Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Landstingets kansli


 Serier (621 st)

ReferenskodTitelAnmärkning 
APROTOKOLLFör Ambulanskommitténs och totalplanskommitténs protokoll se Utredningar och kommittér,
Trafikrådets protokoll, tidigare A 35 har skickats till Östsam, se ärende FC 2009-1071-071
Serien är avslutad 2003-12-31, för nyare protokoll se Ledningsstabens arkiv.		 
A 1Landstingsfullmäktiges protokoll och handlingarSerien avslutad 2003, för nyare protokoll se Ledningsstabens arkiv
Fullmäktige motsvarades av landstinget eller landstingsmötet i äldre tid.		 
A 1 ALandstingsfullmäktiges protokollLandstingsfullmäktige kallades tidigare enbart landstinget, efter 1992 och framåt använder man sig av landstingsfullmäktige.
Serien inbunden 1863-1963. Därefter i kartong. Register mötesvis 1970-1973 och 1982-, årsvis 1974-1981, övriga register se serie A 1 E.
Enligt lagstiftningen för landsting hölls 1863-1965 ett ordinarie sammanträde per år (1863-1948 i september, därefter i oktober). Urtima möten hölls 1880, 1888, 1901, 1911, 1919 (2st), 1934, 1954, 1962, 1964 och 1965 (2st). Från och med 1966 då begreppet urtima slopades, fick varje landsting enligt eget beslut hålla flera möten än det obligatoriska oktobermötet. Åren 1966, 1971-1972 och 1974-1976 var antalet möten tre/år, 1970, 1973, och från och med 1976 har hållits minst fyra möten per år. Till och med 1980 finns bilagor (huvudsakligen utskottbetänkanden) och vissa övriga handlingar såsom inkomst- och utgiftsstater tillsammans med protokollen. Övriga handlingar till protokollen i serie A 1 C.
Tryckta sammandrag för åren 1863-1924 finns i serie T 1 Tryckta sammandrag av landstingets protokoll
Serien avslutad efter år 2003, för nyare protokoll se Ledningsstabens arkiv.		 
A 1 BLandstingsfullmäktiges handlingarSerien i kartong. Handlingar med avvikande format förvaras särskilt: stort format i plåthurts, statens offentliga uttredningar, regeringsskrivelser mm i särskild hylla. Protokollsbilagor se serie A 1 A.
Serien, som omfattar motioner och övriga inkomna skrivelser, utgifts- och inkomsstater, verksamhets- och revisionsberättelser, ansökningshandlingar, tjänsteinstruktioner mm, är åren 1884-1932 och 1940-1941 ordnade enligt beredande utskott, 1934-1935 i diarienummerordning och övriga år i samma ordning som i landstingets tryckta handlingar i serie T. Föredragnins- och voteringslistor, memorialprotokoll mm har ordnats för sig. Serien upphör 1964, se serie E 2 Diarieförda handlingar.
Fortsättning i Ledningsstabens arkiv fr.o.m. 2004.		 
A 1 CRegister till landstingsfullmäktiges protokollAlfabetiska register. Flera år sammanställda och tryckta med förteckning över landstingsledamöter och tjänstemän t.o.m. 1940. Därefter årsvis. Tryckta häften 1941-1964. Register finns ej årsvis 1966-1971, endast mötesvis med de tryckta protokollen, serie T. Fortsättning i Ledningsstabens arkiv fr.o.m. 2004. 
A 2Förvaltningsutskottets/landstingsstyrelsens protokoll och handlingarSerien avslutad se fortsättning i ledningstabens arkiv 
A 2 AFörvaltningsutskottets/landstingsstyrelsens protokoll och bilagor 
A 2 AAFörvaltningsutskottets/landstingsstyrelsens protokoll och bilagorSerien inbunden t.o.m. 1963 om ej annat anges.
Med årsregister utom åren 1969-1971 och 1980.
24/2 1964-19/1 1970 har tryckta protokoll använts som original, protokollen är ej heller arkivbeständiga 1964-1978, se istället serie A 2 AB.
Fr.o.m. 1964 finns handlingar till protokollen i serie E 2 Diarieförda handlingar.
Förvaltningsutskottet tillkom 1866 men protokoll från de första åren saknas. Instruktion gavs 1870 och en ny instruktion 1920 enligt vilken utskottet skulle ha två huvudavdelningar med tre ledamöter i varje: en finansnämnd (se serie A 2 DA) och en sjukvårdsnämnd, protokollen från den senare har dock ej påträffats . En upphandlingsnämnd tillkom också 1920 (se serie A 3). Från och med 1930 tillsattes ytterligare kommittéer, nämnder, delegationer och beredningar se serie A 2 D och framåt i kansliets arkiv.
Enligt ny instruktion 1942 skulle förvaltningsutskottet åter vara odelat och tillika utgöra hälso- och sjukvårdsberedning/-styrelse och i egenskap därav fungera som barnmorskestyrelse, distriktsvårdsstyrelse och epideminämnd, det sistnämnda upphörde dock 1960.
Förvaltningsutskottet var fortsatt även hälso- och sjukvårdsstyrelse t.o.m. 1968, därefter fick den funktionen en egen styrelse, se serie A 23 A. 1989-1991 var förvaltningsutskottet åter hälso- och sjukvårdsstyrelse, utom för folktandvården, hjälpmedels- och ambulansverksamheterna som hade en egen delegation, se serie A 30.
1992 bytte förvaltningsutskottet namn till landstingsstyrelsen.
Serien avslutad 2003, se Ledningsstabens arkiv för nyare protokoll.		 
A 2 ABFörvaltningsutskottets arkivbeständiga protokollSäkerhetskopiering på arkivbeständigt papper av de originalprotokoll som består av tryck på ej arkivbeständigt papper. 
A 2 BFöredragningslistor och koncept till förvaltningsutskottets protokoll 
A 2 CRegister till förvaltningsutskottets/landstingsstyrelsens protokollMed alfabetiskt register. Årsvis ordning om ej annat anges.
Namnändring 1992 till landstingsstyrelsen.
Fortsättning i Ledningsstabens arkiv fr.o.m. 2004.		 
A 2 DFörvaltningsutskottets nämnder, utskott och delegationer 1863-1992 
A 2 DAFinansnämndens protokoll 1920-1929Enligt beslut i § 60/1920 om ny arbetsordning för landstinget skulle förvaltningsutskottet (FU) ha två huvudavdelningar, finansnämnden och sjukvårdsnämnden. De bestod av 3 ledamöter vardera.
I och med landstingets omorganisation 1942 skulle FU åter vara odelat. Därmed upphörde finansnämnden och FU tog över uppgifterna.		 
A 2 DBSjukvårdsnämndens protokoll 1920-1941Enligt beslut i § 60/1920 om ny arbetsordning för landstinget skulle förvaltningsutskottet (FU) ha två huvudavdelningar, finansnämnden och sjukvårdsnämnden. De bestod av 3 ledamöter vardera.
I ny instruktion 1930 skulle sjukvårdsnämnden ha 6 ledamöter, så att tillsammans med finansnämndens 3 ledamöter bestod FU av 9 ledamöter.
I och med landstingets omorganisation 1942 skulle FU åter vara odelat. Därmed upphörde sjukvårdsnämnden och FU skulle utgöra hälso- och sjukvårdsberedning.		 
A 2 DCSjukvårdskommitténs protokoll med bilagorSjukvårdskommittén tillsattes av förvaltningsutskottet (FU) § 746/1944, i enlighet med landstingets beslut i § 163/1944. Den föregicks av flera kommittéer som entledigades för att få en samlad sjukvårdsplanering. Sjukvårdskommittén lade sedan årligen fram betänkanden, den fick också årligen sitt uppdrag förnyat av FU för nya utredningar t.o.m. 1956, då den synes ha blivit permanentad. Sista betänkandet rörde sjukvården 1967 och lades fram 30/6 1966. Därefter upphörde kommittén och sjukvårdsplaneringen överfördes fr.o.m. 1/1 1967 till FU under vilket de då aktuella arbetsgrupperna blev direkt lydande, se serie A 2 DE - A 2 DH. Genom den nya organisationen skapades en planeringsavdelning i kansliet bestående av den personal som sedan tidigare var anställd av planeringsgrupperna för Regionsjukhuset i Linköping respektive Centrallasarettet i Norrköping plus några ytterligare tjänstemän se serie F 10.
Bilagor i paragrafnummerordning efter varje års protokoll. Med protokollsregister fr.o.m. 1956. Samlingsregister 1961-1966 ligger med protokollet 1966. Till serien hörande ritningar förvaras i ritningshurts. Handlingar även i serie F 10.
I seriens bilagor ingår även sjukvårdskommitténs planeringssektion för centrallasarettets utbyggnad juni 1958 t.o.m. början av 1960, som ersattes av ett arbetsutskott mars 1960 t.o.m. början av 1961. Detta ersattes av planeringsgruppen för centrallasarettet, se serie A 2 DH. Serien omfattar också protokoll (både original och kopior) från bl.a. särskilda förhandlingar med Linköpings och Norrköpings städer, särskild grupp för regionsamarbete fr.o.m. juni 1959 och sjukvårdskommitténs reumatikerdelegation tillsatt § 6 30/11 1963, upphörd § 5 30/6 1966. Vissa arbetsgrupper har egna serier, se A 2 DE - A 2 DH men originalprotokoll och handlingar från dessa arbetsgrupper förekommer i sjukvårdskommitténs bilagor.		 
A 2 DDArbetsutskottet för epidemiberedskap inom Östergötlands läns landstings epidemidistriktIngår i Epidemisjukhusets i Linköping administrativa arkiv, volym F 2:1. Protokoll med bilagor. Utskottet tillkom och upphörde under 1954, tillsatt av förvaltningsutskottet 26/7 § 566 och slutrapportering 20/9 § 776. 
A 2 DEPlaneringsgruppen för Motala lasarett, protokoll och handlingarGruppen tillsattes av sjukvårdskomittén 27/3 1961 § 5 med uppgift att planera byggandet av sjukhuset i Motala. Planeringsgruppen tillsatte i sin tur en arbetsgrupp 1964 för slutlig utformning av ritningarna. Vid förvaltningsutskottets (FU:s) beslut om nedläggning av sjukvårdskommittén överfördes gruppens uppgifter till kansliets nya planeringsavdelning. Enligt FU:s beslut § 1024/1966 synes administrationen för det blivande Motala lasarett ha överförts till direktionen för lasarettet i Vadstena. 
A 2 DFPlaneringsgruppen för långtidsvård, protokoll och bilagorGruppen tillsattes av sjukvårdskommittén § 6 9/10 1961. Den hette först "Sjukvårdskommitténs arbetsgrupp för Valla sjukhems utbyggnad", även kallad "Vallagruppen", men fick sedan utökat uppdrag och bytte därmed namn 1964. Vid FU:s beslut om nedläggning av sjukvårdskommittén ställdes planeringsgruppen för långtidsvård direkt under FU fr.o.m. 1/1 1967 och administrationen fördes till kansliets nya planeringsavdelning. I samband med det fick gruppen namnet "planeringsgruppen för somatisk långtidsvård". Gruppens sekreterare entledigades av FU i november 1967 och under 1968 finns protokoll endast från ett möte som verkar ha varit det sista.
Med årsvis protokollsregister och bilagor i paragrafnummerordning. Tillhörande ritningar i ritningshurts. Se även sjukvårdskommitténs protokoll och bilagor där planeringsgruppens originalprotokoll och ytterligare bilagor kan förekomma.		 
A 2 DGCP-delegationen, protokoll och bilagorDelegationen tillsattes av sjukvårdskommittén 1961 § 5 27/3 och § 4 7/6. Den föregicks av en utredningsgrupp för barnkronikervården 1958 t.o.m. våren 1961 (se sjukvårdskommittens handlingar), varefter utredningen lades ned och gruppen istället fick uppdraget att bli CP-delegation.
Delegationens huvuduppgift var att utreda och uppföra en skola för CP-skadade barn, vilket blev Ekhaga. Vid sjukvårdskommitténs nedläggning lades CP-delegationen direkt under Förvaltningsutskottet (FU) fr.o.m. 1/1 1967 och arbetet fördes inom kansliets nya planeringsavdelning. 1968 bestämdes att utredningen av Ekhagas fortsatta utbyggnad delades upp på Linköpings skolstyrelse, landstingets omsorgsstyrelse och habiliteringsläkare samt en byggsakkunnig.
Protokoll har ej påträffats fr.o.m. 1969. CP-delegationen lade dock fram en utredning med förslag till bl.a. CP-förskola i Norrköping, FU § 61/1970. Slutligen entledigades delegationen av FU i § 102/1970.
Med årsvis register och bilagor i paragrafnummerordning. Tillhörande ritningar i ritningshurts. Serien omfattar även den så kallade "CP-utredningen" gjord av delegationen i oktober 1965.
OBS! Sekretessbelagda bilagor med patientuppgifter förekommer.
Se även arkivbildarna Landstingets habilitering, Ekhaga resursenhet samt
Spastiker-/CP-vården, Linköping		 
A 2 DHPlaneringsgruppen för regionsjukhusets utbyggnad, protokoll och bilagorInrättades av FU § 252 1/6 1961 bestående av tre tjänstemän med två överläkare som konsulter. Gruppen utgjorde verkställande planeringsorgan under sjukvårdskommittén och skulle utreda och utarbeta en generalplan för utbyggandet. Den ersatte sjukvårdskommitténs arbetsutskott (se serie A 2 DC) och hette först "Arbetsgruppen för planering av centrallasarettets i Linköping utbyggnad", vilket ändrades fr.o.m. 1964. (Landstinget beslöt i § 251/62 om regionsjukhus i Linköping i samarbete med Jönköpings och Kalmar län.) Vid omorganisationen 1/1 1967 överfördes gruppens tjänstemän till kansliets nyinrättade planeringsavdelning och gruppen fick en ny sammansättning som inkluderade även förtroendevalda. Planeringsgruppen hade sitt sista sammanträde 12/10 1972. Därefter övertogs frågorna av "Ledningsgruppen för driftplanering vid Regionsjukhuset i Linköping".
Med spridda bilagor t.o.m. 1969, därefter kontinuerligt. Korrespondens 1961- 1966 m.fl. handlingar i serie F 10.		 
A 2 DIFörvaltningsutskottets försäkringsdelegations protokoll och handlingarLandstinget beslutade i § 18/1974 att övergå till ett försäkringssystem innebärande i princip hel självrisk samt att inrätta en speciell skaderegleringsfond benämnd Östergötlands läns landstings självriskfond. Förvaltningsutskottet bemyndigades att disponera fondmedlen och handha fondens angelägenheter och utsåg för detta en delegation, FU § 200/1974. Försäkringsdelegationen entledigades från sitt uppdrag 1982-04-01 och ersattes av ordförande- respektive tjänstemannadelegation.
Volym 2 innehåller även försäkringsanspråk för åren 1970-1974 samt tillstånd och reglemente för självriskfonden
Ordförande- och tjänstmannadelegationens beslut för åren 1983-1987 se A2 DJ		 
A 2 DJSjälvriskfondens handlingar 
A 2 DLFörvaltningsutskottets datadelegationFörvaltningsutskottet hade ett uttalat ansvar för ADB-frågorna i det nya reglemente som landstinget antog i § 48/1973. Datafrågorna hade då redan utretts i olika kommittéer (FU § 684/1963, § 752/1963 och § 45/1969). Landstinget beslutade så i juni 1976 att förvaltningsutskottet även skulle vara datanämnd fr.o.m. 1977-01-01. FU beslutade att inrätta en delegation för att handlägga uppgiften i § 208/1976. Landstinget beslutade dock redan i § 31/1979, i samband med omorganisationen enligt LOK-80, att datadelegationen skulle upphöra och uppgifterna skötas av FU självt. 
A 2 DMProtokoll och handlingar från ledningsgruppen för invandrarfrågor/Etik och kulturmötenSedan landstinget i november 1983 bifallit en motion om hälso- och sjukvård för invandrare tillsattes en politisk ledningsgrupp för invandrarfrågor av förvaltningsutskottet, § 41/1984. Ledningsgruppen lades ner 1991-12-31. Frågorna övertogs av "Forum för etikfrågor och kulturmöten" som tillsattes av landstingsfullmäktige enligt § 48/1992 (dnr LiÖ 232/1992) och som enligt minnesanteckningar från 1998 ansåg att verksamheten behövde förändras. 
A 2 DNLänspolitiska delegationens protokollFanns 1992-1994. 
A 2 DOUpphandlingsnämndens protokollFör att centralisera inköp till landstingets inrättningar tillsattes år 1920 en upphandlingsnämnd. Enligt den nya arbetsordning som fastställdes vid landstingsmötet den 15 sept 1920 (§ 60) skulle förvaltningsutskottet årligen utse en upphandlinsnämnd bestående av minst fem personer, varav minst tre skulle tillhöra förvaltingsutskottet.
Nämnden upphörde 1938 efter beslut om anslutning till planerad gemensam upphandling för landstingen fr.o.m. 1939.
Serien inbunden om ej annat anges. Med bilagor.		 
A 2 DPProtokoll och handlingar Ädelutskottet ("Ädla utskottet")Ädelutskottet "Ädla utskottet", var ett tillfälligt utskott inrättat för att ta hand om de frågor som uppstod som en följd av den statliga ädelreformen som byggde på att ansvaret för de lokala sjukhemmen för långtidssjuka och servicebostäderna för handikappade från 1992 övertogs av kommunerna, från landstingen. Namnet Ädelreformen och därmed även Ädla utskottet bygger på den statliga kommitté, äldredelegationen som låg bakom förslaget. 
A 2 EProtokoll från förvaltningsutskottets/landstingsstyrelsens beredningsorgan 1967-1999 
A 2 EABudgetberedningens protokollEfter att nya normer för budgearbetet i landstinget antagits av förvaltningsutskottet 1967 (§§ 107 och 158, dnr ÖLL 176/1967), tillsattes en budgetberedning (§§ 158 och 245 /1967) med fem ledamöter, för att granska och förbereda inkomna budgetförslag för 1968 från verksamheterna. Redan i slutet av 1967 (§ 1085) beslöt FU om en utökad bugdetberedning om sju ledamöter för arbetet med 1969 års budget. Budgetberedningen fungerade sedan fram t.o.m. 1979 varefter den upphörde i och med landstingets nya organisation enligt LOK-80-utredningen. Uppgifterna övertogs fr.o.m. 1980 av förvaltningsutskottets beredning, se serie A 2 EB. 
A 2 EBFörvaltningsutskottets berednings/rådsberednings protokoll och handlingarEnligt nytt reglemente som antogs av landstingsmötet i § 241/1979 skulle FU:s beredning vara ett organ för beredning av budgetärenden och övergripande planerings- och organisationsärenden, liksom adinistrativa system- och ADB-frågor. Även andra frågor av större ekonomisk vikt skulle beredas av organet. Beredningen bestod av landstingsråden och ersatte budgetberedningen. 1986 ändrades namnet till rådsberedningen. Fr.o.m. 1992 ersattes rådsberedningen av landstingsstyrelsens arbetsutskott, se serie A 2 EC.
Serien i kartong. Vissa originalblad kopierade till arkivbeständigt papper.		 
A 2 ECLandstingsstyrelsens arbetsutskotts/rådsberednings protokollI och med den nya kommunallagen med åtföljande nytt reglemente som trädde i kraft 1992-01-01 ersattes förvaltningsutskottet av landstingsstyrelsen (landstingets beslut § 155/1991). Därmed ersattes också rådsberedningen av landstingsstyrelsens arbetsutskott med uppgift att bereda styrelsens alla ärenden. I § 136/1998 antog landstingsfullmäktige ett nytt reglemente varvid arbetsutskottet ändrades till att åter heta rådsberedning, vilken skulle bereda strategiska frågor. Fortsättning i Ledningsstabens arkiv fr.o.m. 2000. 
