

Ordning & struktur	Arkivnr LLA/11292 Förteckning över Åklagarmyndighetens i Lund arkiv
Allmän anmärkning
Inledning (äldre form)	HISTORIK Myndighetens arbetsuppgifter. Åklagarmyndigheten i Lund tillkom den 1 januari 1965. Verksamheten regleras främst av rättegångsbalken och åklagarförordningen (SFS 1989:848). Myndigheten har en arbetsordning, utfärdad 1991-12-16. Myndighetens chef kallas chefsåklagare. Vid myndigheterna inom åklagarväsendet finns åklagare och administrativ personal. En åklagares huvudsakliga arbetsuppgifter är att leda förundersökningar om brott, att fatta beslut om åtal skall väckas, och att föra talan i domstol. Åklagarväsendets organisation. Åklagarmyndigheten i Lund, vars distrikt omfattar kommunerna Lund, Kävlinge och Staffanstorp, är en av de 86 åklagarmyndigheterna i landet. Över dem finns 13 regionåklagarmyndigheter som har lednings- och tillsynsansvar för myndigheterna inom sina regioner. Åklagarmyndigheten i Lund hör till den region som omfattar Malmöhus- och Kristianstads län med Regionåklagarmyndigheten i Malmö som kansliort. Åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö ingår inte i några regioner, inte heller Statsåklagarmyndigheten för speciella mål. Riksåklagaren är landets högsta åklagare med lednings- och tillsynsansvar för åklagarväsendet i hela landet. Före den 1 juli 1985 fanns det länsåklagarmyndigheter i varje län. Regionåklagarmyndigheterna bildas genom att länsåklagarmyndigheter slogs samman. Det föreligger f.n. en proposition om att ändra åklagarväsendets organisation från och med den 1 juli 1996. Viktiga typer av handlingar som avspeglar verksamheten Handlingar beträffande åklagarverksamheten diarieförs i brottsmålsdiariet, tvångsmedelsdiariet eller säkerhetsdiariet. Handlingarna förvaras i akter vilka förvaras i diarienummerordning i arkivet. I en akt till brottsmålsdiariet där åtal väckts sparas normalt eventuella beslut om tvångsmedel, stämningsansökan och förundersökningsprotokoll. Dessa handlingar sparas i 10 år. När ett ärende skrivs av efter det att förundersökningsprotokoll upprättats sparas ärendet i 10 år eller 30 år beroende på brottet. I akten förvaras eventuella beslut om tvångsmedel och förundersökningsprotokoll. När ett ärende avslutats med att förundersökning inte skall inledas eller att den skall läggas ned arkiveras originalhandlingarna hos polisen. Strafförelägganden diarieförs och arkiveras på särskilt sätt. Aministrativa ärenden diarieförs i det allmänna diariet och sparas i fem år. Sökingångar till arkivet Arkivförteckningen Diarier (under 1996 kommer brottsmålsdiariet att datoriseras). Sak- och personregister till diarierna Register över personregister Begränsningar i tillgängligheten genom sekretess Arkivet och diarierna innehåller delvis uppgifter som är hemliga enligt sekretesslagen. Myndigheten prövar i varje enskilt fall begäran om att ta del av handlingar. Sekretessansvarig är byråsekr. Barbro Olson. Om det är fråga om kvalificerad sekretess är myndighetens chef sekretessansvarig. Gallringsregler Riksarkivets förteckningsplan 1985:2, bilaga 3 til Riksåklagarens föreskrifter om arkivbildning och arkivvård (RÅC II:54) Riksarkivets gallringsbeslut 1985:28 Riksarkivets gallringsbeslut 1986:5 Riksarkivets gallringsbeslut 1989:3 För det datoriserade brottsmålsdiariet som kommer att införas under 1996 gäller förordningen om registrering vid åklgarmyndigheterna (SFS 1995:1006) Generella gallringsbeslut för SLÖR, PIR, COSMOS osv. Arkivansvarig Arkivansvarig är befattningshavare på tjänst 3 och 4. C O Hagberg

Tillgänglighet

Sekretess

Delvis

Kontroll

Skapad	1997-07-24 00:00:00
Senast ändrad	2014-06-17 11:29:42

HISTORIK

Myndighetens arbetsuppgifter.

Åklagarmyndigheten i Lund tillkom den 1 januari 1965. Verksamheten regleras främst av rättegångsbalken och åklagarförordningen (SFS 1989:848). Myndigheten har en arbetsordning, utfärdad 1991-12-16. Myndighetens chef kallas chefsåklagare.

Vid myndigheterna inom åklagarväsendet finns åklagare och administrativ personal.

En åklagares huvudsakliga arbetsuppgifter är att leda förundersökningar om brott, att fatta beslut om åtal skall väckas, och att föra talan i domstol.

Åklagarväsendets organisation.

Åklagarmyndigheten i Lund, vars distrikt omfattar kommunerna Lund, Kävlinge och Staffanstorp, är en av de 86 åklagarmyndigheterna i landet. Över dem finns 13 regionåklagarmyndigheter som har lednings- och tillsynsansvar för myndigheterna inom sina regioner. Åklagarmyndigheten i Lund hör till den region som omfattar Malmöhus- och Kristianstads län med Regionåklagarmyndigheten i Malmö som kansliort. Åklagarmyndigheterna i Stockholm, Göteborg och Malmö ingår inte i några regioner, inte heller Statsåklagarmyndigheten för speciella mål. Riksåklagaren är landets högsta åklagare med lednings- och tillsynsansvar för åklagarväsendet i hela landet.

Före den 1 juli 1985 fanns det länsåklagarmyndigheter i varje län. Regionåklagarmyndigheterna bildas genom att länsåklagarmyndigheter slogs samman.

