Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Svenska betes- och vallföreningen


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730580
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/I9VYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
31 Volymer 
Datering
1914–1940(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Svenska betes- och vall föreningen
Kategori: Förening

Innehåll

Inledning (äldre form)SVENSKA BETES- OCH VALLFÖRENINGEN

Upptakten till bildandet av Svenska Betes- och vallföreningen ägde rum 25 november 1916 vid ett sammanträde som Malmö lantbruksklubb höll i Hushållningssällskapets lokal. Vid detta tillfälle var flera av Skånes främsta jordbrukare närvarande. Sammankomsten hade anknytning till den livsmedelspolitiska situation som då rådde. Befolkningen led svårt under första världskriget och bristen på mat var stor. Omfattande hungerkravaller både i Stockholm och på andra orter i landet förekom 1917, ett bevis på att svenskt jordbruk inte kunde försörja landets befolkning.

Betes- och vallföreningens huvudsakliga målsättning var att förbättra vallodlingen både vad gällde betes- och slåttervallar. De som tog initiativ till bildandet av föreningen var medvetna om att svenskt lantbruk skulle kunna producera mycket mer, om man bedrev vallodlingen på ett kunnigare sätt.

Under lantbruksveckan 1917 bildades föreningen slutgiltigt, då stadgar antogs och verksamhetsplan fastställdes. Riktlinjer för detta var att bedriva en bred upplagd upplysningsverksamhet, omfattande försöksverksamhet samt samla och vidareutveckla politiska erfarenheter för att förbättra betes- och vallkulturens ekonomi.

Styrelsen kom att bestå av sextio ledamöter och suppleanter, ordförande blev landshövding L. Reuterskiöld, Nyköping och Anders Elofson, Uppsala utnämndes till sekreterare.

Till en början arbetade tidningen helt med frivilliga medel men från 1919 utgick ett statsbidrag med 8000 kronor/år och 1925 övergick föreningens anslagsfråga till riksdagen.

Vid Ultuna uppfördes en nybyggd institution åt föreningen 1930. Den byggdes huvudsakligen med hjälp av lotterimedel. År 1933 arrenderade "Lilla Sunnersta" gård av Uppsala universitet. Det är också vid denna tidpunkt som regering och riksdag börjar intressera sig för att knyta föreningens verksamhet hårdare till staten.

Efter ett tidsödande utredningsarbete med början 1932 beslöt så riksdagen om omorganisation varvid Svenska Mosskulturföreningen och Betes- och vallföreningen sammanslogs till Svenska Vall- och Mosskulturföreningen
1939.

Största delen av Svenska Betes- och vallföreningens arkivmaterial tillsammans med Svenska Mosskulturföreningen och Svenska Vall- och Mosskulturföreningen överlämnades redan 8/6 1964, dnr I, Nr 521, till Riksarkivet. En smärre efterleverans kom från lantbrukshögskolan i Ultuna den 27 juli 1979 (dnr 1985/J1), och 1996 överlämnades Svenska Betes- och vallföreningens årsskrift för åren 1919-1938 från Sveriges lantbruksuniversitet (dnr 54-4520-96).

Föreningens arkivmaterial i övrigt tycks relativt komplett med styrelseprotokoll (A 1) och VU-protokoll (A 2)
alltifrån starten 1916-1939, då samgåendet med Svenska mosskulturföreningen ägde rum. Utöver detta finns styrelse- och revisionsberättelser (A2), samt inventarielistor (D 1). Däremot saknas, märkligt nog, korrespondens i arkivet. I serien ämnesordnade handlingar (F 1) återfinns handlingar rörande "Lilla Sunnersta" (se även Svenska Vall- och Mosskulturföreningens arkiv), kostnadskalkyler, arbetsbeskrivningar till uppförandet av en institutions-
byggnad vid Ultuna, diverse handlingar rörande omorganisationen 1919-1935 m.m. Av räkenskapsböcker finns huvudböcker, kassaböcker i relativt obruten skick från 1916-1938. Kassajournaler för försöksgården Lilla Sunnersta samt räkenskapshandlingar tillhörande Sveriges Fröodlarförbund ingår också bland räkenskaperna.
En omfattande tidningsklippsamling (L 1) förd mellan åren 1914-1940 ingår i arkivet liksom föreningens värdefulla årskrift 1919-1938 (L 2). Till arkivets Ö-serie har förts handlingar rörande agronom Anders Elofsons och professor Johan Abraham Sjöströms handlingar.