A 2 EDNämnden för regional utvecklingNämnden upphörde vid halvårsskiftet 2000, se LiÖ 2001-22 
A 2 EEIntegrationsutskottets minnesanteckningar 
A 3Nämnder för löne- och personalfrågor 1930-2003För handlingar till lokala förhandlnigar om bland annat löner se F1 CB.
Serien avslutad 2003		 
A 3 ALönekommitténs protokollVid landstingsmötet i september 1930 tillsattes en kommitté för utredning och förslag beträffande landstingets löneplan. Kommittén ersattes med en lönenämnd 1931. Med bilagor. 
A 3 BLönenämndens protokollI enlighet med lönekommitténs förslag utsåg förvaltningsutskottet 1931 en lönenämnd, som ålades att till utskottet avge yttranden beträffande löne- och personalärenden, kollektivavtal mm. Nämnden upphörde p.g.a. ny organisation fr.o.m. 1942. Förvaltningsutskottet övertog de uppgifter som nämnden haft.
Efter det har det funnits ytterligare en lönenämnd som tillkom i samband med en utredning angående ändrade arbetsuppgifter inom landstingsorganisationen, då man tillsatte en lönenämnd bestående av fem ledamöter och fem suppleanter. Lönenämndens uppgift var bl.a. att avlasta förvaltningsutskottet i frågor rörande personalärenden, personalpolitik mm.
Fr.o.m. 1969-01-01 upphörde lönenämnden i och med att en ny nämndorganisation antogs. Se härefter serie a 4 DC (TidigareA 22 A Personalnämnden.)		 
A 3 CFörhandlingsnämndens protokollFörvaltningsutskottet tillsatte 1960-11-28, § 968, en särskild nämnd med uppgift att företträda landstinget vid lokala förhandlingar i löne- och anställnings- m.fl. frågor. Fr.o.m. 1967 upphörde nämnden och uppgifterna övertogs av Lönenämnden, serie A 14 C.
Serien i kartong. Med handlingar.		 
A 3 DPersonalnämndens protokollSerien i kartong. Med register samt förteckning över B- och C-ärenden. Fr.o.m. 1972 även föredragningslistor. Personalnämnden tillsattes av landstinget 1968, § 60, med uppgift att fr.o.m. 1969 handlägga frågor rörande anställningsvillkor för landstingspersonal, pensionsärenden och andra personalfrågor. Nämnden övertog de uppgiftersom handlagts av lönenämnden 1967-1968. Den 1 januari 1978 överfördes huvudmannaskapet för företagshälsovården från sjukvårdsstyrelsen till personalnämnden. Nämnden fick senare också ta över ansvaret för fortbildning från utbildningsnämnden. Personalnämnden upphörde vid årdskiftet 1985/1986 och dess uppgifter övertogs av förvaltningsutskottet. Fr.o.m. 1986 se förvaltningsutskottets personal- och förhandlingsdelegation, serie A 3 E.
B-ärenden som rör pensionsanmälningar och avgångar finns i pensionsenhetens arkiv.
Tidigare A 22		 
A 3 EPersonal- och förhandlingsdelegationen/personaldelegationen/personalberedningenInrättad enligt landstingets beslut § 145/1985.
1992-01-01 Landstingsstyrelsens förhandlingsdelegation
1995-01-01?--2000-05-15 Personaldelegation
2000-08-28--2006? Personalberedningen
2007 Personalstrategiska beredningen
(Tidigare A2DM)		 
A 3 EABeredningsgruppen för fördelning av Puff-medelPUFF-86 inrättades enligt §6 Personal och förhandlingsdelegationen 1987 Se F2 G 
A 3 FFörvaltningsutskottets personaldelegations protokollFörvaltningsutskottet beslöt i § 36/1976 att inrätta en personaldelegation för landstingets kansli fr.o.m. 1976-02-01. Delegationen hade beslutanderätt i samtliga anställningsärenden med undantag av dels tidsbegränsade anställningar understigande sex månader, dels anställande av landstingsdirektör och avdelningschef. Delegationen skulle överta de uppgifter som tidigare åvilat samrådsgruppen för allmänna personalfrågor. Sista sammanträdet hölls 1984-05-09. Beslut i anställningsärenden delegerades därefter, med vissa undantag, till resursansvarig chef. Handlingar till delegationens protokoll har gallrats. 
A 3 GBostadsnämndens protokollBostadsnämnden tillsattes i juli 1959 av förvaltningsutskottet (§ 538/1959) för att handlägga en personalbostadsreform. Enligt bestämmelser från landstingsförbundet skulle alla hyror marknadsanpassas. Nämnden hade nio ledamöter bestående av en landstingsledamot, kansliets byggnadschef och sju fackliga representanter. Vid utgången av 1960 upphörde nämnden efter fullgjort uppdrag (se PM i bilaga till FU § 872/1960). Centrala byggnadsnämnden A 17 A, som inrättades 1961-01-01, synes ha övertagit frågor och förhandlingar rörande personalbostäder. 
A 3 HProtokoll och minnesanteckningar från L 2000 
A 3 HAProtokoll från L 2000 styrgruppFormelllt trädde L 2000 i kraft 1 februari 1995 och upphörde den 31 december 1997
Projekt L2000 syfftade till att medverka till att landstingets ekonomi åter kom i balans. För att kunna göra detta var landstinget tvingat att utföra ett övertalighetsarbete, där strävandet inte primärt låg på att säga upp den tillsvidareanställda sjukvårdspersonalen utan mer på att lösa framtida kompetensproblem, där flera erbjöds att avsluta sin anställning och vissa vidareutbildade sig eller blev vikarier.
Tillvägagångssätt
Produktiosenheten (hädanefter referade till som "PE") fick göra en bedömning av om det fanns några som var övertaliga inom den egna enheten, dessa överfördes sedan till L 2000, som var en egen PE. När en personflyttades över från PE till L 2000 övertogs anställningsansvaret av L 2000 och ett nytt anställningsbevis skrevs.		 
A 3 HBMinnesanteckningar L2000 
A 4Förtroendenämnden/ Patient- och förtroendenämnden/Patientnämndens protokoll och handlingarRiksdagen antog 1979 en lag om förtroendenämnder inom hälso- och sjukvården under en försöksperiod 1980-07-01--1985-06-30. Landstinget beslutade 1980 om inrättande av förtroendenämnd (§ 65) och val av ledamöter t.o.m. 1982 gjordes (§ 73). Namnbyte 199? till Patient- och förtroendenämnden. 2007 bytte nämnden återigen namn till Patientnämnden.
Fortsättning i ledningsstabens arkiv från 2004. (Protokoll från 2003 och framåt tillgängliga via LISA)
Se även D 8 Förtroendenämndens/Patient och förtroendenämnden/Förtroendenämnd förteckning över inkomna synpunkter		 
A 5Styrelser för sinnessjukvård 1936-1968Serien avslutad 
A 5 ASinnessjukvårdskommitténs protokollEfter en skrivelse från Linköpings stads fattigvårdsstyrelse angående vården av lättskötta sinnessjuka, uppdrog landstinget åt förvaltningsutskottet att verkställa en allsidig utredning i denna fråga. För denna uppgift valdes en kommitté, sinnessjukvårdskommittén, bestående av 6 ledamöter. Sinnessjukvårdskommitténs arbete resulterade i ett betänkande 1937 angående sinnessjukvårdens ordnande inom ÖLL:s område. Därmed var kommitténs arbete avslutat. 
A 5 BSinnessjukvårdsstyrelsens protokollSedan landstinget 1937 beslutat att i möjlig omfattning ombesörja vården av lindrigt sinnessjuka inom landstingsområdet fr.o.m. januari 1938, tillsattes en sinnessjukvårdsstyrelse med tre ledamöter och tre suppelanter för ledning av verksamheten. Styrelsen upphörde vid utgången av år 1941. Förvaltningen av vårdhemmen för lättskötta sinnessjuka ålades därefter vårdhemsdirektionen. Serien i kartong. Alfabetiskt register med bilagor. 
A 5 CVårdhemsdirektionens/Sjukhemsdirektionens protokollVårdhemsdirektionen, som utsågs av landstinget 1941, ersatte sinnessjukvårdsstyrelsen i dess uppgift att handha förvaltningen av vårdhemmen för lättskötta sinnessjuka.
I enlighet med den lag som trädde i kraft 1 januari 1960, kom landstingets inrättningar för lättskötta psykiskt sjuka att benämnas sjukhem och vårdhemsdirektionen fick namnet Direktionen för Östergötlands läns landstings sjukhem, förkortat sjukhemsdirektionen. Direktionen upphörde i samband med ny nämndorganisation 1/1 1969. Förvaltningen av sjukhemmen fördelades därefter mellan lokala direktioner som lydde under Sociala nämnden.
Serien inbunden om ej annat anges. Alfabetiskt register 1942-1967 med bilagor.		 
A 6Barnbördshusdirektionens protokollFram till 1942 hade barnmorskestyrelsen hand om förvaltningen av de fristående förlossningsanstalterna inom landstingsområdet, utom J G Westmans barnbördshus som hade egen direktion. Förvaltningen av förlossningsanstaltenra övertogs 1942 av barnbördshusdirektionen som utsågs av landstinget 1941. Direktionen ålades också att handha förvaltningen av Rejmyre sjukstuga.
Då landstinget 1 januari 1945 övertog Åtvidabergs sjukstuga, underställdes även denna barnbördshusdirektionen. Ledningen utövades till 1 juli 1963 då den övertogs av direktionen för Centrallasarettet i Linköping. Beträffande den ekonomiska förvaltningen hänvisas till Åtvidabergs sjukstugas arkiv.
Barnbördshusdirektionen upplöstes vid årsskiftet 1963/1964 och kvarvarande uppgifter övertogs av lokala direktioner.
Serien inbunden med bilagor. Alfabetiskt register.
Serien avslutad		 
A 7Epidemisjukhusdirektionens protokollÅr 1941 beslöt landstinget att förvaltningen av epidemisjukhusen fr.o.m. år 1942 skulle handhas av en gemensam direktion. Tidigare hade varje epidemisjukhus en egen styrelse. Direktionen skulle också handha förvaltningen av Stratomta sanatorium. Direktionen upplöstes i samband med att Epidemisjukhuset i Linköping anslöts till Centrallasarettet i Linköping 1/1 1957. För handlingar rörande epidemisjukhusdirektionen se även epidemisjukhusens arkiv.
Serien inbunden med register och bilagor. Duplettprotokoll vissa år.
Serien avslutad		 
A 8Hörselvården 1952-1966Serien avslutad 
A 8 AHörselvårdskommitténs protokollEfter en motion i landstinget 1951 uppdrogs åt förvaltningsutskottet att utreda frågan om hjälpverksamhet för länets hörselskadade. För denna uppgift utsåg FU fyra ledamöter till en kommitté, ÖLL:s hörselvårdskommitté, vars arbete resulterade i en utredning där man bl.a. föreslog att landstinget fr.o.m. 1/1 1953 skulle bli huvudman för landstingsområdets hörselvård. Rörande organistion, ses särskild PM. Se även Barnhemsstyrelsens arkiv. 
A 8 BHörselnämndens protokollLandstinget beslöt 8 oktober 1952, § 123, att fr.o.m. den 1 januari 1953 ställa sig som huvudman för hörselvårdens ordnande inom landstingsområdet och att för verksamhetens handhavande tilsätta ett provisoriskt organ, benämnt Hörselnämnden, bestående av tre ledamöter och tre suppleanter. Nämnden fick också till uppgift att fungera som styrelse för den i Linköping anordnade hörselskolan för barn i förskoleåldern. Rörande organisation, se särskild PM. Se även Barnhemsstyrelsens arkiv. Hörselnämndens uppgifter övertogs den 1 januari 1966 av direktionen för Regionsjukhuset i Linköping.
Serien inbunden om ej annat anges. Med bilagor och alfabetiskt register. Med historik efter registret för 1952-1954.		 
A 9Styrelser för långtidssjukvård 1955-1968 
A 9 ADelegationens för kronikervården/långvarigt sjuka protokollEfter landstingsbeslut hösten 1954 om utbyggnad av kronikervården, vilket bl.a. innebar anordnande av hemsjukvård åt kroniskt sjuka och inrättande av en förmedlingscentral för kronikervården, utsågs en delegation av förvaltningutskottet i november 1954.
P.g.a. ny organisation för den öppna vården för somatiskt långtidssjuka, ersattes delegationen 1/1 1967 av styrelsen för landstingets öppna långtidssjukvård.
Serien inbunden och med bilagor t.o.m. 1963. Alfabetiskt register. Löpande paragrafnummerordning årsvis utom 1955. Bilagor ersattes 1964 av diarieförda akter.		 
A 9 BStyrelsens för landstingets öppna långtidssjukvård/Hemsjukvårdsstyrelsens protokollNamnändring till Hemsjukvårdsstyrelsen se § 21 1967. Styrelsens upphörde p.g.a. ny nämndorganisation fr.o.m. 1/1 1969. Ärendena övertogs då av sjukvårdsstyrelsen som utsåg en hemsjukvårdsdelegation, se serie A 23 B. 
A 9 CDelegationens för handikappade barn protokollLandstinget fastställde 2 oktober 1962, § 137, ett principförslag till försöksverksamhet med bidrag till hemsjukvård åt handikappade barn fr.o.m. 1 januari 1963. Ärendena skulle handläggas av sex delegerade, som utgjordes av hemsjukvårdsdelegationen jämte tre utsedda av centralstyrelsen för undervisning och vård av psykiskt utvecklingsstörda. Efter statens beslut om vårdbidrag till hadikappade barn fr.o.m. 1 juli 1964, upphörde i princip landstingets bidragsgivning och delegationen upplöstes 1 januari 1965. Förekommande ärenden skulle därefter handläggas av delegationen för långvarigt sjuka, serie A 10 A. 
A 10Hjälpmedelsnämndens protokollFörvaltningsutskottet beslöt 1968 (§ 28) att som försöksverksamhet utse en "Landstingets hjälpmedelsnämnd", direkt lydande under hemsjukvårdsstyrelsen. Nämndens ansvar var att ge fortlöpande information och fortbildning till de personalgrupper som skulle biträda handikappade i hjälpmedelsfrågor. I väntan på ny nämndorganisation fr.o.m. 1/1 1969 valdes hjälpmedelsnämndens 10? ledamöter på bara ett år. Nämnden bemyndigades också att inom sig tillsätta ett arbetsutskott. Fr.o.m. 1/1 1969 sorterade hjälpmedelsnämnden istället under den nya sjukvårdsstyrelsen, serie A 23. Protokollen förvaras i Hjälpmedelscentrums arkiv?
Kopior av protokollen diarieförda i serie E2: ÖLL 4458/68, 5875/69, 77/70, 35/71, 56/72, 17/73, 40/74		 
A 11Nämnder för kultur 1955-1968 
A 11 AKulturnämndens protokoll och bilagorEfter en motion till 1953 års landsting fick förvaltningsutskottet i uppdrag att utreda bildningsverksamheten i länet. 1954 tillsattes en kulturnämnd som fr.o.m. 1955 bl.a. skulle försöka att samordna den skiftande verksamhet på kulturella områden som landstinget genom anslag eller på andra sätt understödde.
I samband med ny nämndorganisation 1/1 1969 övertogs kulturnämndens uppgifter av Utbildningsnämnden.
Serien i kartong med bilagor föredragningslistor och register.		 
A 11 BSakkunniga för konstinköp/konstnämndens protokollLandstinget avsatte sedan 1946 årligen pengar för konstinköp till landstinget lokaler. Inköpen sköttes av kansliet eller berörd verksamhet. Förvaltningsutskottet utsåg i § 712/1961 en grupp sakkunniga bestående av landstingsdirektören, en överläkare och en ytterligare (utomstående landstinget) för att sköta inköpen. Endast ett protokoll från denna grupp har påträffats. Enligt FU:s beslut i § 61/1963 entledigades landstingsdirektören och gruppen utökades till fem ledamöter (varav en landsstingsman) och omändrades till konstnämnd fr.o.m. 1963. Konstnämnden skulle lägga budgetförslag för konstinköpen samt utse konst för inköp. En viss andel av anslagen skulle alltid gå till östgötsk konst. Efter landstingets beslut i § 164/1966 (på FOSU-utredningens förslag) upphörde konstnämnden fr.o.m. 1967-01-01 och kulturnämnden övertog uppgifterna. 
A 12Protokoll rörande bidrag till medicinsk forskning1958 utsåg förvaltningsutskottet en nämnd för granskning av ansökningar om bidrag till medicinsk forskning (medicinsk forskningnämnd). 1965 samordnades landstingets bidragsgivning med Ollie och Elof Erikssons forskningsfond. Fr.o.m. 1985 benämnd Kommittén för medicinsk forskning och utveckling. Vissa bilagor samt senare års protokoll diarieförda. 
A 13Styrelser för landstingets yrkesskolor 1960-1976 
A 13 AYrkesskoledelegationens protokollPå uppdrag av landstinget tillsatte förvaltningsutskottet 1959-11-30 en yrkesskoledelegation (FU § 923/1959), bestående av femledamöter och fem suppleanter, med uppgift att handlägga ärenden i yrkesutbildningsfrågor. 1960-1961 var delegationen tillika kommitté för utredning angående yrkesskoleväsendet.
Delegationen upphörde 1964-12-28 och ärendena övertogs 1965 av den nyinrättade undervisningsnämnden.
Serien i kartong. Med bilagor.		 
A 13 BYrkesskolestyrelsens protokollSerien i kartong om ej annat anges. Med register och bilagor. Handlingarna utom till protokoll 1964-1965 och 1967 har arkivlagts i Sjuksköterskeutbildningens i Linköping arkiv, serie A 1 och A 3.
Styrelserna för barnsköterskeskolan i Linköping, Centrala yrkesskolan för utbildning i vårdyrken och Landstingets ambulerande yrkesudervisning (ÖLL:s yrkesskola) ersattes 1963 av en gemensam styrelse: Styrelsen för vissa landstingets yrkeskolor. Ansvaret för skolorna övertogs 1963-07-01. I december 1963 beslutade förvaltningsutskottet att de skolor som sorterade under styrelsen skulle inordnas under en gemensam skola, Östergötlands läns landstings yrkesskola. Därmed ändrades styrelsens namn till Styrelsen för Östergötlands läns landstings yrkesskola, vilket ändrades till "yrkeskolestyrelsen" fr.o.m. 1967. Den 1/1 1967 slogs yrkesskolan samman med Birgitta sjuksköterskeskola i Linköping, (fr.o.m. 1/7 under namnet Birgittaskolan) med yrkesskolestyrelsen som styrelse. 1968-01-01 blev yrkesskolestyrelsen även styrelse för sjuksköterskeutbildningen i Norrköping som landstinget då övertog av staten.
1969-01-01 upphörde styrelsen och dess uppgifter övertogs av den nyinrättade Utbildningsnämnden.		 
A 13 CStyrelsens för lantbrukets yrkesskolor i Östergötlands län protokollEn gemensam skolstyrelse för lantbrukets yrkesskolor (regional skolstyrelse) inrättades 1963. Tre av ledamöterna utsågs av landstingets förvaltningsutskott samt en vardera av Vadstena folkhögskoleförening, Länsskolnämnden och Hushålningssällskapet. Landstingets representation i styrelsen upphörde vid 1976 års slut.
Serien i kartong. Med register, föredragningslistor och bilagor. Originalprotokoll 1964-1970 samt den 6 dec 1971, i övrigt kopior. Originalprotokoll se diarieförda handlingar.		 
A 14Primär- och tandvårdsnämndens protokoll och handlingar 
A 14 BPrimär- och tandvårdsnämndens habiliteringsgrupp 
A 15Tjänstemannagrupper 1960-2000 
A 15 AProtokoll från kansliets ledningsgruppSerien i kartonger. Protokoll och minnesanteckningar från ledingsgrupp benämnd, kanslibön, AT, kanslimöte mm. Bilagor förekommer. Fortsättning i ledningsstabens arkiv fr.o.m. 2000. 