Det föreligger f.n. en proposition om att ändra åklagarväsendets organisation från och med den 1 juli 1996.

Viktiga typer av handlingar som avspeglar verksamheten

Handlingar beträffande åklagarverksamheten diarieförs i brottsmålsdiariet, tvångsmedelsdiariet eller säkerhetsdiariet.

Handlingarna förvaras i akter vilka förvaras i diarienummerordning i arkivet.

I en akt till brottsmålsdiariet där åtal väckts sparas normalt eventuella beslut om tvångsmedel, stämningsansökan och förundersökningsprotokoll. Dessa handlingar sparas i 10 år.

När ett ärende skrivs av efter det att förundersökningsprotokoll upprättats sparas ärendet i 10 år eller 30 år beroende på brottet. I akten förvaras eventuella beslut om tvångsmedel och förundersökningsprotokoll.

När ett ärende avslutats med att förundersökning inte skall inledas eller att den skall läggas ned arkiveras originalhandlingarna hos polisen.

Strafförelägganden diarieförs och arkiveras på särskilt sätt.

Aministrativa ärenden diarieförs i det allmänna diariet och sparas i fem år.

Sökingångar till arkivet

Arkivförteckningen
Diarier (under 1996 kommer brottsmålsdiariet att datoriseras).
Sak- och personregister till diarierna
Register över personregister

Begränsningar i tillgängligheten genom sekretess

Arkivet och diarierna innehåller delvis uppgifter som är hemliga enligt sekretesslagen. Myndigheten prövar i varje enskilt fall begäran om att ta del av handlingar. Sekretessansvarig är byråsekr. Barbro Olson. Om det är fråga om kvalificerad sekretess är myndighetens chef sekretessansvarig.

Gallringsregler

Riksarkivets förteckningsplan 1985:2, bilaga 3 til Riksåklagarens föreskrifter om arkivbildning och arkivvård (RÅC II:54)
Riksarkivets gallringsbeslut 1985:28
Riksarkivets gallringsbeslut 1986:5
Riksarkivets gallringsbeslut 1989:3

För det datoriserade brottsmålsdiariet som kommer att införas under 1996 gäller förordningen om registrering vid åklgarmyndigheterna (SFS 1995:1006)

Generella gallringsbeslut för SLÖR, PIR, COSMOS osv.

Arkivansvarig

Arkivansvarig är befattningshavare på tjänst 3 och 4.

C O Hagberg

Serier (50 st)

Referenskod	Titel	Anmärkning
A	PROTOKOLL		Läsesal
A I	Protokoll om unga lagöverträdare	Serien i arkivkartonger. Serien avslutad 1996-06-30.
A II	Protokoll från skyddsrond
B	UTGÅENDE HANDLINGAR		Läsesal
B I	Kopior av utgående skrivelser till allmänt diarium (ADÅ)
B II	Kopior av tjänsteföreskrifter och tjänstemeddelande som RÅ, LÅ och CÅ utfärdat
B III	Saköreslängder
C	DIARIER		Läsesal
C I	Allmänt diarium	Serien avslutad 1996-06-30. Volym 2-3 ej påträffade vid inventering 2012.
C II	Brottsdiarium BDÅI	Serien inbunden. Serien avslutad 1996-06-30.
C III a	Brottsdiarium BDÅII
C III b	Brottsdiarium BDÅIII	Serien gallrad.	Läsesal
C III c	Brottsdiarium BDÅIIB
C IV	Strafföreläggandediarium SDÅ
C V	Tvångsmedelsdiarium TDÅ
D	LIGGARE OCH REGISTER		Läsesal
D I a	Anhållningsliggare	Serien i arkivkartonger.
D I b	Granskningsliggare	Serien gallras enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1985:28 med en gallringsfrist av 2 år. Serien avslutad 1996-06-30.	Läsesal
D II	Resedagbok
D III a	Registerkort till ADÅ	Serien gallras enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1985:28. Gallras vid inaktualitet. Serien avslutad 1996-06-30.	Läsesal
D III c	Personregister till BDÅ
D III d	Handläggarkort till BDÅ
D III e	Registerkort A - D
D IV	Personregister till ADÅ
D V	Lottningslistor (dagböcker)
D VI a	Arkivförteckningar
D VI b	Inventarieförteckningar
D VII a	Postböcker
D VII b	Ankomst- och registreringsbok
E	INKOMNA HANDLINGAR		Läsesal
E I	Handlingar till ADÅ
E II a	BDÅ-handlingar. Kvitton på återlämnat gods
E II b	BDÅI-handlingar. Domstolsakter
E II c	BDÅI-handlingar. Övriga akter
E II ca	Akter i mål enligt uppläggen A-D med en preskriptionstid av under 10 år
E II cb	Akter i mål enligt uppläggen A-D med en preskriptionstid av tio år och däröver
E II d	Akter i mål enligt upplägg E
E III a	Handlingar till BDÅII
E III b	Handlingar till BDÅIII
E III c	Handlingar till BDÅIIb
E IV	Meddelande från konkursdomaren om konkurser
E V	Riksåklagarens cirkulär, föreskrifter samt allmänna råd	Serien avslutad 1996-06-30.
E VI	Handlingar till SDÅ
E VII	Akter till TDÅ
E VIII	Akter till SäkDå	Samma gallringsfrist som gäller för respektive brottmålsakt 10/30 enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1985:28. Serien avslutad 1996-06-30.	Läsesal
F	ÄMNESORDNADE HANDLINGAR		Läsesal
F I	Handlingar angående personalen
F III	Skyddsombudets handlingar	Serien gallras enligt Riksarkivets gallringsbeslut 1985:28. Gallras vid inaktualitet. Serien avslutad 1996-06-30.	Läsesal
G	Räkenskaper
H I	Kopior av arbetsstatistik