För att få en helhetsbild av Svenska Betes- och Vallföreningens verksamhet rekommenderas forskaren att även ta del av Svenska Mosskulturföreningens och Svenska Vall- och Mosskulturföreningens arkivmaterial (se d o).

Arkivet är fritt tillgängligt för forskning.

Gun-Britt Aagård
1998



Anders Elofson
Agronom Anders Elofson (1873-1957) föddes i Gunnarskogs sn, Värmland. Efter att ha genomgått Alnarps lantbruksinstitut åren 1895-97 blev han lärare och inspektor vid N Kalmar läns lantbruksskola 1898-99, och därefter assistent vid Sveriges utsädesföreningen i Svalöv 1900-01 samt föreståndare för föreningens Ultunafilial. Samtidigt tjänstgjorde han som extra lärare vid Ultuna lantbruksinstitution.

Åren 1903-04 och 1907 bedrev han lantbruksbotaniska studier i Zürich och företog senare åtskilliga studeiresor runt om i Europa. Åren 1912-25 var Anders Elofson statskonsulent för fröodling och väckte förslag om bildandet av Sveriges fröodlareförbund 1914. På hans initiativ tillkom också 1916 Svenska Betes- och Vallföreningen, där han var sekreterare 1917-1939 och föreståndare 1925-1939.

Anders Elofson var även upphovsman till bildandet av Nordiska jordbruksforskares förening 1918, till Sveriges centrala fröförråd 1932 samt till ett internationellt samarbete (gräsmarkskongresserna) med början 1927 och vidare till Nordiska bondeorganisationernas centralråd 1933. Han var även föreståndare för Folkhushållningskommissionens utsädessektion 1917-1919. Anders Elofson blev ledamot av Lantbruksakademien 1922, och 1930 hedersdoktor vid Leipzigs universitet.

Elofson har gjort en banbrytande insats för det svenska jordbruket, och är den moderna beteskulturens grundläggare i Norden, och han har varit ledare för en betydande försöksverksamhet rörande vallanläggning och betesmarkernas förbättring. Anders Elofson var även flitigt verksam som föredragshållare och har utgivit en rad skrifter rörande växtodling bl a.

I Betes- och Vallföreningens arkiv serie Ö1 ingår arkivhandlingar med anknytning till Anders Elofson. Dessa utgörs av korrespondens, PM, handlingar rörande en rad försök med anknytning till vallodling m.m.


Johan Abraham Sjöström

Johan Abraham Sjöström (1961-1933) föddes i Hälsningborg. Han avlade mogenhetsexamen i Västerås 1879 och fil kandex vid Uppsla universitet 1881. Därefter bedrev han fortsatta studier till 1883, tjänstgjorde som assistent vid Västerås kemiska station åren 1883-89 och utexaminerades från Alnarps lantbruksinstitution 1889. Där var Sjöström lärare i inledande jordbrukslära 1889-1902 och samtidigt kamrerare och lärare i bokföring till 1897. Därefter undervisade han i meteorologi till 1902. Sistnämnda år utnämndes han till rektor i jordbrukslära och lantbruksekonomi vid Ultuna lantbruksinstitution och s. å. utnämndes Sjöström till rektor vid Ultuna. Han erhöll professors namn 1909 och blev ordinarie professor 1918.

Abraham Sjöströms handlingar återfinns i Betes- och Vallföreningens arkiv serie Ö2 och omfattar bl a ett flertal manuskript rörande konstgödsel, olika växtförsök framför allt vid Ultuna, statistik och sammanställningar, handlingar som berör undervisning och konsulentverksamheten och därtill ett intressant manuskript om Upplands jordbruk på 1700-talet.

Ämnesord

Ämnesord, person/institution
Elofson, Anders. Agronom
Sjöström, Abraham. Professor vid Ultuna
Ämnesord, sak
Lilla Sunnersta, försöksgård (Lokalt ämnesord)
Sveriges Fröodlarförbund (Lokalt ämnesord)

Kontroll

Skapad1997-04-14 00:00:00
Senast ändrad2011-09-07 16:28:15