A 15 BFörvaltningsmötets minnesanteckningarSerien i kartonger. Förvaltningsmötet bestod av landstingsdirektören och förvaltningscheferna. Bilagor förekommer. Se även Traineeprojektet under projekt, som organisatoriskt utvecklades utifrån förvaltningsmötet 
A 15 CMinnesanteckningar/protokoll från övriga tjänstemannagrupperSerien i kartong. 
A 15 DMinnesanteckningar för Samverkansgruppen för medicinsk samordning (MedSam)Serien i kartonger. "Samverkansgruppen för medicinsk samordning" bestod av landstingsdirektören, sjukhusdirektörerna och chefläkarna. Med handligar. 
A 15 EMinnesanteckningar från möten mellan landstings- och sjukhusdirektörerna 
A 16Samarbetsorgan för arbetsgivare och anställda 1960-2003 
A 16 AFöretagsnämnder 
A 16 AAFöretagsnämndens inom folktandvården protokollEfter en framställning från Östergötlands läns landstings tjänstemannaförening beslöt förvaltningsutskottet 1961-03-20 (§ 182) att inrätta en företagsnämnd för grupperna tandsköterskor och tandtekniker inom folktandvården och utsåg representatner från arbetsgivarsidan.
Serien i kartong. Med handlingar. Serien upphörd fr.o.m. 1977 då medbestämmandelagen infördes, se serie A 16 D.		 
A 16 ABGemensamma företagsnämndens protokoll för landstingets skolorSerien i kartong. Protokoll med handlingar. Utbildnings- nämnden beslöt 1969-06-16 (§ 112, dnr ÖLL 141/69) att inrätta en gemensam företagsnämnd för utbildningar vid landstingets skolor. UN beslöt 1970-01-12 (§ 22) att företagsnämnden skulle bestå av lika antal arbetsgivar- som arbetstagarrepresentanter (då fyra förtroendemän och fyra tjänstemän). Företagsnämnden hade också ett arbetsutskott samt särskilda samrådsgrupper på skolorna. Samrådsgruppernas protokoll förekommer bland arbetsutskottets bilagor, i övrigt se respektive skolarkiv. Serien upphörd i och med Medbestämmandelagens införande 1977-01-01, se serie A 16 D. 
A 16 ACLandstingets kanslis företagsnämnders protokollSerien i kartong. I enlighet med förvaltningsutskottets beslut den 21 december 1964, § 1004, inrättades en företagsnämnd vid lLandstingets kansli fr o m 1 januari 1965 (dnr4975/64).Uphörd vid medbestämmandelagens införande 1977-01-01, se serie A 16 D. 
A 16 ADCentrala företagsnämndenNämnden inrättades fr.o.m. 1971-01-01 efter lokal överenskommelse mellan landstinget, SKAF, TCO och SACO. Den hade till uppgift att vara dels gemensamt kontaktorgan för samtliga företagsnämnder inom landstinget, dels centralt samrådsorgan för sådana företagsnämndsfrågor som berörde landstinget i dess helhet och dess anställda. Centrala företagsnämnden upphörde fr.o.m. 1977 och ersattes av Arbetsmiljönämnden, se serie A 16 CA.
Nämndens protokoll och handlingar finns diarieförda?		 
A 16 AECentrala företagshälsorådetErsattes enligt § 588/76 av arbetsdemokratinämnden.
(I volymspecifikationen står det ÖLL, vilket var ett tidigare namn för LiÖ		 
A 16 AFArbetsdemokratinämndens protokoll och handlingarTillkom 1 januari 1977 och ersatte centrala företagshälsorådet
Informationen hämtade från § 588/76 Förvaltningsutskottets protokoll		 
A 16 BSkyddskommittéer 
A 16 BASkyddskommitténs för landstingets skolor protokollUtbildningsnämnden beslöt vid sammanträde 1974-09-20 att inrätta en gemensam skyddskommitté för landstingets skolor. Kommitténs första sammanträde ägde rum 1975-10-30.
Serien i kartong. Med föredragningslistor och bilagor. Protokollskopior om inte annat anges, originalen finns bland diarieförda handlingar enligt hänvisning. Fr.o.m. 1981 fortsätter serien i arkivet för den då nytillkomna Utbildnings- och kulturförvaltningen.		 
A 16 BBÖvriga skyddskommittéprotokollFöretagsnämnden inom folktandvården beslöt vid sammanträde i september 1974 att inrätta en gemensam skyddskommitté för hela folktandvården. Se dnr ÄLL 4735/75 rörande organisationen.
Serien i kartong.		 
A 16 CArbetsmiljöorgan 
A 16 CAArbetsmiljönämndens/Centrala arbetsmiljökommitténs protokollSerien i kartong. Protokoll med bilagor. Arbetsmiljönämnden tillsattes enligt beslut i förvaltningsutskottet 1976-11-15, § 588, och ersatte Centrala företagsnämnden serie A 16 AC. Namnet ändrades till Centrala arbetsmiljökommittén - CAMK fr.o.m. 1980. Kommittén upphörde 1993-10-01 och uppgifterna övertogs av Centrala medbestämmandegruppen, serie A 16 E. 
A 16 CBArbetsmiljönämndens/Centrala arbetsmiljökommitténs beredningsutskotts protokollSerien i kartong. Med bilagor. Serien upphörd. 
A 16 CCCentrala medbestämmandegruppens (CMBG) protokoll och handlingarI kronologisk ordning. Ingick t o m april 1991 i Landstingets kanslis medbestämmandegrupp, serie A 16 D. Fr o m den 1 oktober 1993 ingår Centala arbetsmiljökommittén i Centrala mbg.
Serien avslutad efter 2003, fortsättning i ledningsstabens arkiv fr.o.m. 2004.
Protokoll från 2002-11-28 finns tillgängligt via LISA		 
A 16 DLandstingets kanslis medbestämmandegruppers protokollÖvervägande kopior, många original ligger bland diarieförda handligar i serie E 2. Med bilagor. Information enligt § 11 och förhandlingar enligt § 19 enligt Lagen om medbestämmande i arbetslivet - MBL (SFS 1976:580). MBL-protokoll kan även förekomma i personaldossiéer eller som bilagor i serie A 16 CA. Fram till och med april 1991 ingår i landstingets gemensamma frågor i kansliets medbestämmandegrupp. Förkortningar på enheter som förekommer i serien är AA - Adb-avdelningen, EA - Ekonomiavdelningen, KA - Kansliavdelningen, LTS - Landstingets sekretariat, KAP - Kansliavdelningens personalfunktion, PA, PAU - Personaladministrativa avdelningen, LOK 80 - Landstingets organisationskommitté, AD - Administrative direktörens stab, SA, SAPO - Sjukvårdsavdelningen, SOA - Sociala avdelningen, TA - Tekniska avdelningen, UKA - Utbildnings- och kulturavdelningen, RK - Revisionskontoret och SAA - Sjukvårdsadministrativa avdelningen.
Serien avslutad 2003-12-31, fortsättning i ledningsstabens arkiv.		 
A 16 ETekniska nämndens protokoll och handlingar enligt §19 Medbestämmandelagen (MBL) 
A 16 FNämndens för regional utveckling § 19 Medbestämmandelagen protokoll 
A 17Nämnder för byggnation och fastighetsförvaltning 1961-1991 
A 17 AByggnadskommittéer 
A 17 AACentrala byggnadskommitténs/-nämndens protokollFöre 1961 sköttes byggnationer inom landstinget av lokala kommittéer som tillsattes vid varje enskild byggnation. Dess kommittér finns antingen arkivlagda som en del i arkiven för de berörda institutionerna eller som självständiga arkiv. Efter en utredning ersatte landstinget dessa med en central kommitté 1961, § 168.
Serien i kartonger. Samlingsregister 1961-1963, därefter årsvis register. En ny nämndorganisation tillkom 1969-01-01 varvid centrala byggnadsnämnden ersatte dentrala byggnadskommittén. Serien upphörd. Fortsätting i serie A 17 B.		 
A 17 ABHandlingar till centrala byggnadskommitténs/
nämndens protokoll, paragrafnummerord.		Serien i kartong. Paragrafnummerordning.
Handlingar i objektordning återfinns i serie F 7 A.		 
A 17 ACHandlingar till centrala byggnadskommitténs/
nämndens protokoll, B- och C-ärendelistor.		Serien i kartong. 
A 17 ADCentrala byggnadskommitténs protokollsbilagorSerien i kartong. Paragrafnummerordning. Centrala byggnadskommitténs handlingar till samtliga ärenden i protokollen. Serien fortsätter (med vissa ändringar) i serie A 17 E. Se även fastighetshandlingar i serie F 7. 
A 17 BFörvaltningsutskottets byggnads- och upphandlingsdelegations protokollLandstinget beslutade 1973, § 48, om en ny förtroendemannaorganisation som trädde i kraft 1974-01-01. Därmed lades centrala byggnadsnämnden ner och dess uppgifter övertogs av förvaltningsutskottets byggnads- och upphandlingsdelegation.
Serien i kartonger. Register vid varje års början.
Serien upphörd. Fortsättning i serie A 17 C.		 
A 17 BBHandlingar till förvaltningsutskottets byggnads- och upphandlingsdelegation 
A 17 BCHandlingar till FU:s byggnads-och upphandlingsdelegation protokoll, B och C ärendelistor 
A 17 BDFörvaltningsutskottets byggnads- och upphandlingsdelegation delegationsärenden 
A 17 CTekniska nämndens protokollEnligt landstingets beslut om nytt reglemente, § 241/1979, ersattes förvaltningsutskottets byggnads- och upphandlingsdelegation med en teknisk nämnd fr.o.m. 1980-01-01.
Serien i kartonger. Register vid varje års början.
Serien i upphörd. Fr.o.m. 1989-01-01 se Styrelsen för teknik och driftservice - STOD, serie A 17 G (tidigare A 29)		 
A 17 CBTekniska nämndens: handlingar till protokoll.Serien i kartong.
Totalt 73 volymer i den här volymen, se även serie F 7 där vissa av handlingarna återfinns. (där i form av ritningar, både i stort ritningsformat (oordnat) samt i objektsordning (ordnat, F 7C)		 
A 17 CDProtokoll och handlingar från Bygg och projekteringsmöten 
A 17 CEBidragsansökningar till Nämnden för utbyggnad av universitetssjukhus (NUU)Nämnden för utbyggnad av universitetssjukhus (NUU), som sorterade under Socialdepartementet.
Följande står att läsa i LiÖ 1721/81, som inkomn från just NUU.
"NUU har bland annat till uppgift att för statens del granska och godkänna förslag till byggnadsarbeten och anskafande av utrustning till kommunala undervisningsjukhus i de fall där statlig investeringsersättning kan utgå enligt avtal om läkarutbildning och forskning. Detta innebär att de avtal och övernskommelser som träffas mellan staten och huvudmännen för de kommunala undervisningssjukhusen styr NUU: s verksamhet"		 
A 17 DProtokollsbilagor, allmänna byggnadsärendenSerien i kartong. Handlingar till protokollens allmänna ärenden i paragrafnummerordning. Centrala byggnads- kommittén 1964-1968 (tidigare år i A 17 D), centrala byggnadsnämnden 1969-1973, förvaltningsutskottets byggnads- och upphandlingsdelegation 1974-1979 samt tekniska nämnden fr.o.m. 1980. Övriga ärenden till protokollen se fastighetshandlingar i serie F 7. 
A 17 EProtokoll från styrelsen för teknik och driftservice (STOD)Styrelsen för teknik och driftservice - STOD, inrättades 1/1 1989 efter beslut i landstiinet § 54/1988 (som byggde på organisationsutredningen ÖLL-90 dnr ÖLL 269/87). Den fungerade som styrelse för Landstingsfastigheter i Östergötland (även det bildat 1/1 1989), Östgötadata och Östgötaservice. STOD övertog uppgifterna från Tekniska nämnden som därmed lades ned.
Tidigare A 29		 
A 18Sociala nämnden med delegationer 1964-1980 
A 18 ASociala nämndens protokollLandstingets kansli beslöt 1963-10-09, § 128, att inrätta en social nämnd som fr.o.m. 1964-01-01 skulle handha landstingets barnhemsverksamhet, husmoderssemesterverksamhet, sociala hemhjälpsverksamhet allmänna familjerådgivning samt övriga social verksamhet. Val av fem ledamöter och fem suppleanter skedde vid landstingsmötet 1963-10-09 § 87.
Tidigare sköttes vissa av uppgifterna av Barnhemsstyrelsen och av Styrelsen för omsorger om psyiskt utvecklingsstörda (tidigare Centralstyrelsen för undervisning och vård av psykiskt efterblivna, egen arkivbildare)
1969-1979 fungerade sociala nämnden även som omsorgsstyrelse och arbetsvårdsnämnd. P.g.a. ny organisation och ändrat huvudmannaskap för arbetsvården, upphörde sociala nämndens funktion som arbetsvårdsnämnd vid årsskiftet 1979/-80.
Serien i kartong. Fr.o.m. 1974 med register samt förteckningar över B- och C-ärenden.
Serien upphörd hos kansliet, fortsätter i arkivet för Omsorgsförvaltningen som blev självständig förvaltning med eget kansli 1981-01-01.		 
A 18 BProtokoll från sociala nämndens jordbruksdelegationJordbruksdelegationen överfördes 1968-01-01 från Centralstyrelsen för vård och undervisning av psykiskt efterblivna. Jordbruksdelegationen var nämnd för jordbruken som drevs vid anstalterna Storängen, Västra Ny sjukhus och Mogård. Den upphörde 1974 i och med att jordbruksverksamheterna lades ned. 
A 18 CHandlingar rörande husmoderssemesterTidigare protokoll och handlingar finns i arkivbildaren Barnhemsstyrelsen
Barnhemsstyrelsens expedition uppgick så småningom i kansliorganisationen, och den verksamhet som bedrivits av barnhemsstyrlsen, hemhjälpsstyrelsen och husmodersnämnden övertogs den 1 januari 1964 av den nyinrättade Sociala nämnden
Sverige:
Husmoderssemester avskaffades 1979, tillkom efter en fritidsutställning då man ställt sig frågan vad husmödrar gjorde på semestern/fritiden, dock kom man fram till att husmödrarna rent generellt inte hade någon semester. För att komma tillrätta med detta skapade man ett bidrag som man kunde söka som innebar att husmödrarna kunde ta ledigt och åka på semester.
Östergötland:
År 1944 tog friherrinnan Märta Hamilton initiativ till bildandet av en samarbetsnämnd, avsedd att främja husmodersemesternämnden. Genom Kungl. Maj:t kungörelse av den 31 maj 1946, SFS nr 232, kom verksamheten att underställas landstingen. (Redogörelse se bilaga till § 21/ 1947 i nämndens protokoll). Betr nämndens arbetssätt se § 4 i protokoll av den 13 september 1946).
Hemkonsulent Rut Wallensteen, Hushållningssällskapet, var sekreterare och kassör
t o m 30 juni 1947 och därefter rektor L Fransson, Alvastra, till dess att sysslomannen för barnhemsverksamheten övertog uppgifterna 1951.		 
A 19Protokoll rörande utbildning 1966-2003 
A 19 AUndervisningsnämndens protokollVid landstingsmötet 1964-10-06 beslöts om inrättande av en undervisningsnämnd, med uppgift att fr.o.m. 1965-01-01 handha ledningen av landstingets undervisnings- och bildningsverksamhet. Därmed upphörde yrkesskoledelegationen, serie A 13 A. Nämnden upphörde vid utgången av 1968 och dess uppgifter övertogs av den nyinrättade utbildningsnämnden, serie A 24 A. 
A 19 BRektorskonferensprotokollSerien i kartong med handlingar. Originalprotokoll 1966--1972-01-24 samt 1979-1980, i övrigt kopior. Serien upphörd med fortsättning fr.o.m. 1981 i Utbildnings- och kulturförvaltningens arkiv, serie A 9 A. 
A 19 CÖverläkarföreningens vid RiL undervisningsutskotts protokoll 
A 19 DIntagningsnämndens för vårdyrkesskolorna protokollSedan landstingsmötet i juni 1970, § 51 förankrat utbildningsnämndens och förvaltningsutskottets beslut att fr.o.m. den 1 juli 1970 överföra elevintagningen från landstingets vårdyrkesskolor till landstingets kansli, inrättades en intagningsnämnd (UN § 136/1970). Vid inrättandet av Utbildnings- och kulturförvaltningen 1981-01-01 överfördes intagningsnämnden dit, se UKF:s arkiv. (Fr.o.m. 1992 fortsättning i kansliets arkiv serie A 33.)
Serien i kartong. Protokollskopior om inte annat anges. Med bilagor och föredragningslistor. Lucka 1973-1976. Originalprotokollen 1970-1978 finns bland diarieförda handlingar, serie E 2 sakkod 9161.		 
A 19 EGymnasieskolans yrkesråds protokollI anslutning till gymnasieskolans införande 1971-07-01 skärptes kravet om inrättande av yrkesråd för de yrkesinriktade linjerna. I enlighet med skollagens föreskrifter inrättades då yrkesråd för gymnasieskolans vård- respektive jordbrukslinje. Sedan landstinget 1972-07-01 blivit huvudman för den gymnasiala skogsbruksutbildningen inrättades yrkesråd även för denna. 
A 19 FProtokoll från elevintagning till vissa kurser 
A 19 GUtbildningsrådets protokollUtbildningsrådet var till en början ett informellt forum för samråd i utbildningsfrågor och bestod av de dåvarande fyra landstingsråden. Efter beslut 1975 utökades antalaet ledamöter till sju genom att de tre Hälso- och sjukvårdsförvaltningarna utsåg var sin representant i rådet.
Serien i kartong. Med handlingar. Originalprotokoll finns bland diarieförda handlingar, serie E 2 sakkod 9161.		 
A 19 HProtokoll från linjenämnder för vårdhögskolanVid högskolereformen 1/1 1977 infördes linjenämnder för var och en av de linjer som blev högskoleutbildningar. Efterhand tillkom nämnder för nystartade linjer. Nämnderna bestod av lärarrepresentanter, studeranderepresentanter, yrkeslivsrepresentanter, representant för teknisk/administrativ personal, representant för utbildningens styrelse samt suppleanter. Serien upphörd fr.o.m. 1981 p.g.a. omorganisation då linjenämnderna överfördes till den nybildade Utbildnings- och kulturförvaltningen som är egen arkivbildare. 
A 19 IProtokoll från intagningsnämnden för landstingets skolor 
A 20Hälsovårdsstyrelsens protokoll 1967-1968Landstinget beslöt 1966-10-05, § 164, att inrätta en direktion för öppenvård utanför sjukhusen, inklusive folktandvård, benämnd "hälsovårdsstyrelse" och bestående av fem ledamöter och fem suppleanter. I samband med ny nämndorganisation 1969 övertogs hälsovårdsstyrelsens funktion av den nya sjukvårdsstyrelsen, serie A 23 A.
Serien i kartong. Delvis med föredragingslistor.		 
A 21Besvärsnämndens protokoll 1968-1979I enlighet med landstingsbeslut § 240/1967 inrättades en besvärsnämnd med uppgift att fr.o.m. 1968 uppta och avgöra besvär över beslut om tillsättande av tjänstebefattningar, disciplinärenden och entlediganden. Se diarienummer ÖLL 724/67. Nämnden upphörde 1980-01-01. Besvär över tjänstetillsttningsbeslut kunde därefter anföras enligt bestämmelserna i 7 kap 1-2§§ kommunallagen, dvs. som kommunabesvär, och inges till regeringsrätten. 
