Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Helena Eriksson, personarkiv, Orrviken


Grunddata

ReferenskodSE/FAJ/FAJ_14991-1
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/HOoJm1XFGqIRBq8vzS74I2
ExtraIDFAJ_14991-1
Omfång
1,05 Hyllmeter 
6 Volymer 
Datering
1891–1955(Tidsomfång)
ArkivinstitutionFöreningsarkivet i Jämtlands län
Arkivbildare/upphov
Eriksson, Helena (– 1952)
Kategori: Person (släkt). Ospecificerad (X:Övriga organisationer och föreningar)

Innehåll

ArkivhistorikHelena Margareta föddes XX i Harmånger socken i Hälsingland. Hennes föräldrar XX. Hon kom att ubilda sig till sjuksköterska och barnmorska i Stockholm och fick efter sin praktik i Kall socken, Jämtland tjänst i Sunne socken, Jämtland år1901.
Hennes fästman som också var från Harmånger kom, enligt muntlig tradition, på spark åkandes med sin snickarlåda för att förenas med Helena. De gifte sig 1902 och slog sig därefter ner i Kyrkbyn, Orrviken, Sunne socken. Makarna fick två döttrear Karin och Greta och flyttade efter några år till Nygården, Orrviken.
Helenas första patient var Matilda Enqvist som fick ett gossebarn hösten 1901. Hennes sista patient var Anna Sandler som fick dottern Elisabet 1939. Visserligen hade Helena varit pensionär i 12 år, men ryckte ofta in för att hjälpa sin efterträdare.
Lönen som barnmorska var vid denna tid 300 kr per år, samt 2 kr per förlossning - den så kallade barnmorskeslanten. Efter 1918 då freden kom, höjdens den till 4 kr/ förlossning. Denna peng var det de blivande föräldrarna som skulle betala, men det var långt ifrån alltid som denna summa fanns att tillgå. Helena hade heller inte hjärta att kräva ut ersättningen.
Någon telefon fanns inte i Nygården utan det var växelflickorna i Månsgården som fick springa med bud när tjänsterna bevövdes. Helena fick även själv bekosta Lysol som hon avände som desintektionsmedel. Hon odlade även lin, hälsingeflicka som hon var. Hon spann lingarn och vävde sänglinne och handdukar, vilket hon behövde mängder av i tjänsten.
En sommardag 1919 kom Ivar Lo Johansson cyklandes till byn och sökte arbete. Han var utsvulten. Han fick stanna som dräng under en period, och hur han upplevde sin första måltid i gården kan man läsa i hans bok "Gårdfarihandlaren" från 1953.
Helena var troende baptist.
Källa: Barnmorskorna i Sunne. Sunnebygden 1969, av Bertil Flemström.

Kontroll

Skapad2024-04-25 09:18:05
Senast ändrad2024-05-28 09:42:15