A 22Protokoll och handlingar från Statens förhandlingsnämnd (SFN) 1959-1990Statens förhandlingsnämnd inrättades 1963 och skulle bland annat arbeta med frågor rörande landstingens övertagande av de tidigare statliga mentalsjukhusen och med läkarutbildningsavtal (s.k.
LUA-avtal). Och det är från dessa två områden som det finns handlingar bevarade.
SFN upphörde 1990(?)
För information om läkarutbildningsavtalen se Regeringens proposition 1977/78:3 "Om avtal om läkarutbildning vid kommunala undervisingssjukhus" beslutad den 29 september 1977		 
A 22 AMentalsjukvårdsavtalet1959-1981Se även LiÖ 5469/75 
A 22 BProtokoll och handlingar rörande Läkarutbildning (LUA) 1976-1981 
A 22 CRättskemi och rättmedicin 1977-1979 
A 23Hälso- och sjukvårdsstyrelser med delegationer 
A 23 AASjukvårdsstyrelsens/Hälso- och sjukvårdsstyrelsens/Hälso- och sjukvårdsnämndens protokoll 1969-1988Serien i kartong. Med listor över B- och C-ärenden 1969-1978, föredragningslistor april 1973-januari 1979, register 1974 och 1982-1988 samt bilagor till vissa paragrafer.
Sedan landstinget 1968 beslutat om en ny förtroendemanna- och kansliorganisation fr.o.m. 1969, utsågs vid landstingsmötet i oktober 1968 en sjukvårdsstyrelse. Dess uppgift var att "handha ledningen, samordningen och beslut rörande landstingskommunens hälso- och sjukvårdande verksamhet, där ej handhavandet därav författningsenligt ålåg eller eljest uppdragits åt annan". Därmed upphörde Hälsovårsstyrelsen, serie A 20.
1972 blev sjukvårdsstyrelsen huvudman för landstingets nystartade företagshälsovård. Huvudmannaskapet överfördes sedan till personalnämnden 1978-01-01. 1980 ersattes sjukvårdsstyrelsens namn av hälso- och sjukvårdsstyrelsen, vilket i sin tur ändrades till hälso- och sjukvårdsnämnden 1983.
Enligt beslut i landstinget, § 54/1988, upphörde nämnden vid 1988 års slut. Uppgifterna övertogs av förvaltningsutskottet.		 
A 23 ABFolkhälsorådets minnesanteckningar 
A 23 ACProtokoll och handlingar Folkhälsopolitiskt utskottUtskottet skulle framarbeta direktiv för utarbetande av nytt Folkhälsoprogram, utskott inrättades enligt Landstingsfullmäktige § 145/1997. Förslaget/slutrapporten redovisades Oktober 1998. Raporten hade namnet Östergötland - ett hälsolän, ett namn som användes senare när den faktiska planen togs fram.
Se F21, A23AA och A24AB		 
A 23 ADBarn och ungdomsrådets Minnesanteckningar 
A 23 BAHemsjukvårdsdelegationens protokollSerien ligger delvis bland diarieförda handlingar, serie E 2.
Den nyinrättade sjukvårdsstyrelsen uppdrog vid sammanträde 1969-01-13 åt sin ordförande och två andra ledamöter att tillsvidare handlägga bidragsärenden inom hemsjukvården. Sedan förvaltningsutskottet 1974-11-11 beslutat om nya organisationsformer för hemsjukvårds- och hjälpmedelsverksamheterna (FU § 567/74) ersattes hemsjukvårdsdelegationen och hjälpmedelsnämnden (serie A 23 BB) av ett nytt förtroendemannaorgan 1975-01-01: hemsjukvårds- och hjälpmedelsdelegationen, se serie A 23 C.		 
A 23 BBHjälpmedelsnämndens protokollProtokollen förvaras i Hjälpmedelscentrums arkiv?
Vid införandet av den nya nämndorganisationen 1/1 1969 upphörde hemsjukvårdsstyrelsen (serie A 10 B) och hjälpmedelsnämnden (förut A 10 D) lades istället under den nya hemsjukvårdsdelegationen. Men FU beslöt i § 567/1974 att ersätta båda med en sammanslagen hemsjukvårds- och hjälpmedelsdelegation fr.o.m. 1/1 1975, se serie A 23 C.
Kopior av protokollen finns i serie E 2: 4485/68, 5875/69, 77/70, 35/71, 56/72, 17/73, 40/74		 
A 23 BCProtokoll rörande folktandvårdens specialistklinik i Östergötland 
A 23 CHemsjukvårds- och hjälpmedelsdelegationens protokollSerien ligger delvis bland diarieförda handlingar, serie E 2.
Hemsjukvårds- och hjälpmedelsdelegationen (HHD) tillsattes enligt förvaltningsutskottets beslut § 567/1974 och övertog de uppgifter som tidigare skötts av hemsjukvårdsdelegationen, serie A23 BA respektive hjälpmedelsnämnden, serie A 23 BB. Delegationen bestod av sex ledamöter varav två utsågs av sjukvårdsstyrelsen, en av sociala nämnden och en vardera av de tre distriktsdirektionerna.
Sedan landstinget 1979 beslutat att HHD skulle upphöra fr.o.m. 1980 överfördes delegationens beslutsrätt ifråga om bidrag för hemsjukvård till föreståndarna vid hemsjukvårdsbyråerna i distrikten. Hemsjukvården i övrigt var sedan 1975 inordnad under distriktsdirektionerna. Hjälpmedelsverksamheten fick 1980 hälso- och sjukvårdsnämnden som direktion.		 
A 23 DHälsovårdsdelegationens protokollSerien ligger delvis bland diarieförda handlingar, serie E 2.
Sjukvårdsstyrelsen beslöt 1976-10-26 att inrätta en delegation med uppgift att fr.o.m. 1977 leda planeringen för den framtida förebyggande hälsovården. Fem ledamöter och fem suppleanter utsågs vid styrelsens sammanträde i januari 1977. Delegationen upphörde i samband med organisationsförändringarna 1980.		 
A 23 EFolktandvårdens personaldelegations protokoll och handlingarSerien i kartong. Delegationen tillsattes av sjukvårdsstyrelsen , § 352/1975, och fick till uppgift att fatta beslut i vissa anställningsärenden inom folktandvården. protokollen 1976-1978 diariefördes och originalen återfinns därför i serie E 2. P.g.a. omorganisation fick folktandvården egen förvaltning fr.o.m. 1981-01-01. Serien fortsätter i förvaltningens arkiv. 
A 23 GMinnesanteckningar Länsstyrelsens nätverk drogförebyggande arbeteLandstinget i Östergötland deltog i ett nätverk som arbetade med drogförebyggande arbete under åren 2002-2005 
A 24Utbildnings- och kulturnämnden med delegationer 1969-1980 
A 24 AUtbildningsnämndens protokollSerien i kartong. Med förteckning över delegationsärenden (B-ärenden) fr.o.m. 1971-08-30 och med register fr.o.m. §11974. 1976-1979 ingår kulturdelegationens protokoll.
Utbildningsnämnden övertog fr.o.m. 1969-01-01 undervisningsnämndens (A 19A), kulturnämndens (A 11) samt yrkesskolestyrelsens (A 13 B) uppgifter. 1980 ändrades namnet till utbildnings- och kulturnämnd. Serien fortsätter i Utbildnings- och kulturförvaltningens arkiv fr.o.m. 1981.		 
A 24 BUtbildningsnämndens personaldelegations protokollPersonaldelegationen inrättades enligt beslut i utbildningsnämnden § 283/1975, för samråd i anställningsärenden fr.o.m. 1976. Serien ligger delvis bland diarieförda handlingar. Serien fortsätter i Utbildnings- och kulturförvaltningens arkiv fr.o.m. 1981. 
A 24 CUtbildningsnämndens kulturdelegations protokollKulturdelegationen utsågs av utbildningsnämnden i oktober 1975 för att fr.o.m. 1976-01-01 handha landstingets vidgade kulturella verksamhet. Serien ingår i A 24 a:6-9. Fr.o.m. 1980 ingår serien i Utbildnings- och kulturnämndens arkiv. 
A 24 DLandstingets konstgrupps protokollSerien ligger delvis bland diarieförda handlingar, serie E 2.
I samband med att utbildningnämnden, på förslag av kulturdelegationen, fattade beslut om ny organisation för landstingets konstinköp fr.o.m. 1978-01-01, utsågs ledamöter i november 1977 till landstingets konstinköpsgrupp. Vid sammansträde 1978-05-22 ändrades namnet till landstingets konstgrupp. Fr.o.m. 1981 forsätter serien i Utbildnings- och kulturförvaltningens arkiv.		 
A 24 EHemslöjdsrådets protokollFörvaltningsutskottet beslutade enligt § 603/1970, på utbildningsnämndens förslag (dnr 1103/70), att utbildningsnämnden skulle ansvara för konsulent- och studieverskamheten för länets hemslöjd fr.o.m. 1971-07-01. I samband med detta tillsattes ett hemslöjdsråd för att verksamheten skulle kunna bedrivas i samverkan med berörda organ i länet, nämligen Hemslöjdsföreningen, Föreningen Svenska Spetsar, Länsbildningsförbundet, Länsskolnämnden som vardera utsåg två represenatanter i rådet, liksom utbildningsnämnden också gjorde. Serien fortsätter i utbildnings- och kulturförvaltningens arkiv fr.o.m. 1981.
Efterforskningar för att försöka finna de saknade protokollen gjordes 2007 utan resultat		 
A 25Protokoll och handlingar Medicinskt programråd 
A 25 AMinnesanteckningar medicinskt programråd 
A 25 BMinnesanteckningar Medicinskt programråd hjärtsjukdomar 
A 25 CMinnesanteckningar och handlingar Medicinskt programråd Astma och KOL 
A 25 DMinnesanteckningar Medicinskt programråd psykisk ohälsa 
A 25 EMinnesanteckningar Medicinskt programråd diabetes 
A 26Pensionärsrådets protokollPensionärrådets protokoll, serien avslutad, se fortsättningen i ledningsstabens arkiv. 
A 27Företagshälsovårdskommittén minnesanteckningar och handlingar 
A 28Jämställdhetsgruppens minnesanteckningarInnehåller även kallelser
Se även Dnr LiÖ 2000-67, LiÖ 2001-555		 
A 29Direktion för folktandvård, hjälpmedels- och ambulansverksamhet (FHA): s protokollDirektion för folktandvård, hjälpmedels- och ambulans- verksamhet (FHA) samt viss annan direktadministrerad hälso- och sjukvård, bl.a. smittskyddsverksamheten. Inrättades 1989-01-01 enligt landstingets beslut § 54/1988 (som byggde på organisationsutredningen ÖLL-90, dnr ÖLL 269/87). I och med detta lades Hälso- och sjukvårdsstyrelsen ner och övriga uppgifter rörande hälso- och sjukvård överfördes till förvaltningsutskottet. FHA-direktionen upphörde vid införandet av avtalsnämnderna. 
A 30Avtalsnämnder 1992-2000 
A 30 ASjukhusvårdsnämndens protokollEfter landstingsfullmäktiges beslut (§ 155/1991) i enlighet med utredningen "LiÖ 92" (LiÖ 262/1991) infördes en ny organisation med avtalsnämnder 1992-01-01. Sjukhusvårdsnämnden gjorde avtal med slutenvårdens verksamheter i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut om vilken vård som skulle beställas. Första året hade de nya avtalsnämnderna eget kansli för att särskilja de politiska beställarna från de utförande verksamheterna. Avtalsnämndernas kansli lades dock ner och administrationen återfördes till landstingets kansli 1993. Handlingarna från 1992 har helt och hållet förts till detta arkiv, se serierna C 5, E 4 och G 14 G-H. Nämndorganisationen ändrades på nytt fr.o.m. 2000-07-01 då sjukhusvårdsämnden slogs ihop med primär- och tandvårdsnämnden (A 31 B) till den gemensamma avtalsnämnden hälso- och sjukvårdsnämnden, se A 31 
A 30 BPrimär- och tandvårdsnämndens protokollEfter landstingsfullmäktiges beslut (§ 155/1991) i enlighet med utredningen "LiÖ 92" (LiÖ 262/1991) infördes en ny organisation med avtalsnämnder 1992-01-01. Primär- och tandvårdsnämnden gjorde avtal med verksamheter inom primär- och tandvård, hjälpmedel och habilitering i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut om vilken vård som skulle beställas. Första året hade de nya avtalsnämnderna eget kansli för att särskilja de politiska beställarna från de utförande verksamheterna. Avtalsnämndernas kansli lades dock ner och administrationen återfördes till landstingets kansli 1993. Handlingarna från 1992 har helt och hållet förts till detta arkiv, se serierna C 5, E 4 och G 14 G-H. Nämndorganisationen ändrades på nytt fr.o.m. 2000-07-01 då primär- och tandvårdsnämnden slogs ihop med sjukhusvårdsämnden (A 31 A) till den gemensamma avtalsnämnden hälso- och sjukvårdsnämnden, A31 
A 30 CProtokoll från avtalsnämnden för hälso- och sjukvården i FinspångEfter landstingsfullmäktiges beslut (§ 155/1991) i enlighet med utredningen "LiÖ 92" (LiÖ 262/1991) infördes en ny organisation med avtalsnämnder 1992-01-01. Avtalsnämnden för hälso- och sjukvården i Finspång gjorde avtal med både primärvården och slutenvården i Finpång. Första året hade de nya avtalsnämnderna eget kansli för att särskilja de politiska beställarna från de utförande verksamheterna. Avtalsnämndernas kansli lades dock ner och administrationen återfördes till landstingets kansli 1993. Handlingarna från 1992 har helt och hållet förts till detta arkiv, se serierna C 5, E 4 och G 14 G. Den särskilda avtalsnämnden för Finspång lades ned vid utgången av 1994 och uppgifterna övertogs av sjukhusvårdsnämnden och primär- och tandvårdsnämnden enligt beslut i landstingsfullmäktige § 68/1994. 
A 30 DProtokoll från nämnden för kultur, utbildning och länspolitikNämnden inrättades 1995-01-01 i och med landstings- fullmäktiges beslut om nytt reglemente § 120/1994 (dnr LiÖ 832/1994). Förkortades KUL-nämnden. Ersatte länspolitiska delegationen, serie A 2 DN. KUL-nämnden upphörde vid inrättandet av Nämnden för regional utveckling fr.o.m. 1999, se A 31 E. 
A 30 EProtokoll från nämnden för regional utvecklingEnligt det nya reglemente som antogs av landstingsfullmäktige i § 136/1998 inrättades en nämnd för regional utveckling fr.o.m. 1999-01-01. Den ersatte därmed KUL-nämndens länspolitiska uppdrag (vars övriga uppgifter lades under landstingsstyrelsen). Nämnden för regional utveckling upphörde med den nya nämndorganisationen fr.o.m. 2000-07-01. 
A 30 FStyrelsen för avtalsnämndernas kansli 
A 31Hälso och sjukvårdsnämndens protokoll 2000-2003Efter landstingsfullmäktiges beslut (§ 155/1991) i enlighet med utredningen "LiÖ 92" (LiÖ 262/1991) infördes en ny organisation med avtalsnämnder 1992-01-01. Sjukhusvårdsnämnden gjorde avtal med slutenvårdens verksamheter i enlighet med landstingsfullmäktiges beslut om vilken vård som skulle beställas. Första året hade de nya avtalsnämnderna eget kansli för att särskilja de politiska beställarna från de utförande verksamheterna. Avtalsnämndernas kansli lades dock ner och administrationen återfördes till landstingets kansli 1993. Handlingarna från 1992 har helt och hållet förts till detta arkiv, se serierna C 5, E 4 och G 14 G-H.
Nämndorganisationen ändrades på nytt fr.o.m. 2000-07-01 då sjukhusvårdsämnden slogs ihop med primär- och tandvårdsnämnden (A 31 B) till den gemensamma avtalsnämnden hälso- och sjukvårdsnämnden.
Serien avslutad, protokoll efter 2003, se ledningsstabens arkiv.		 
A 32Protokoll rörande primärvårdsfrågor 1989-2002 
A 32 APsykiatri inom Primärvård - minnesanteckningar 
A 32 BMinnesanteckningar Styrgruppen för ny primärvårdsorganisationLiÖ 2002-841 
A 33Protokoll från gemensamma nämnden för vissa kulturfrågor 1999-2002Fanns 1999-09-30--2002-12-31. 
A 34Östra Länskommittén för samråd mellan landstinget och kommunerna 2000 
A 35Beredningarnas protokoll och minnesanteckningar 1999-2003 
A 35 AVästra Länsdelsberedningens Protokoll och minnesanteckningar 
A 35 BÖstra länsdelsberedningens minnesanteckningar 
A 35 CCentrala länsdelsberedningens minnesanteckningar 
A 35 DFolkhälsoberedningens minnesanteckningarVerksam mellan 2000 och 2006 
A 35 EÖstsams beredningsgrupp 1999-2000 
A 35 FDemokratiberedningen 
A 36Länshandikapprådets protokoll 2000-2002Serien avslutad, Fortsätter i Ledningstabens arkiv under serien Landstignets handikappråd med åren 2003 och framåt. 
A 37Barn och ungdomsrådet 2000-2003 
A 38Tvätterirådet 1971-1977 
A 39Delegationsbeslut (s.k. B- och C-ärenden).Delegationsbesluten är listade i landstingsstyrelsens protokoll. Beslutsunderlagen återfinns normalt bland de diarieförda handlingarna. 
A 86Protokoll från Allmänna utskottet 
A 87Protokoll från landstingets naturvårdsgrupp 
BUTGÅENDE HANDLINGAR 
B 1Utgående skrivelser 
B 1 ABrevkoncept av utgående handlingar 1877-1943Serien inbunden. Fr.o.m. 1929 är brevkoncepten alfabetiskt ordnade och varje volym innehåller alfabetiskt register. Serien fortsätter i E 1 B. 
B 1 BHälso- och sjukvårdsberedningens distriktsvårdsärendenVid distriktsvårdsstyrelsens upphörande 1/1 1942 övertogs uppgifterna av Förvaltningsutskottets hälso- och sjukvårdsberedning. Serien är ej diarieförd och omfattar brevkoncept rörande personalärenden, protokollsutdrag, cirkulärskrivelser mm. (Jämför 1:a distriktssköterskans expedition serie F 6 A och Hälso- och sjukvårdskommittén i serie F 3 A.)
Oordnat.		 
B 2Landstingets årsredovisningar 1980-2006I kartong.
Årsredovisningar från landstingets verksamheter inkomna till landstingets kansli.
Ett exemplar arkivlagt. Läsexemplar eller till utlån finns i tidskriftssamlare.
Serien påbörjas med årsredovisningar från 1980 och framåt, äldre årsredovisningar finns i serie F4.
Årsredovisningar från 1995 kan återsökas via LISA		 
B 3Personaltidningar och intern information 1971-2001 
B 3 ABlåmärketSerien inbunden. Fullständig uppsättning dupletter finns. Tidningen nedlagd vid utgången av 1993. 
B 3 BÖvriga personaltidningarÖvriga personaltidningar 
B 3 BAExactis 
B 3 BBGaddenTandvårdens tidning med det passande namnet "Gadden" 
B 3 BCCentRil 
B 3 BDOmslaget"Omslaget", omsorgsförvaltningen egen personaltidning 
B 3 BEMed i Cin , Röst i ÖstInformation till anställda/personaltidning för anställda i östra distriktet, namnet "MediCin"anspelar på medicin och att CiN var en förkortning för centralsjukhuset i Norrköping. 
B 3 BFLedningsextra och Budgetextra 
B 3 BGHänt i Väst, Västnytt och Inacktuellt 
B 3 BHLandstingsanställda, UKF-nytt, Östgöta-data aktuella bitar 
B 3 CL 2000 Platsjournal 
B 3 DE-postenPersonaltidning för alla anställda i Landstinget i Östergötland. Utgavs av kansliets informatörsgrupp 1997-2003. Finns från och med 2004 i Informationscentrums arkiv. 
B 3 EInterna telefonkataloger 
B 3 FAdminstrativa cirkulär 
B 3 GKanslimeddelanden 
B 4Extern information, medborgartidningar etc 
B 4 AÖstgötaglimtenÖstgötaglimten är/var en tidning med östgötska nyheter som lerverades i både storstil och i punktskrift till privatpersoner, vårdcentraler, serviceboenden och till enstaka kliniker på US. Prenumeration beställdes via Landstingets Kansli.
Från 2005 finns tidningen i Informationscentrums arkiv.		 
B 4 BLandstingskatalogerExtern information, inte Landstingets interna telefonkatalog som tidigare gavs ut och senare ersattes med sökmöjligheten via LISA
Katalogen finns från och med 2004 arkiverad i Informationscentrums arkiv.		 
B 4 CInformationsbroschyrerInformationsbroschyrer från Landstingets kansli och från andra enheter inom Landstinget i Östergötland. 
B 4 DHälsotecken 
B 4 EPressmeddelanden 
B 5Tryckta rapporter odat-2004Serien i kartong i kronologisk ordning.
Innehåller rapporter där landstinget varit utgivare eller medverkat vid framställningen av rapporten. Kan även innehålla rapporter som gjorts på landstingets uppdrag t.ex. av Hälsouniversitetet eller där landstinget haft ett särskilt regionalt intresse eller där landstinget haft ett sakansvar. Rapporter kan även finnas bland de diarieförda handlingarna, i vissa fall ligger rapporten inte tillsammans med respektive diarienummer på grund av att rapporten fått ett annat diarienummer än själva ärendet som rapporten rör. Oavsett fallet finns rapporten med stor sannolikhet i denna serie.
Blädderex av de flesta rapporter finns på depå Dockan, dupletthylla.
Tidigare serie B 7 (aktuell märkning är B 7)		 
B 6TreårsbudgetarFinns även sökbara på LISA, 1996-
www.lio.se/templates/Page.aspx?id=16656		 
CDIARIER 1920-2003Serien avslutad 2003, för Diarier från 2004 och nyare se ledningsstabens arkiv 
C 1Brevdiarier 1920-1963 
C 1 ABrevdiarier, huvudserieSerien inbunden. Serien omfattar landstingets kansli, förvaltingsutskottet och de nämnder som arkivlades i kansliet. Serien omfattar även vissa nämnder som haft egna expeditioner men som för en tid ingått i kansliet:
Dispensärstyrelsen 1931-1937
Barnmorskestyrelsen 1931-1940
Epideminämnden 1931-1941
Distriktsvårdsstyrelsen 1937-1941
Sinnessjukvårdsstyrelsen 1938-1941
Serien upphörd. Fr.o.m. 1/1 1964 fortsättning i serie C 2 A Ärendediarier.		 
C 1 BDiarium över inkomna distriktssköterskeärenden 1932-1936 
C 1 CLandstingets sekreterares diarier 1933-1941 
C 1 DKulturnämndens brevdiarier 1955-1963Serien inbunden. Serien upphörd. 
C 2Ärendediarier 1964-1987 
C 2 AÄrendediarier, huvudserieMed verksamhets- och sakkodplaner för varje år. T.o.m. 1978 ej arkivbeständigt papper, jämför serie C 2 B.
Serien upphörd, se härefter serie C 3 A.		 
C 2 BArkivbeständiga ärendediarierSerien inbunden. Med årsvis verskamhets- och sakkodplaner. Kopior av serie C 2 A. 
C 2 CVerksamhetsregister till ärendediariernaKodplan i första kartongen för varje år. Inom varje verksamhetskod ordnas ärendena efter sakkod och därefter diarienummer. Underkoder anges i förteckningen bara i de fall en övergripande kod måst delas upp på två volymer.
Serien upphörd.		 
C 2 DSakregister till ärendediarierSerien i kartong. Kodplaner i första volymen för varje år. Inom varje sakkod ordnas ärendena efter verksamhetskod och därefter diarienummer. Underkoder anges i förteckningen endast i de fall en övergripande kod måst delas upp på två volymer.
Serien upphörd.		 
C 2 EMikrofilmade register till ärendediariernaSerien mirkofilmad på rullfilm. Tillhörande register och dokumentation förvaras i serie D 7B
Serien upphörd.		 
C 3Elektroniska ärendediarier "Sperry Link" 
C 3 AKronologiska ärendediarier, Sperry LinkUtdata från databas i diariesystem Sperry Link. Tillhörande handlingar i serie E 2.
Serien upphörd. Databasen omfattade uppgifter fr.o.m. 1986 (parallellet med de manuella ärendediarierna som upphörde 1/1 1988). Hela database överfördes 1990 till nytt elektroniskt ärendediarium "LiÖ-diarium", serie C 4.		 
C 3 BVerksamhetsregister, Sperry LinkUtdata i kortlådor. Med kodplan. Serien upphörd. Fortsättning i serie C 4 C. 
C 3 CSakregister, Sperry LinkUtdata i kortlådor. Med kodplan. Serien upphörd. Fortsättning i serie C 4 D. 
C 4Elektroniska ärendediarier "LiÖ-diarium" 1986-2003Fortsättning i Ledningsstabens arkiv från och med 2004
Sökbart via LISA		 
C 4 ADatabas LiÖ-diariumDatabas för diariesystem LiÖ-diarium, ärendediarium i Mac-miljö. i bruk 1990-1999. Upptagningar fr.o.m. 1986 överförda från Sperry Link (därmed även sökbart från 1986). Systemdokumentation i serie F .. .
Hela databasen överfördes til ettl nytt system i PC-miljö 2000-01-01. Systemet byggt av Frontec. Systemdokumentation finns ...
Systemägare: Landstingets kanslis administrativa direktör.
Fortsättning i Ledningsstabens arkiv.		 
C 4 BKronologiska ärendediarier, LiÖ-diariumUtdata från LiÖ-diarium: diariekort och skriftväxlingslistor?. Med kodplaner. Tillhörande handlingar i serie E 2. 
C 4 CVerksamhetsregister till LiÖ-diariumUtdata, "söklistor". Med kodplaner. 
C 4 DSakregister till LiÖ-diariumUtdata, "söklistor". Med kodplaner. 
C 5Avtalsnämndernas diarier 1992 
C 5 AAvtalsnämndernas ärendediarierAvtalsnämnderna hade under 1992 eget kansli. Innehåller utdatalistor från databas LiÖ-diarium för avtalsnämnderna för sjukhusvård, primär- och tandvård och för hälso- och sjukvård i Finspång. Tillhörande handlingar i serie E 4. Serien upphörd. Förkortningen som användes var aliö, ett ärende kunde alltså heta "Aliö 12/92" 
C 5 BRegister till avtalsnämndernas diarier 
C 6Beredskapssjukhuset i Linköpings diarium 
C 7L 2000 diarium 1995-1997 
DLIGGARE OCH REGISTER 
D 1PersonalförteckningarSerierna oordnade. 
D 1 ALPAI-register 
D 1 AALPAI-utskriftInkom med lev. 381/2008 
D 1 ABLPAI, månadsfiche originalPlåtlåder i Esterön. Låda 1-35.
Serien i fichelådor. Mikrofiche på silverfilm från landstingets personaladministrativa datasystem LPAI. Systemet infördes 1/3 1977 på Lasarettet i Motala, efterhand följde övriga landstingsverksamheter. Arbetslistor med tjänstgörings- och löneuppgifter sorterade enhetsvis (efter distributionskod) per månad för anställda inom hela landstinget. Med personalförteckningar, sorterade efter namn resp efter personnummer, för varje månad. Decemberfichen i särskilda lådor t.o.m. 1990, därefter tillsammans med övriga fiche. Systeminformation, kodnycklar mm. se Datasystem Arkivbildare LPAI Systemdokumentation.
LPAI ersattes fr.o.m. 1/5 1997 med datasystemet Palett. Systemförvaltare är systemstödsansvarig på ADM-tjänst, se den arkivbildaren. Se även serie F 9 Landstingets kanslis arkiv.
Kod, namn och tidpunkt för start:
21 Lasarettet i Motala LiM mars 1977 (1982 Västra hälso- och sjukvårdsdistriktet)
22 Birgittas sjukhus BS maj 1978
11 Centrallasarettet i Norrköping CiN mars 1979 (1982 Östra hälso- och sjukvårdsdistriktet)
51 Kansliet januari 1980
41 Tandvårdsförvaltningen TVF mars 1980
61 Utbildnings- och kulturförvaltningen UKF mars 1980
71 Omsorgsstyrelsen OMS januari 1981
31 Regionsjukhuset i Linköping RiL januari 1982. (1982 Centrala hälso- och sjukvårdsdistriktet)		 
D 1 ACLPAI, årsfiche originalSerien i fichelådor. Mikrofiche på silverfilm från landstingets personaladministrativa datasystem LPAI. Arbetslistor med tjänstgöringsuppgifter sorterade förvaltningsvis (efter övergripande distributionskod) per år för anställda inom hela landstinget (ej löneuppgifter). Personalförteckningar saknas utom för uppsättningen i klimatarkivet. Systeminformation, kodnycklar mm. se Datasystem Arkivbildare LPAI Systemdokumentation.
Serien ersatt 1997-05-01 av datasystem Palett.
Kod, namn och tidpunkt för start:
21 Lasarettet i Motala LiM mars 1977 (1982 Västra hälso- och sjukvårdsdistriktet)
22 Birgittas sjukhus BS maj 1978
11 Centrallasarettet i Norrköping CiN mars 1979 (1982 Östra hälso- och sjukvårdsdistriktet)
51 Kansliet januari 1980
41 Tandvårdsförvaltningen TVF mars 1980
61 Utbildnings- och kulturförvaltningen UKF mars 1980
71 Omsorgsstyrelsen OMS januari 1981
31 Regionsjukhuset i Linköping RiL januari 1982. (1982 Centrala hälso- och sjukvårdsdistriktet)		 
D 1 ADLPAI, månadsfiche brukskopiorSerien i fichelådor. Mikrofiche på diazofilm från landstingets personaladministrativa datasystem LPAI. Arbetslistor med tjänstgörings och löneuppgifter sorterade enhetsvis (efter distributionskod) för anställda i hela landstinget. Med personalförteckningar, sorterade efter namn resp efter personnummer för varje månad fr.o.m. september 1983. Personnummerförteckningen upphör efter mars 1989.
Systeminformation, kodnycklar mm. se Datasystem Arkivbildare LPAI Systemdokumentation.
Serien upphörd 1997-05-01, ersatt av datasystem Palett.
Kod, namn och tidpunkt för start:
21 Lasarettet i Motala LiM mars 1977 (1982 Västra hälso- och sjukvårdsdistriktet)
22 Birgittas sjukhus BS maj 1978
11 Centrallasarettet i Norrköping CiN mars 1979 (1982 Östra hälso- och sjukvårdsdistriktet)
51 Kansliet januari 1980
41 Tandvårdsförvaltningen TVF mars 1980
61 Utbildnings- och kulturförvaltningen UKF mars 1980
71 Omsorgsstyrelsen OMS januari 1981
31 Regionsjukhuset i Linköping RiL januari 1982. (1982 Centrala hälso- och sjukvårdsdistriktet)		 
D 1 AELPAI, årsfiche brukskopiorSerien i fichelådor. Mikrofiche på diazofilm från landstingets personaladministrativa datasystem LPAI. Arbetslistor med tjänstgöringsuppgifter sorterade förvaltningsvis (efter övergripande distributionskod) per år för anställda i hela landstinget (ej löneuppgifter). Med alfabetiska och personnummerordnade personalförteckningar 1983-1989 samt endast alfabetisk personalförteckning 1990 och 1994, övriga saknas. Systeminformation, kodnycklar mm. se Datasystem Arkivbildare LPAI Systemdokumentation.
Serien upphörd 1997-05-01, ersatt av datasystem Palett.
Kod, namn och tidpunkt för start:
21 Lasarettet i Motala LiM mars 1977 (1982 Västra hälso- och sjukvårdsdistriktet)
22 Birgittas sjukhus BS maj 1978
11 Centrallasarettet i Norrköping CiN mars 1979 (1982 Östra hälso- och sjukvårdsdistriktet)
51 Kansliet januari 1980
41 Tandvårdsförvaltningen TVF mars 1980
61 Utbildnings- och kulturförvaltningen UKF mars 1980
71 Omsorgsstyrelsen OMS januari 1981
31 Regionsjukhuset i Linköping RiL januari 1982. (1982 Centrala hälso- och sjukvårdsdistriktet)		 
D 1 AFLPAI, transaktionslistor närvaro, original 
D 1 AGLPAI, befattningsregister original 
D 1 BPensionsliggarePensionsfrågor behandlas även i serierna D2 och F1 
D 1 CPersonalförteckningar från tandvården 
D 1 CATandvårdsförordnaden 
D 1 CBTandvårdsvikariat för bevaknings av eventuell företrädelserätt 
D 1 CCPersonalförteckning över Tandvårdens anställda 
D 1 DStatistiska uppgifter till Landstingsförbundet 
D 2PersonalmatrikelkortD2 E och D2 F på Dockan. 
D 2 APersonalmatrikelkort, huvudserieSerien i kartong. Avställd 1997. Personnummerordning.
Omfattar i första hand personal som avlönats av landstingets kansli, bl.a. personal under Sociala nämnden och Utbildnings- och kulturnämnden.
Största delen av korten har förts t.o.m. ca.1980 då det personaladministrativa datasystemet LPAI infördes. Serien omfattar dock även matrikelkorten för personal under den fristående Utbildnings- och kulturförvaltningen t.o.m. 1993.
Matrikelkorten för folktandvårdens personal plockades ur serien 1983 och bildar egen serie. Omfattar även matrikelkort för s.k. LBSS-anställda, d.v.s. timanställda inom arbetsvården t.o.m. 1979.
I bifogad bilaga finns en förteckning över arbetsplatser som förekommit vid en stickprovskontroll, fler arbetsplatser finns. Även om arbetsplatsen har förekommit vid stickprovsundersökningen bör man vara medveten om att det ändå kan finnas matrikelkort inom förvaltningens egna arkiv. Notera även att det i vissa fall kan finnas lönekort bevarade vilket kan hjälpa till och fungera som en ingång till materialet.
För vissa år finns det även tillgång till statistiska uppgifter som landstinget skickade in till Landstingsföbundet (Se D 1 D Statistiska uppgifter överlämnade till Landstingsförbundet över anställd personal.)
Notera även att vissa jobb krävde att man var frisk och inte hade några sjukdomar inom släkten, för att bevisa detta gjordes ibland läkarundersökningar, så en möjlig väg att gå är att studera eventuella medicinska journaler, eller arkivet har något material som kan kopplas till läkarundersökningar eller skärmbildsundersökningar.
Vidare kan man söka efter personen i någon av personalnämnderna/delegationerna som funnits inom landstinget, under en tid sköttes detta av förvaltningsutskottet. Dett går med andra ord, om man har tur, att söka efter en persons tjänstetillsättning via förvaltningsutskottets protokoll. Det ger dock inte ett direkt svar när personen slutat, men om det handlar om en tyngre tjänst så tjänsten ha tillsatts enligt samma procedur.		 
D 2 BPersonalmatrikelkort, alfabetiskt ordnadeSerien i kartong. Sorterade i alfabetisk ordning. Serien innehåller förutom personalmatrikelkort, lönekort
anställningsbevis, hyresersättning, vakanskort, kvittens för möbel till privatbostad, arvodesräkningar och reseräkningar.		 
D 2 CPersonalmatrikelkort LäkarstationernaInnehåller personalmatrikelkort från läkarstationerna i:
Borensberg
Boxholm
Finspång
Gusum
Hällestad
Kisa
Linköping EVC,
Linköpings stad
Linköping Skogslyckgata
Ljungsbro
Motala
Mjölby
Norrköping
Rejmyra
Söderköpings inre
Söderköpings yttre
Skänninge
Skärblacka
Valdemarsvik
Vadstena
Åby
Åtvidaberga
Ödeshög
Österbymo
Östra Husby
(Serien förvaras i lådor)		 
D 2 DPersonalmatrikelkort från landstingets barnomsorgsenheterInnehåller matrikelkort från barnhem, familjebyråer och liknande. 
D 2 EUtbytta personalkort 
D 2 FSkärmbildsintyg/Friskintyg 
D 3Förordnanden och personalbeskrivningar 
D 3 ABefattningsbeskrivningarSerien omfattar beskrivningar för hela landstinget, ordnad förvaltningsvis. Löpnummerordning inom förvaltningarna, om ej annat anges. Vissa nummer saknas. Enstaka andra år än angivna samt odaterade förekommer. 
D 3 BDistriktsbarnmorskeförordnaden 
D 3 CBetygshandlingar personal Norrköpings barnhem 
D 4Register över landstingets förtroendevalda 
D 4 ARegister över landstingsmännen t.o.m. 1962 
D 4 AARegister över Landstingsmännens uppdrag 
D 4 ABDokumentation över Landstingsmännens porträttsamlingDokumentation över landstingsmännens uppdrag under de första hundra åren, sammanställt till jubiléet 1962. Nummerordning efter numrering i porträttgalleriet som även innehåller alfabetiskt register. Tillhörande foton i serie D 4 AB
Boken finns på http://runeberg.org/lio1962p/		 
D 4 ACFotoregister över landstingsmännenSerien i kortlådor. Nummerordning efter numreringen i serie D 4 AA. Samlat för tryckningen av proträttgalleriet till jubiléet 1962. Omfattar både originalfotografier och tryckta reproduktioner. 
D 4 ADRegister över ledamöter med utrednings/kommittéuppdrag 
D 4 BRegister över förtroendevaldaÅrsvis tryckta register över de förtroendevaldas uppdrag. 
D 5FastighetsregisterOordnat. 1960-1970-tal. 
D 6Register över landstingets konst 
D 7Mikrofilmsregister 
D 7 ARegister över mikrofilmade verifikationerSerien oordnad i pärmar. 
D 7 BRegister över mikrofilmade diarier 
D 8Förtroendenämndens/Patient och förtroendenämnden/Förtroendenämnd förteckning över inkomna synpunkterSe A 4 för protokoll.
Volym 1 och 2 är inbunden
Fortsättning i ledningsstaben i systemet vårdsunpunkter, som sedan ersätts med Synergi.
Observera att det som står under diarienummer i de inbudna volymerna inte är deras faktiska diarienummer utan en löpnummerförteckning över de inkomna anmälningarna/synpunkterna. Förtroendenämnden har haft ett samlingsdiarienummer som de har sorterat under.
Själva anteckningarna från patientsamtalen från volym 1 och 2 återfinns i serie E 5 A		 
D 9Vrinneviprojektets DokumentationssystemKan liknas vid en diarieplan och bör användas som en nyckel för att förstå hur arkivbildarna ordnade sitt arkiv. 
D 10Register över fackliga förtroendevalda 
D 10 ARaffsystemetEtt system för att registrera fackliga företrädare, enligt LiÖ 400/2008 skulle ledningsstaben föreslå förändringar i systemet eller ett helt nytt system.
Systemet innehåller uppgifter från 1989 och framåt, men företrädare har möjlighet att gå in i systemet och göra ändringar så systemet antas inte vara komplett. I och med att användarna kan redigera uppgifter så sparas ingen dokumentation över vilka som varit fackombud vid en viss tidpunkt i raff, utan raff ska således ses som en förteckning över nuvarande fackliga ombud, fast systemet innehåller även äldre uppgifter, från 1989 och framåt, uppgifter som kan vara inkompletta på grund av användarnas möjlighet till redigering.
Bilagan innehåller en bekräftelse på vad som står i andra stycket.		 
D 10 BUtskrifter ur Raffsystemet 
D 11Register över mediacenters videoproduktion 
D 12Ribbregister Sjukvårdsavdelningen 
D 20Arkivförteckning Landstingets kansli 
EINKOMNA HANDLINGAR 1877-2003 
E 1Inkomna handlingar och korrespondens 
E 1 AInkomna brevSerien inbunden om ej annat anges. Fr.o.m. 1929 är breven alfabetiskt ordnade och varje volym innehåller alfabetiskt register. Serien fortsätter i E 1 B. 
E 1 BKorrespondens, huvudserieSerien inbunden, om ej annat anges. Inkomna samt utgående handlingar. Alfabetiskt register finns i varje volym. Fortsättning på serierna B 1 A samt E 1 A. 
E 1 CInkomna skrivelser rörande sinnessjukvården.Serien i kartonger. Alfabetisk ordning. 
E 1 DHälsovårdsberedningens / Hälso- och sjukvårdsberedningens in- och utgående skrivelserSerien i kartong. Alfabetiskt och ämnesordnat. Hälsovårsberedingen bytte 194?-?-? namn till Hälso och sjukvårdsberedningen. 
E 1 EBarnbördshusdirektionens in- och utgående skrivelserSerien i kartong. Alfabetisk ordning inom året. Diarieförda i huvuddiariet. 
E 1 FVårdhemsdirektionens korrespondensSerien i kartong. 
E 1 GTandvårdens korrespondens 
E 1 HInkomna veterinärskontrakt 
E 1 IEpidemisjukhusdirektionens korrespondens 
E 2Diarieförda handlingarSerien avslutas efter 2003 då kansliet upphörde och dess uppgifter flyttades över till den nybildade ledningsstaben (se separat arkiv Ledningsstaben, serie E 1, diarieförda handlingar.
Inbundna handlingar såsom Statens offentliga utredningar (SoU, Departementsserien (DS) och andra inbundna, inkomna handlingar står separat. Från 2002 kan man söka och läsa SoU och DS via riksdagens hemsida. Sökbarheten sträcker sig dock längre bak i tiden.
Rapporter som producerats inom landstinget, med hjälp av landstinget eller på uppdrag av landstinget men inte återfinns bland de diarieförda handlingarna kan sökas i serie B5 Tryckta rapporter.
Handlingar från avtalsnämnderna 1992, se serie E4		 
E 3Särskilt förvarade diarieförda handlingarUttrycket särskilt förvarad innebär i det här fallet att handlingarna står placerade med de övriga handlingarna som kan kopplas till dem, till exempel Vrinneviprojektet, där E-serien mer eller mindre sömlöst glider in i F-serien och att sära på handlingarna skulle göra återsökningen onödigt problematisk och komplex. 
E 3 AVrinneviprojektets diarieförda handlingarProjektorganisationen valde att dela upp en stor del av handlingarna (artikelsammanställning och byggtekniska frågor inte inräknnade) på två diarienummer , Dnr ÖLL 3136/74 och ÖLL 71/81. Dessa handlingar har dock inte förvarats tillsammans med de övriga E2:orna utan har förvarats hos arkivbildaren och kommer även i fortsättningen att tillhöra Vrinneviprojektet. Detta till trots har det funnits vad arkivbildaren har kallat "Dokumentationssystem", vilket kan liknas vid en diarieplan med nummerbeteckningar. (se serie F 7 EA)
Står tillsammans med F 7		 
E 4Avtalsnämndernas diarieförda handlingarHandlingar från avtalsnämnderna för sjukhusvård, primär- och tandvård samt hälso- och sjukvård i Finspång, vilka hade särskilt gemensamt kansli under 1992. Därefter återfördes administrationen till landstingets kansli. Tillhörande diarium i serie C 5. Serien upphörd, se härefter serie E 2.
Avtalsnämndens diarieförda handlingar hade signumet "A Liö", en handlings diarienummer kan således vara "A Liö 1/92". Avtalsnämndens handlingar har även arkiverats i Landstingets kansli, serie E:2.		 
E 5L 2000 Diarieförda handlingarL 2000 upphörde 
E 7Ej diarieförda handlingar 1960-1996 
E 7 APatient och förtroendenämnden ej diarieförda handlingar (Patientsamtal)Förtroendenämnden, senare Patient- och förtroendenämnden har haft ett samlingsnummer per år där alla handlingar sorteras in. 
E 7 BJuridik- och förhandlingsgruppen ej diarieförda handlingar 
E 7 CPersonaladministrativa avdelningen/enhetens ej diarieförda handlingar 
E 7 DInkomma handlingar och korrespondens rörande tvätt och textilnämnden 
E 7 EFörhandsbesked från riksskattenämndenDiarieförda i landstingets kanslis diarium men har förvarats särskilt.
(Tveksamt då de flesta saknar diarienummer)		 
E 7 FPensionsenhetens korrespondens 
E 8Beredskapssjukhuset Linköping diarieförda handlingar 
E 9Planeringskommittén för utbyggandet av Regionsjukhuset, Linköpings korrespondens 
FÄMNESORDNADE HANDLINGAR 
F 1Personalhandlingar2004 överfördes personalakter till adm-tjänst. Personalakter kan även finnas i respektive arkivbildare. Information om anställningar återfinns även under D. 
F 1 APensionshandlingar 1911-2000Se även serie D1 
F 1 AAHandlingar med Statens pensionsverkSerien innehåller grupplivsförsäkring, meddelande och beslut angående grupplivsansöknan, SPV 9: or (handlar om hur man ska hantera när statlig verksamhet blir landstingskommunal och hur det påverkar pensionen) och information om pension till Storgårdens timanställda lärare. 
F 1 ABLivräntor 
F 1 ACFamiljepension 
F 1 ADPensionsgrundande avlöningsförmåner 
F 1 AEMeddelande från KPA angående tidigare avlidna pensionstagare 
F 1 AFAvg. Personal 
F 1 AGHandlingar rörande pensionsrätt 
F 1 AHFC skrivelser pension och försäkringsärenden 
F 1 AIStatens pensionsbestämmelser och kostnadsersättning 
F 1 AJSPR 
F 1 AKKontokurantkontokurant, förteckning i löpande följd över ekonomiska transaktioner mellan två parter, vilken förs av den ena parten; även om utskrift av sådan förteckning som tillställs motparten, ofta kallad kontoutdrag.
2009-05-04 Nationalencyklopedin • Kort
http://www.ne.se/artikel/1384452		 
F 1 ALBs-matrikel 
F 1 AMPensionsunderlag 
F 1 ANÄldre pensionsärenden 
F 1 AOPNP-beslutsfattande 
F 1 APHandlingar från Skandia 
F 1 AQPersonalnämndens b-ärenden som rör pensionsavgångari typfallet 1982 fanns det inga diarieförda b-ärenden till personalnämnden, i protokollen stod det att b-ärenden fanns att beskåda på landstingets kansli. I en leverans som innehöll pensionshandlingar återfanns vad som verkar vara de b-ärenden som rör pensionsavgångar, från 1979 till 1985, där endast det första årets ärenden är diariefört. Serien skulle med andra ord kunna ses som en a-serie, men samtidigt är det trots allt tjänstemannahandlingar det rör sig om. 
F 1 ARKPA rapport 
F 1 ASLandstingets personalplanering 
F 1 BPersonalakter 
F 1 BAPersonalakter för landstingets kansliFöre 1983 samlades ej de anställdas handlingar i akter. Matrikelkort finns samlade i serie D 2 A (m.fl. serier). Ansökningshandlingar, anställningsbevis, förordnanden, pensionsärenden, entlediganden etc. lades normalt som protokollsbilagor till respektive ansvarig nämnd to.m. 1963. Under perioden 1964-1982 diariefördes sådana handlingar i serie E 2.
Serien i personnummerordning. Avgångna 1983-1999.
Serien upphörd fr.o.m. 2000-01-01 då arkivläggningen av landstingets alla personalakter övertogs av ADM-tjänst.		 
F 1 BBPersonalakter för Sociala nämndens verksamheterSerien i personnummerordning, avställd 1980-12-31 p.g.a. omorganisation. Akter för personal inom omsorgsverksamheten. Se därefter arkiven för Omsorgsförvaltningen som bildades 1981-01-01. 
F 1 BCPersonalakter för företagshälsovårdenAvställd juli 1986 
F 1 BDAkter för personalmed lönebidragstjänsterSerien i personnummerordning. Avgångna 1971-1983. Akter för personal med lönebidragstjänster. 
F 1 BESamverkansnämnden och Östgötastiftelsens personalakter 
F 1 BGHjäpmedelsförvaltningen 
F 1 BHBeredskapsarbete östgötadata och östgötaservice 
F 1 DÖvriga handlingar rörande personal och avtalOordnade underserier
Kollektivavtal är allt som oftast diarieförda och gås efter en förändring på nittiotalets början igenom som b-ärenden i FU/LS, tidigare delegerades inte frågan utan sköttes på högre nivå. Återsökning som sträcker sig längre bak än vad som är inlagt i diariet bör således starta i protokollen för det aktuella året. Notera dock att kollektivavtal inte skiljer sig från de andra diarieförda ärenden, om det blir klart sen på året så kan det hamna bland nästa års diairienummer, därför kan ett avtal finnas fast det saknas i det i protokollet och diaret angivna samlingsnumret för kollektivavtal.		 
F 1 DAAvtal för personer ej längre anställda inom LiÖHäri finns de avtal för personer som slutat sin tjänst inom Landstinget i Östergötland/kansliet efter särskilda villkor. 
F 1 DBHandlingar rörande lokala förhandlingar ("Löner med mera") 
F 1 DCKollektivavtal/FackföreningshandlingarKollektivavtal samt förhandlingar med fackförbund diarieförs som regel, vid vissa tillfällen har kollektivavtal haft samlingsnummer i diariet och om det inte återfinns i serien finns det med viss sannolikhet i E2-serien. Om avtalet blev klart sent på året kan det ha placerats tillsammans med det kommande årets handlingar. Ett avtal från 2003-11-15 kan med andra ord återfinnas i 2004 års diarieförda handlingar (under förutsättning att det rör sig om ett samlingsnummer) 
F 1 DDSärskilt förvarade personalhandlingarPersonalhandlingar såsom domar gällande uppsägning, överklagan och liknande som ej diarieförts. 
F 2Utredningar, projekt och kommittéerFr.o.m. 1964 se i första hand diarieförda handlingar.
Under arbete, under tiden se även den enskilda arkivbildaren "utredningar och kommittér som landstinget deltagit i", som har använts som en tillfällig arkivbildare medan handlingarna har inventerats.
Se de enskilda arkivbildarna för följande kommitter:
Sjukhemmet i Söderköping, kommittén för uppförandet av
Planeringsnämnden för landstingskommunalt samgående i Östergötlands län
Länslasarettet i Kisa, byggnadskommittén för nya lasarettet
Länslasarettet i Kisa, byggnadskommittén för om- och tillbyggnad
Länslasarettet i Kisa, byggnadskommitténs för stadsägan 94 och läkarbostäder
Länslasarettet i Söderköping, kommittérade för lasarettsbyggnad
Länslasarettet i Söderköping, byggnadskommitté för ordnandet av vissa byggnadsfrågor
Länslasarettet i Söderköping, byggnadskommitté för om- och tillbyggnad
Länslasarettet i Kisa, byggnadskommitténs för stadsägan 94 och läkarbostäder
Dataetikkommittén, Universitetssjukhuset, Linköping
Centralkommittén för skärmbildsundersökning inom landstingskommunen.
Hagadal, Spädbarns- och föräldramottagning (LiÖ + Linköpings kommun), Linköping
Kisa vårdhem/sjukhem, byggnadskommittén för om- och tillbyggnad
Kolmårdssjukhuset, byggnadskommittén för personalbostadshus vid
Kolmårdssjukhusets modernisering, kommittén för
Östergötlands flygplatskommitté
Möjligt att det finns material i andra arkivbildare, vissa handlingar har inte återfunnits, men står förtecknade, oförtecknat material finns på hyllan.		 
F 2 AUtredningar och kommittér som rör hälso- och sjukvård 
F 2 BUtredningar och kommittér som rör sociala verksamheter 
F 2 CUtredningar och kommittér som rör utbildning och kultur 
F 2 DUtredningar och kommittér som rör organisatoriska förändringar 
F 2 EUtredningar och komittér som rör övriga frågor 
F 2 FTotalplanskommitténVåren 1978 skapades, på förvaltningsutskottets initiativ den så kallade totalplanskommittén bestående av samtliga landstingsråd/oppositionsråd och representanter för de fackliga organisationerna. Dessutom adjungerades en representant för Vänsterpartiet kommunisterna. Uppdraget bestod i att arbeta fram en ny totalplan med 1990 som en planeringshorisont. Syftet var att i ett första steg åstadkomma en mera djupgående och förutsättningslös diskussion om principer och mål för landstingets olika verksamheter. Resultatet blev ett antal promemorior utarbetade av tjänstemän, vilka remissbehandlades internt inom landstinget. Dessutom utfördes, på landstingets uppdrag, en pilotstudie av Socialvårdens Planerings och Rationaliseringsinstitut (SPRI). SPRIS interna projektnummer var 3001. SPRIS studieobjekt var den öppna sjukvården och tillsammans med planeringsavdelningen studera olika medicinska specialiteter
I ett andra steg utarbetade totalplanskommittén ett förslag till totalplan – baserat på tjänstemännens promemorior ett förslag till totalplan.
Vidare fortsatte man arbetet med totalplanen genom att låta den evolvera genom åren allt eftersom förhållandena för landstinget förändrades.
Handlingarna från de två första totalplanerna är således uppdelade i två delar,
Del 1 förklarade sjukvårdsbehovet, befolkningsutvecklingen och restidsavstånd.
Del 2 Tog upp kostnadsutveckling, investering i byggnader, principer för den framtids hälso- och sjukvårdsorganisationen, förslag till framtida lokalisering och dimensionering av hälso- och sjukvården i Östergötland.		 
F 2 GPersonalutveckling, förändring och förnyelse (PUFF-86)PUFF-86
Personalutveckling, förändring och förnyelse, uppföljning av projekt inom Landstinget i Östergötland
Påbörjades som ett resultat av lönerörelsen 1986, 10 miljoner avsattes för att utveckla personal och verksamheten, där varje enhet fick ansöka om medel. Vissa valde att åka på studiebesök, andra anordnade studiedagar eller konferenser, eller helt enkelt tog sig tid att analysera sitt eget arbete och vad som behövde förändras.
Om utveckling och förändring kom av projektet och i vilken omfattning tar inte PUFF-projektet sammanfattning upp.
Projektet slutredovisades 1990
Tillhörde Personal- och förhandlingsdelegationen, protokoll, se serie A 4 EB		 
F 2 GABeviljade PUFF-projekt 
F 2 GBBordlagda PUFF-projekt 
F 2 GCPUFF projektredovisning 
F 2 GDAvslagna PUFF-projekt 
F 2 GEPUFF-ansökningar som inkom för sent 
F 2 GFDokumentation om Puff-projektet 
F 2 GGPUFF-projektets kostnadsförslag/uppgifter 
F 2 HProjekt Föräldragruppen 
F 3Styrdokument 
F 3 AStyrdokument inom vården 
F 3 AAHandlingar rörande vårdorganisation 
F 3 ABVårdprogram Landstinget i Östergötland 
F 3 ACHusläkarboken, villkor för Husläkarverksamhet i Östergötland 
F 3 ADTandvårdens ekonomiska styrdokument 
F 3 AEFolktandvårdens handbok ("Nyckel") 
F 3 BStyrdokument, administrationDe landstingsgemensamma datasystemen t.ex. LPAI, Edit, Elin, Agresso, Palett, Facett etc. redovisas som egna arkivbildare under depå Datasystem i Visual arkiv. 
F 3 BALandstingets reglementenVissa diarieförda, vissa äldre saknar diarienummer 
F 3 BBEkonomi öppenvård - handbokEkonomi Öppenvård var ett tidigt ekonomisystem som Landstinget använde. 
F 3 BCUtbytesblad ekonomiska handböcker 
F 3 BDEkonomisk handbok Landstinget i Östergötland 
F 3 BEÖvriga administrativa handböcker 
F 3 ELandstingets hälsohandlingsplanMånga har en handlingsplan för att skapa en bättre miljö både för anställda, men även för länet i sin helhet. Det som skilde Landstinget i Östergötlands arbete var att de inkluderade balanserade styrkort för att genomfröa arbetet internt. 
F 3 FFolkhälsoprogrammetSerien innehåller handlingar rörande folkhälsoprogrammet som utvecklade den handlingsplan som länets kommuner och Landstinget i Östergötland antog och ska arbeta efter fram till 2010 
F 3 GLandstingets regelsamling kring extern annonsering 
F 4Års- och verksamhetsberättelserÄldre årsberättelser finns i dessa F 4-serier till och med 1979 ungefär. Nyare under B, samt tillgängligt via LISA från 1995
Fr.o.m. 1964 finns de även diarieförda. Efter ett uppehåll under 1970-talet, då årsberättelserna främst bestod av statistik och ekonomiuppgifter som diariefördes i kansliet, började man runt 1980 åter trycka samlade verksamhetsberättelser med årsstatistik och redovisning. Från och med 1980 finns årsberättelser från landstingets verksamheter i serie B2
Tidigare fanns det en dublettserie under E, denna har tagits bort 200803). Blädderex finns i tidskriftshållare.		 
F 4 AÅrsberättelser från Lasarettet/Regionsjukhuset i LinköpingSerien i kartong. Tryckta häften. Se även serie F 4 G, samt fr.o.m. 1964 serie E 2. 
F 4 BÅrsberättelser från lasarett och barnbördshusSerien i kartong om ej annat anges. Tryckta häften, vissa diarieförda. Ej Lasarettet i Linköping, se F 4 A. Se även serie F 4 G, samt fr.o.m. 1964 serie E 2. 
F 4 CÅrsberättelser från förste provinsialläkarenSerien i kartonger. Tryckta häften, vissa diarieförda. Se även serie F 4 F. 
F 4 DÅrsberättelser från skolorSerien i kartonger. Tryckta häften. 
F 4 EÅrsberättelser från sociala verksamheterSerien i kartonger. Tryckta häften, vissa diarieförda. 
F 4 FÅrsberättelser från distriktsvårdSerien i kartonger. Inkomna skrivelser och blanketter, många diarieförda. Se även serie E 6 C samt fr.o.m. 1964 serie E 2. 
F 4 GÅrsberättelser från landstingets sjukvårdsinrättningarSerien i kartonger. Inkomna skrivelser och blanketter, om ej annat anges. Insända till sjukvårdsberedningen / förvaltningsutskottet, de flesta diarieförda. Omfattar sjukhus, sjukstugor, BB:n, sanatorier, sjukhem etc. Fr.o.m. början av 1950-talet även från barnhem och annan social verksamhet (se även F 11 A för 1965-1980). Ej komplett alla år. Se även övriga F 4-serier samt fr.o.m. 1964 även E 2. 
F 4 HÅrsberättelser från Norrköpings hälso- och sjukvårdSerien i kartonger. Tryckta häften. Norrköpings stad stod utanför landstinget 1872-1966. 
F 4 IÅrsberättelser för omsorger om barn och ungdomarSerien i kartong. Jämför serie F 4 G. 
F 5Statistik 1874-1983Mycket av statistiken kan vara diarieförd och återfinns således i de aktuella serierna, allt som oftast serie E 2.
Exempelvis:
Statistik beträffande utskrivningar av pateinter 1973 LiÖ 4469/73
Samt, natuligtvis i det sammanhanget som statistiken presenteras, där finns statistiken		 
F 5 AFinans- och räkenskapsstatistik 
F 5 AAStatistik Landstingets räkenskaperSammanställningar och sammandrag av räkenskaper insända från landstingets olika förvaltningar. Vissa skrivelser och formulär är diarieförda. 
F 5 ABFinansstatistik 
F 5 BSjukvårdsstatistikSe även års- och verksamhetsberättelser. 
F 5 CStatistik över vård utanför Östergötlands län (Utomlänsvård)Statistik över vård som beställts av andra beställare än Landstingets i Östergötland. 
F 5 CASjuktransporter inom länet 
F 5 CBSjuktransporter utanför länet 
F 5 CCPermissionsresor 
F 5 CDÖverflyttningsresor som inte skett med ambulans eller bårbil 
F 5 CESpecialistvårdSe även F5CH2 
F 5 CFAkutsjukvårdSe även F5CH2 
F 5 CGPsykiatriSe även F5CH2 
F 5 CHÖppenvård 
F 5 DStatistik PsykiatriSocialstyrelsens sammanställning av psykiatristatistiken för Landstinget i Östergötland 
F 5 EPersonalstatistikTryckta redovisningar över "Landstingsanställda i Östergötland". Serien upphörd. Personalstatistiken ingår härefter i landstingets årsredovisning. 
F 5 FStatistik från SCB 
F 5 GFolkmängdsstatistik 
F 6Handlingar rörande samarbetet med Norrköpings stad och Norrköpings återinträde i landstingetSom alltid, om man varit anställd under den period som Norrköping var med i Landstinget kan det löna sig att vända sig till stadsarkivet i Norrköping för att se om det finns några papper som bevisar anställningen.
Se den egna arkivbildaren för fler handlingar rörande samgående mellan Norrköpings stad och Landstinget i Östergötland		 
F 7Fastighetshandlingar 
F 7 AÄldre fastighetshandlingar1800-talet och framåt. Under ordnande. 
F 7 BÄldre ritningarLevererade i ritningsmappar från LFÖ. Oordnat. 
F 7 CFastighetshandlingar, objektsordningSerien i kartong. Handlingar till vissa av protokollen i serie A 17, vissa protokollsbilagor placerade direkt under serie A 17 . Objektsnummerordning. 
F 7 DRitningsförslag och modellerTävlingsbidrag. Ritningar och arkitektillustrationer uppklistrade på kartong i stort format. Oordnat
Modeller gallrade hösten 2002.		 
F 7 EVrinneviprojektetBygg- och planeringshandlingar för Vrinnevisjukhuset i Norrköping. Byggnadskommittén tillhörde kansliet.
Oordnat.
1967 fattades ett principbeslut om ett nytt sjukhus i Vrinnevi-skogen. Arkitekttävling utlystes.
1975 säljs det dåvarande lasarettet i Norrköping till Norrköpings kommun samtidigt som planerna på det nya sjukhuset allt mer tar form.
1982 tar man det första spadtaget för det nya Vrinnevisjukhuset.
1988 invigs Vrinnevisjukhuset.
Vrinnevisjukhuset ersatte det tidigare lasarettet i Norrköping (LiN),som ansågs vara för gammalt och inte uppfylla de krav som man kan ställa på ett modernt sjukhus. Mer information om Vrinnevisjukhuset kan fås via det interntv-program som gjordes samtidigt som det invigdes. (Se Landstingets kanslis arkivs vhs-samling)
Projektorganisationen valde att dela upp en stor del av handlingarna (artikelsammanställning och byggtekniska frågor inte inräknade) på två diarienummer , Dnr ÖLL 3136/74 och ÖLL 71/81. Dessa handlingar har dock inte förvarats tillsammans med de övriga E2:orna utan har förvarats hos arkivbildaren och kommer även i fortsättningen att tillhöra Vrinneviprojektet. Detta till trots har det funnits vad arkivbildaren har kallat "Dokumentationssystem", vilket kan liknas vid en diarieplan med nummerbeteckningar.
Det fanns flera olika sorters grupper som arbetade med att utveckla sjukhuset, bland annat arbetade delar av vårdpersonalen i arbetsgrupper som kom med förslag om inredning till det nya sjukhuset, ett initiativ som troligen togs för att öka personalens delaktighet samtidigt som det skapade ett sjukhus som var uppbyggt efter faktiska kravspecifikationer.
För arkivhandlningar från avdelningar på Vrinnevisjukhuset se respektive arkivbildare.		 
F 7 EAPlaneringskommittén för Länssjukhuset i Norrköping (LiN) (blivande ViN): s protokoll 
F 7 ECSammanställning av sjukvårdsartiklar som behövs för sjukhusets drift 
F 7 EDUpphandlingsförslag till utrustningJämför med F7 EE 
F 7 EEUtrustningförslagInnehålelr både slutliga utrustningsförslag samt reviderade utrustningsförslag 
F 7 EGFoton från byggandet och foton på arkitekttävlingsbidrag 
F 7 EHLokalförteckning 
F 7 EIAvsyning/besiktningsprotokoll av Vrinnevisjukhuset 
F 7 EJRitningar/ritningsförslag Vrinnevisjukhuset 
F 7 FByggnation av Regionssjukhuset RiL 
F 7 GInventering och kartläggning av tillgänglighet inom landstingets fastigheter 
F 7 HFunktionsbeskrivningar vid bygget av Regionssjukhuset Linköping (RiL) 
F 7 IÖvriga funktionsbeskrivningar 
F 8Handlingar rörande tandvård 1964-1982Folktandvårdens expedition (se egen arkivbildare) upphörde 1/1 1964 och uppgifterna överfördes till landstingets kansli.. Där sköttes tandvårdsadministrationen tills den togs över av den nyinrättade Tandvårdförvaltningen vid kansliets omorganisatione 1/1 1981. Se därefter Tandvårdsförvaltningens arkiv.
Under ordnande.
Se F3 AD Styrdiokument och F2 A 30 samt projekt som rör hälso- och sjukvård för utredning om jourberedskap inom tandvården		 
F 8 ACirkulärskrivelser till distriktstandvårdspoliklinik och polikliniska föreståndare 
F 8 BHandlingar rörande statsbidrag till tandvården 
F 8 DTandvårdens organisatoriska frågor 
F 8 EBarn- och skoltandvård 
F 8 FProjekt Vårdinsatser 
F 9Handlingar rörande försäkringar 
F 10Handlingar rörande sociala verksamheter 
F 10 ABeläggningsrapporter och kostnadssammanställningar för omsorger om barn och ungdomar 
F 10 BÖvriga ämnesordnade handlingar rörande omsorger om barn och ungdomar 
F 11Handlingar rörande Informationssäkerhet och PuL-frågor 1970-2001Serien innehåller handlingar som rör informationssäkerhet och PuL-frågor och kommer från bland annat landstingets IT-enhet, Utvecklingsenheten m.fl. 
F 11 AAdb-register samt tillstånd för adb-registerTidigare fanns det anmälningsplikt till datainspektionen om att få föra register, nu vänder man sig till landstingets personuppgiftsansvarige 
F 11 BHandlingar rörande digitala vårdhanteringsprogram/journalsystemSe även Handlnigar rörande upphandling för att se viss information om Adapt 
F 11 CSäker it i hälso och sjukvården "SITHS" 
F 11 DHandlingar rörande Riksskatteverkets befolkningsklient "Master" 
F 11 EHandlingar rörande övervakning av intensivvårdsavdelning 
F 11 GOperationsplanering Lasarettet i Motala 
F 11 HHandlingar rörande tekniska projekt 
F 11 IHandlingar rörande upphandling 
F 11 JHandlingar rörande inloggningsdispens till datorsystem 
F 11 KPersonregister på Universitetssjukhuset och Vårdcentraler 
F 12Handlingar rörande stipendier, donationer och fonder 1915-1995Notera att självriskfondens handlingar återfinns under A 
F 12 ALandstingets fonder 
F 12 BTestamenten 
F 12 CUtredning om Landstingets fonder 
F 12 DCentralförvaltade donationsfonder 
F 12 EFredga forskningsfond 
F 12 FSkatteregleringensfonden 
F 12 GMiljö- och stipendiefond 
F 12 HL 2000/Futuras stipendiumSe även serien diarieförda handligar (E2) Landstingets kansli, 424/94 och 512/94 
F 12 IRedovisning och anmälan till Länsstyrelsen 
F 13Handlingar rörande avtaloordnat. 
F 13 AHandlingar rörande primärvårdsfrågor 
F 13 BHyresavtal 
F 13 CAvtal Psykisk ohälsaOordnad serie, fler volymer i form av pärmar finns på hyllan.
Finns för Östra, västra och CPS		 
F 14Handlingar rörande distriktsvård 
F 14 AFörsta distriktssköterskans expeditionPersonalhandlingar mm. Oordnat.
Birgit Spång fotoalbum 2 st se Bjuggö privata arkiv		 
F 14 BDistriktsläkarnas förvaltningskontorLandstingen blev huvudmän för provinsialläkarna fr.o.m. 1/7 1963. Administrationen för denna läkarverksamhet sköttes till en början från landstingets kansli. Provinsialläkarna bytte titel till distriktsläkare under 1970-talet. 1973 överfördes ansvaret till länets tre sjukvårdsdistrikt
Oordnat.		 
F 14 CDistriktsvårdens Jourlistor 
F 14 DSju- och Tolvkronans införande1955 införde man en obligatorisk sjukförsäkring, men före 1970 fick patienten betala hela kostnaden hos läkaren och sedan vända sig till försäkringskassan för att få tillbaka för sina utlägg. I och med införandet av "Sjukronan" så omvände man rollerna, nu fick istället patienten betala en centralt bestämd avgift på sju kronor till läkaren som sedan fick vända sig till försäkringskassan för att få betalt för sina tillägg.
Det innebar, förutom att läkaren fick en mer administrativ roll, även att man genom detta beslut tillfullo tog till sig idén om en offentligt finanasierad sjukvård som sköttes av stat och landsting,		 
F 14 EVårdcentralernas inventarielistor 
F 15Handlingar rörande beredskap och säkerhetUnderserier under ordnande. 
F 15 ABeredskapsplaner ca. 1930-1986Beredskasplaner finns från 30-talet och framåt.
1986 gjordes en revision av planerna
Om volymen eller serien innehåller ritningar står det en notering på rätt nivå om var man kan eftersöka ritningen. Det finns även en lapp i A4-format lagd i varje box på den plats där en ritning tidigare låg för att bevara ritningens sammanhang.		 
F 15 AABeredskapsplaner Linköping/Centrala distriktet 
F 15 ABBeredskapsplaner Motala/Västra distriktetBeredskapsplaner från 30, 50, 60, 70- och 80-talet uppdelat på tre orter, Linköping, Motala och Norrköping, vilket tyder på att man delade upp länet i tre delar och lät dessa var centalorter på samma sätt som man tidigare delat länet i tre direktioner och i dagligt tal talar om västra, östra och centrala länsdelen. 
F 15 ACBeredskapsplaner Norrköping/Östra distriktet 
F 15 ADBeredskapsplaner hälso- och sjukvård i krig 
F 15 AEUtkast till sjukvårdsplan 
F 15 BBeredskapshandlingar - inventeringOrdnade handlingar finns i serierna under F 15A. Arkivet innehåller även många volymer oordnade handlingar. Här kommer en inventering över vilka volymer som finns och vad de ska innehålla enligt text på ryggen.
Volymerna är märkta F 15, följt av volymnummer.
Angivna årtal är ungefärliga.		 
F 16Handlingar rörande utbildningOordnat 
F 16 ALäroplaner 
F 16 BHandlingar rörande gymnasieskolor 
F 16 CInternt studiematerial 
F 16 CAStudiematerial - Landstinget i ÖstergötlandStudiematerial om Landstinget i Östergötland 
F 16 CBPAF-kurserPAF är ett patientadministrativt system för klinisk fysiologi och som hanterar remisser och svar för fysiologiska undersökningar. 
F 16 CCLLP, LUL och senior-utbildningarLUL (ledarskapsutveckling för läkare)
LLP (Landstingets ledarutvecklingsprogram)
Sköttes av IKU-centrum under den period som IKU fanns.		 
F 16 CDSeminarie/konferens 
F 17Fotografier och filmOordnat. 1800-talet och framåt.
VHS filmer producerade inom Landstinget - förteckning finns bland förteckningspärmarna.
Se Fc 2009-06-04 873-072 för upphovsrätt
-------------------
Fem diabildskaruseller, "Det rika Östergötland", 1986 (se FU beslut 147/86)		 
F 17 AFilmer från Landstingsfullmäktiges möten 
F 17 BFilmer producerade av mediacenter med föregångareFormat: VHS
Från 70-tal till tidigt 00-tal.
Se serie D 11 för förteckning.
Se Fc 2009-06-04 873-072 för upphovsrättsrättsfrågan (tills vidare endast visningsrätt, då rättighetsfrågan inte är fullständigt klarlagd)		 
F 17 CÖvriga filmerOordnat
Format: VHS, Super-8:a, vanlig 8:a, samt vanliga filmrullar.		 
F 17 DFotografierFormat: Fotografier i olika storlekar, vissa i fotopåsar, andra inte. Rullfilm (antas att det saknas projektor, det går att använda en overhead-projektor vid behov).
Förvaras på hylla samt i säkerhetsskåp på Depå Dockan.
Fotografier från 1862 och framåt.		 
F 17 EKlichéer producerade i samband med Landstingets 100-årsjubileum 
F 18Enkäter och studier 1960-2000 
F 18 APersonalenkät angående årlig läkarundersökning 
F 18 AARiktad hälsokontroll - Huvudundersökning 1975-1976Den riktade hälsokontrollen påbörjades i februari 1975, ledd av en särskild hälsokontrollkommitté (enligt beslut Lt § 83/71) och avslutades i oktober 1976. Studien omfattade personer i Östergötlands län födda 1905, 1915 och 1925 och inriktades särskilt på: hjärt-kärlsjukdomar (framför allt högt blodtryck), urinvägsinfektion och diabetes. (Lt 10-11 juni 1976)
Undersökningens syfte var att
1. Spåra upp sjukdomsfall som inte redan var kända. Erhålla en totalbild av sjukfrekvenserna i populationen.
2. Bedöma antalet sjukdomsfall som genom rimliga insatser kunde behandlas med positivt resultat.
3. Sätta in adekvat behandling i ett så tidigt skede som möjligt av sjukdomarna.
4. Spåra riskgrupper och vidta förebyggande åtgärder.
5. Ge underlag för forskning kring sjukdomarna.
6. Bedöma nyttan av eventuellt återkommande hälsokontroller. Nyttan skulle även mätas i ekonomiska termer.
12 917 individer kallades till undersökning och totalt undersöktes 9850 östgötar.
Medicinskt ansvarig var överläkare Nils Egelius, Medicinkliniken, och tillsammans med professor Ove Wigertz, Institutionen för medicinsk teknik, (båda vid Landstingets Hälsovårdsdelegation) utarbetade han ett förslag till databehandling av materialet.
Hälsokontrollen innebar att patienten själv fyllde i ett omfattande frågeformulär angående tidigare och nuvarande sjukdomar, arbetsförhållanden samt kost- och motionsvanor. Patienten undersöktes också av ett team bestående av sköterska, undersköterskor, röntgenassistent och sekreterare. Vid undersökning på mottagningen användes blanketten "Hälsoundersökning" där resultatet av den medicinska undersökningen registreras.
Huvudundersökningen består av frågeformuläret som fyllts i av patienten själv och hälsoundersöknings- blanketten. Om en patient har larmats, fått särskilt friskbesked eller haft en okänd hypertoni finns handlingarna istället i serie F18AB, F18AC eller F18AD. Se alltså även dessa serier om personen ej påträffas i denna serie.		 
F 18 ABAkter på larmade patienterResultaten av hälsoundersökningen registrerades av ADB-avdelningen. När en patients resultat registrerades gick automatiskt "larm" om något värde var dåligt. "Larmet" kunde innebära att patienten fick en remiss eller uppmanades uppsöka läkare. 
F 18 ACFriskintyg för särskilda patienter 1975-1976 
F 18 ADAkter på patienter med okända hypertonier 1975-1976 
F 18 AEEKG-resultat 1975-1976Vid kodifiering av EKG användes den s.k. Minnesota-koden. Vissa kodnummer föranledde direkt EKG-larm medan andra endast larmade i kombination med anamnes. Samtliga larm passerade doktor Egelius (eller ställföreträdare för denne) för fortsatta ställningstaganden angående utredning och behandling. 
F 18 AFHandlingar från bortfallsundersökningen 1976Redan 1976 började utvärdering av den riktade hälsokontrollen. Man tog då kontakt med ett slumpmässigt urval av de patienter som inte hörsammat inbjudan till hälsoundersökning, den s.k. "bortfallsundersökningen". Den hade flera syften men huvudfrågeställningarna var:
1. Finns det några medicinska skillnader mellan bortfallet och hela populationen, vilka är möjliga att statistiskt säkerställa?
2. Hur stor del okända sjukdomar inom hälsokontrollens undersökningsområde finns det i bortfallet?
3. Vilka är orsakerna till bortfallet? (Även icke medicinska)
4. Kan bortfallet reduceras med de metoder som här använts? Vilka effekter på bortfallet kan utläsas av de olika stegen i bortfallsundersökningen?
Många av dem som kallades en andra gång genomgick hälsokontrollen vid detta tillfälle istället, medan andra angav anledningen till att de inte velat delta. I många fall berodde det på att de gick på regelbundna besök till annan läkare.		 
F 18 AGÖvriga handlingar rörande hälsokontrollen 1975-1976 
F 18 CEnkät om LPAI utförd i Norrköping 
F 18 DAttitydundersökning bland landstingets personal 
F 18 ELandstingsenkäter 1988 och 1991Landstingsenkäterna 1988 och 1991 har avrapporterats i CMT rapport nr 1996:3. 
F 18 EBProtostataundersökning i Norrköping 
F 18 FCVR-Enkät1989/1990 
F 18 GRökfritt Landsting 91 och 93H I S T O R I K
Landstinget i Östergötland Rökfritt Landsting
Under 1991 och 1993 genomfördes två enkätstudier som undersökte landstingsanställdas tobaksvanor. Studien från 1993 var en uppföljningsstudie av den från 1991.
Urvalet var ett representativt urval enligt vedertagna statistiska metoder. Trots att undersökningen hette "Rökfritt landsting" gällde undersökningen endast sjukvårdspersonal. Eventuella slutsatser av studien kunde alltså endast säga något om hur de som arbetade inom vården såg på rökning och eller nyttjade tobaksprodukter (inklusive snus).
För mer information om Rökfritt Landsting se diarienummer 558/91 och 633/92 som behandlar Landstinget i Östergötlands ansökan om att få föra personregister hos datainspektionen.
Notera även att det finns en video (VHS) som behandlar ämnet (se landstingsarkivets VHS-samling)		 
F 18 GAResultat Rökfritt Landsting 91 och 93 
F 18 GBRökfritt Landsting Enkätsvar 91Volymerna sorteras i nummerordning från enkät 1 och uppåt. De enkäter som annonymiserades av de anställda genom att numret togs bort ligger sist i serien, i volymen märkt "Utan nummer".
Följande enkäter var inte ifyllda i 1991 års studie: 33, 89, 124, 246, 274, 373, 382, 397, 415, 433, 525, 554, 665, 783, 861, 917, 957, 1027, 1035, 1048, 1073, 1139, 1141, 1235, 1317, 1321, 1346, 1359, 1413, 1423. 1503,1560, 1564, 1596, 1611, 1646, 1668, 1669, 1717, 1746, 1760, 1786, 1809, 1881, 1914, 2040, 2137, 2157, 2209, 2239, 2270, 2286, 2318, 2319, 2343, 2393, 2395, 2403, 2430, 2566, 2572, 2577, 2590, 2623, 2653, 2668, 2687, 2692, 2859, 2895, 3047,
Serien i kartong.		 
F 18 GCRökfritt Landsting Enkätsvar från uppföljningsstudie från 1993 
F 18 HEnkät rörande ädelreformen 
F 18 IHusläkarenkät 
F 18 JAtt möta våld mot kvinnor-enkät 
F 18 KOlycksfallsenkät 
F 18 LPatientenkät 
F 18 MAnhörigenkät 
F 18 NHörselstudie 
F 18 OPersonalenkät 
F 18 PPrivatvårdsenkät 
F 18 RBefolkningsenkäterRapporter med resultat av Landstinget i Östergötlands befolkningsenkäter finns i serie B5, Tryckta rapporter. 
F 18 SEnkätundersökning och resultat FN: s barnkonvention 
F 18 TEnkätundersökning och resultat Sveriges Kommuner och Landsting Barns kompetensbehov 
F 18 UVårdavgiftsenkät 
F 18 XOlycksfall långvårdskliniken Motala 
F 18 YUndersökning thorax-patienter 
F 19Handlingar från L2000Till stor del handlar L 2000 om personalfrågor och man skulle således kunna tänka sig att placera L 2000 under serie F 1, skälet till att L 2000 är särskiljd är för att det kom till under speciella omstänidigheter och verkade under kort tid och bör därför ses som något av speciell del av arkivbildningen, vilket markeras genom att den placeras utanför personalserien. 
F 19 AHandlingar rörande personal och övertalighet 
F 19 BHandlingar rörande kurser anordnade av L 2000 
F 20FolkhälsofrågorSe även F 3 E och F 3 F, vilka förvisso behandlar folkhälsofrågor, men har en mer styrdokumentskaraktär. 
F 20 BFolkhälsohearings 
F 20 CHandlingar rörande Forum för FolkhälsaHette tidigare Svenska nätverket för lokalt folkhälsoarbete 
F 20 DÄldrerehab 
F 20 EHandlingar rörande WHO Regional Health NetworkUnder åren 1991-2004 var Landstinget i Östergötland medlem i WHO:s Regional Health Network Landstinget i Östergötland var en grundande medlem (Founding member) av Regional Health Network. 
F 20 FHandlingar rörande skadepreventativt arbete 
F 20 GHandlingar rörande Utveckling av lokalt geografiskt informationssystem 
F 34Fotografier, film o.d.Se särskild arkivbildare; Landstingets foto- och filmsamlingar 
F 35PressklippPressklippsamling rörande landstingets verksamheter och intresseområden 1946-2001. Kronologisk ordning. Arkivbeständigt kopierade 1987-08-31--2002-02-18? För äldre klipp pågår arkivbeständig kopiering.
Serien upphörd.		 
F 36Hemsida "LISA" 
F 36 ANyheter på LisaFrån 2004 finns Nyheter Lisa/Lio arkiverade i Informationscentrums arkiv. 
F 37 IArbetslivsfonden 
FUGALLRINGSBARA ÄMNESORDNADE HANDLINGAR 
FU 1Begäran om registerutdrag enligt §10 Datalagen oc h § 26 PersonuppgiftslagenGallrades 2009, se gallringsprotokoll 
FU 2Gallringsbara handlingar från Planeringsavdelningen 
FU 3Bokningsblanketter och statistik avseende landstingets representationslägenhet 
FU 4Tandvårdsgruppens gallringsbara handlingar 
GRÄKENSKAPERArbetsutskottets förslag till treårsbudget finns på Dnr 27/95, 29/96, 29/97
Strategiska planer 36/93, 41/94 367/94 och 370/94
Bokslut finns återfinns i E2, diarieförda handlingar samt i viss usträckning i G1B samt adm-tjänsts arkiv, då adm-tjänst under en tid hade ansvaret för att göra boksluten.		 
G 1Huvudböcker 
G 1 AHuvudböckerSerien inbunden. Fr.o.m. 1964 datalistor ur redovisningssystem. Fr.o.m. 1972 datalistor ur ekonomisystem BS70: kontoplan och lista 50-0 i volym I varje år, därefter lista 41-0 period 13. I sista volymen varje år fr.o.m. 1972 balansräkning med bilagor (översikt över förvaltade fonder).
Serien upphörd. Se härefter serie G 11 och G 14.		 
G 1 BBokslut, särskild serieLandstingets kanslis bokslut om ej annat anges. Övriga bokslut för Landstingets kansli finns i serien E 2 Diarieförda handlingar. 
G 1 BABokslut Landstinget och Landstingets kansliInnehåller även förvaltningarnas flerårsplaner 
G 1 BBBokslut Donationsfonder och Reservationsansökningar 
G 1 CSpecialhuvudböckerSerien inbunden. Upphörd. 
G 2Vissa äldre räkenskapshandlingar 
G 2 ARäkenskaperSerien inbunden. Samlade räkenskapshandlingar omfattande koncepthuvudböcker, verifikationer mm för kansliet och flera institutioner. Fr.o.m. 1871 se även serie G 3 A Verifikationer. 
G 2 BInkomst- och utgiftsberäkningar 
G 2 CÄldre revisionsberättelser 
G 2 CATryckta revisionsberättelser för landstingetSerien i kartonger. Tryckta häften. Obs! Skört papper. Åtskilda berättelser för landstinget och lasaretten mm samt för vissa verksamheter. Enstaka luckor förekommer förutom de redovisade. 
G 2 CBRevisionsberättelser för landstinget, koncept och handlingarSerien i kartonger, stort format. Med luckor flera år. Enstaka tryckta berättelser från olika institutioner 
G 3Verifikationer 
G 3 AVerifikationerVerifikationer för förvaltningsutskottet/landstingsstyrelsen och alla nämnder och verksamheter som haft sin ekonomiadministration i kansliet. Bevaras t.o.m. 1962. Verifikationer åren 1972-1987 gallrades efter mikrofilmning, se serie G 3 C och G 3 D. Serien gallras med 10 års frist fr.o.m. 1963 enligt beslut LiÖ 2003-1150. Sedan 1998 lagras verifikationerna digitalt på CD.
Fr.o.m. 1988 fick allt fler av de ingående nämnderna och verksamheterna egna verifikationsserier i kansliets arkiv vilka alla gallras enligt LiÖ 2003-1150. Följande redovisningsenheter har funnits t.o.m. år 2000:
RE 551 Landstingsstyrelsen
RE 591 Finansförvaltningen 1988-
RE 549 Hälso- och sjukvårdsstyrelsen 1988 / FHA-direktionen 1989-1991
RE 554 Avtalsnämnderna 1992-1994 / Primär och tandvårdsnämnden 1995-2000
RE 555 Sjukhusvårdsnämnden 1995-2000
RE 556 KUL-nämnden 1995-1998 / Nämnden för regional utveckling 1999-2000
RE 571 Pensionsförvaltningen 1998-
Volymerna G3A:572-2005 är gallrade.		 
G 3 BTekniska nämndens verifikationerSerien i kartonger. Verifikationsnummerordning.
Verifikationer för Centrala byggnadsnämnden 1971-1973, Förvaltningsutskottets byggnads- och upphandlingsdelegation 1974-1979 samt Tekniska nämnden 1980-1988. Resultatenhetsbeteckning 02 1971-1983 därefter 31.
Verifikationer 1972-1977 är gallrade efter mikrofilmning (se serie G 3 C-D) med vissa undantag.		 
G 3 CMikrofilmade verifikationer, säkerhetsfilmSerien omfattar verifikationer för kansliet med ingående nämnder samt byggnads-/tekniska avdelningen. Register i serie D 7 A. Serien förvaras i Linköpings kommuns klimatarkiv. 
G 3 DMikrofilmade verifikationer, bruksfilmSerien omfattar verifikationer för kansliet med ingående nämnder samt byggnads-/tekniska avdelningen. Register i serie D 7 A. 
G 3 EFinansförvaltningens verifikationerSerien i kartong.
Serien ingick t.o.m. 1987 i landstingets kanslis verifikationer. Finansförvaltningen har organisationsenhetskod 591. Verifikationerna skall bevaras enligt beslut LiÖ 2001-731.		 
G 4KoncepträkenskaperSerien inbunden om ej annat anges. (Handlingar 1864-1946 spridda år.) 
G 5Kassaräkenskaper 
G 5 AKassaböckerSerien inbunden. Benämns "kassadagbok" 1952-1961 och därefter "dagbok". 
G 5 BKassasammandrag 
G 5 CFördelningsböckerSerien inbunden om ej annat anges. Stort format. 
G 6Anslags- och avräkningsböcker 
G 6 AAnslagsböckerSerien inbunden. 
G 6 BAvräkningsböckerSerien inbunden. 
G 7PostgirojournalerSerien inbunden. 
G 8Redovisningssystem 1964-1971 
G 8 AABokföringSerien inbunden. I kontonummerordning, första sifferkoden anger titel d.v.s. enhet, efter snedstrecket anges kostnadsslag. År 1964 börjar om i volym 20, dessa kan ev. vara dubletter eller arbetsmaterial. 
G 8 ABBudgetavräkningSerien i kartong. Kontonummerordning. 
G 8 ACTekniska nämndens budgetavräkning 
G 8 BBokföringsjournalerSerien i kartong. Verifikationsnummerordning 1964-1967, därefter sidnummer. 
G 9LönehandlingarSerien oordnad. 
G 9 ALönekortSerien oordnad, inbundna volymer med lönekort från diverse förvaltningar, inklusive kansliet 40- till 60-tal. 
G 10Konto- och kodplanerSerien ej fullständigt ordnad. 
G 10 AKontoplanerEn kontoplan bestod av en driftkontoplan (inklusive titelplan) och av en kapitalkontoplan 
G 10 BKodplanerKodplaner från Landstingets kansli. Mellan 1984 till 1997. 
G 11Ekonomisystem BS 70 
G 11 AEkonomisystem BS 70, databasTogs i bruk 1972, ersattes av ekonomisystem EDIT fr.o.m. 1983-04-01. Databasen har ej bevarats. Systemdokumentation se serie F... 
G 11 BEkonomidatalistor ur BS 70Serien ordnad men ej förtecknad. Endast en av flera volymer inskrivna. 
G 12Tekniska avdelningens ekonomidatalistorEkonomidatalistor för bevarande ur system BS 70 t.o.m. 1983-03-31, därefter ur system EDIT. Övriga listor gallrade enligt gallringsplan dnr ÖLL 431/86.
Serien upphörd och ordnad men ej förtecknad.		 
G 13Ekonomidatalistor rörande öppenvårdEkonomidatalistor för bevarande ur BS 70 t.o.m. 1982 därefter ur EDIT. Övriga listor gallrade enligt dnr ÖLL 431/86. Samtliga redovisningsenheter för primärvård.
Serien oordnad och upphörd. 1977-1983, 1986-1987 (lucka 1984-1985)		 
G 14Ekonomisystemen EDIT, Adeeko+ eller Adrito A+Landstingsstyrelsen, Vårdcentralen Kärna och Närsjukvården i Finspång var de första som 1995-01-01 började använda ekonomisystemet Adeeko+ eller Adrito, som vanligtvis benämndes A+. Systemet ersattes 2008-01-01 av Agresso. 
G 14 AEkonomisystem EDIT, databasTogs i bruk 1983-04-01. Ersattes av Adeeko fr.o.m. 1996-01-01? Systemförvaltare: ? Systemdokumentation se serie F...
Information finnns även i LiÖ 153/82		 
G 14 BEkonomisystem Adeeko, databasTogs i bruk 1996-01-01? Systemägare: redovisningschefen. 
G 14 CStyrinformation till ekonomisystemenDatalistor för bevarande benämnda "Rapporttabeller, Batch-körningar" ur EDIT t.o.m. 1995? Ej fullständigt levererat. Fr.o.m. 1996 datalistor ur Adeeko, ej levererade.
Serien oordnad.		 
G 14 DKansliets ekonomidatalistorRedovisningsenhet 551. Ekonomidatalistor för bevarande ur EDIT t.o.m. 1995, därefter ur Adeeko. Övriga listor gallrade enligt beslut ÖLL 431/86, LiÖ 23/95, LiÖ 21/98, LiÖ 2001-731, LiÖ 2001-732 samt LiÖ 2001-733. Serien omfattar alla nämnder under förvaltningsutskottet/ landstingsstyrelsen som ej är egna redovisningsenheter. Serien upphörd fr.o.m. 2001 då den ersattes av ekonomidatalager, se serie G 15.
Serien oordnad. Endast levererad 1983-1997. (Finns i datalagret på CD fr.o.m. 1998.)		 
G 14 EFinansförvaltningens ekonomidatalistorRedovisningsenhet 591, bröts ur kansliets redovisning fr.o.m. 1988. Ekonomidatalistor för bevarande ur EDIT t.o.m. 1995, därefter ur Adeeko. Övriga listor gallrade enligt beslut ÖLL 431/86, LiÖ 23/95, LiÖ 21/98, LiÖ 2001-731, LiÖ 2001-732 samt LiÖ 2001-733. Serien upphörd fr.o.m. 2001 då den ersattes av ekonomidatalager, se serie G 15.
Serien oordnad. Endast levererad 1988-1996.		 
G 14 FEkonomidatalistor för nämnder för hälso- och sjukvårdSamlingsserie för redovisningsenhet 49. Ekonomidatalistor för bevarande ur EDIT t.o.m. 1995, därefter ur Adeeko. Övriga listor gallrade enligt beslut ÖLL 431/86, LiÖ 23/95 och LiÖ 21/98.
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen bildade denna redovisningsenhet skild från kansliet 1988. Styrelsen lades ned 1/1 1989 och uppgifterna rörande sjukhus- och primärvård övertogs av Förvaltningsutskottet, se datalistor i serie G 14 D. Övriga uppgifter övertogs av Delegationen för folktandvård, hjälpmedel och ambulansverksamhet 1989-1991 som fortsatte att använda RE 49 tills delegationen upphörde 1991-12-31. Se härefter serie G 14 H.
Serien oordnad.		 
G 14 GAvtalsnämndernas / Primär- och tandvårdsnämndens ekonomidatalistorRedovisningsenhet 554. Åren 1992-1994 hade Primär- och tandvårdsnämnden och Sjukhusvårdsnämnden gemensam redovisning. Fr.o.m. 1995 fick den senare särskild redovisning, se serie G 14 J.
Ekonomidatalistor för bevarande ur EDIT t.o.m. 1995, därefter ur Adeeko. Övriga listor gallrade enligt beslut ÖLL 431/86, LiÖ 23/95, LiÖ 21/98, LiÖ 2001-731, LiÖ 2001-732 samt LiÖ 2001-733. Serien upphörd fr.o.m. 2001 då den ersattes av ekonomidatalager, se serie G 15.
Serien oordnad. Endast levererad 1992-1997 + lite 1999 (finns i datalagret på CD fr.o.m. 1998).		 
G 14 HSjukhusvårdsnämndens ekonomidatalistorRedovisningsenhet 555. Åren 1992-1994 se serie G 14 H. Ekonomidatalistor för bevarande ur EDIT t.o.m. 1995, därefter ur Adeeko. Övriga listor gallrade enligt beslut ÖLL 431/86, LiÖ 23/95, LiÖ 21/98, LiÖ 2001-731, LiÖ 2001-732 samt LiÖ 2001-733. Serien upphörd fr.o.m. 2001 då den ersattes av ekonomidatalager, se serie G 15.
Serien oordnad. Endast levererad 1995-1997 (finns i datalagret på CD fr.o.m. 1998).		 
G 14 JEkonomidatalistor för nämnder för kultur och länspolitikRedovisningsenhet 556. Ekonomidatalistor för bevarande ur EDIT t.o.m. 1995, därefter ur Adeeko. Övriga listor gallrade enligt beslut ÖLL 431/86, LiÖ 23/95, LiÖ 21/98, LiÖ 2001-731, LiÖ 2001-732 samt LiÖ 2001-733. Serien upphörd fr.o.m. 2001 då den ersattes av ekonomidatalager, se serie G 15.
Ingående nämnders datalistor:
- Nämnden för Kultur utbildning och länspolitik - KUL 1995-1998
- Nämnden för regional utveckling 1999--2000-06-30
-?Gemensamma nämnden för vissa kulturfrågor? 1999-09-30-- (upphörd 2002-12-31).
Serien oordnad. Endast levererad 1995-1996 (finns i datalagret på CD fr.o.m. 1998).		 
G 14 KPensionenhetens ekonomidatalistorRedovisningsenhet 571, bröts ur finansförvaltningens redovisning fr.o.m. 1998. Ekonomidatalistor för bevarande ur Adeeko. Övriga listor gallrade enligt beslut LiÖ 21/98, LiÖ 2001-731, LiÖ 2001-732 samt LiÖ 2001-733. Serien upphörd fr.o.m. 2001 då den ersattes av ekonomidatalager, se serie G 15.
Serien oordnad, ej levererad (finns i datalagret på CD fr.o.m. 1998).		 
G 15EkonomidatalagerDatabaser och CD-media. Togs i bruk 1998-01-01? Datalagret omfattar...?
Systemägare: redovisningschefen.
Systemdokumentation, se serie F...		 
G 16Övriga räkenskaperStatsbidragsärenden mm.
Serien oordnad.		 
G 17Vrinneviprojektet 
G 17 AVrinneviprojektets generalentreprenörs datalistor 
G 17 ABVrinneviprojektets kostnadsavstämningar 
G 18Utanordningsuppdrag 
G 19Sju- och Tolvkronans månadslistorEtt antal reformer som förändrade läkarens roll och cementerade landstingens roll som den primära vårdadministratören.
Tidigare skulle medborgaren betala kostnaderna hos läkaren direkt och sedan ansöka om att få ersättnings från försäkringskassan. Efter den frösta reformen skulle man betala en del av kostanden hos läkaren och sedan skulle läkaren söka ersättning från försäkringskassan.
Dessutom blev provinsialläkarna distriktsläkare – Landstinget blev den primära arbetsgivaren för läkaren.
Se även F 27		 
G 20Fondverifikationer 
G 21L2000 Räkenskaper 
GUGallringsbara räkenskaperSe gallringsprotokoll i särskilda pärmar. Gallringar före 2007 i demensam pärm för hela Landstinget i Östergötland i kronologisk ordning. Gallringar fr.o.m. 2007 se separat pärm. 
GU 1Ersättning till privata vårdgivareGallras efter 10 år. 1996-1999 
GU 2TandvårdsräkningarFrån år 1999. Kan gallras 2010. 
GU 3Fakturor, PensionshandläggareHar rensats efter påpekande av Agneta Sundstrand att det rör sig om fakturakopior och saknar värde. 
GU 4Verifikationer Landstingets kansli 
K 1Fotografier PorträttSorterade på A-Ö, Efternamn.
Yrkesverksamma inom LiÖ, framför allt chefer och politiker.
Porträtt, påsiktsbilder.
Okända ligger längst fram i volym K1:1		 
K 2Fotografier verksamheter 
K 99Fotografier ströleveranser 2021- 
TTryckt materialTryckta rapporter finns i serie B 5 
T 1Tryckta sammandrag av landstingets protokollSerien inbunden. I regel med inkomst- och utgiftssta. Original i serie A 1 a.
Serien avslutad		 
T 2Landstingets tryckta protokoll och handlingarSerien inb. om ej annat anges.Med register.
Utskottsvis register över utskottsbetänkanden
1908-1925. Alfabetiskt register med hänvisning till
handlingarna fr.o.m 1926. Ämnesordnat register
till handlingarna 1907-1933. Alfabetiskt register
1935-1956.		 
T 3Tryckta förvaltningsutskottsprotokollSerien inbunden, årsvisa volymer 
T 4Landstingskatalogen 
ÖÖVRIGA HANDLINGAR 
Ö 1BlankettarkivSerien innehåller tomma blanketter från1950-tal och framåt och ger exempel på hur blanketter inom administration och sjukvård (blanka journalblad) sett ut genom tiderna. Kan vara värdefullt vid utställningar eller om man vill åskådliggöra vilka uppgifter som kan haskrivits in i olika sorters journaler vid olika tidpunkter.
Förvaras i pärmar		 
Ö 2Historik över Ambulanssjukvården inom Landstinget i ÖstergötlandAv Stig Melin 
Ö 3Stig Melins Tankar om framtidenSkriven av Stig Melin