Sök i arkiven
Genvägar MENY

ESKILSTUNA STAD. BYGGNADSKONTORET  (1917 – 1967)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Kommunal myndighet)
Alternativa namn
Sorterade t o m 1967 under DRÄTSELKAMMAREN och därefter t o m 1970 under ENERGIVERKSSTYRELSEN. Den 1 juli 1965 ändrade förvaltningen namn till GATUKONTORET.
HistorikESKILSTUNA STAD. BYGGNADSKONTORET
Inom den kommunala administrationen efter ikraftträdandet av 1862 års kommunallagar hade drätselkammaren till sitt förfogande endast stadskassören, stadstimmermannen och stadsbyggmästaren eller arbetsförmannen. År 1885 inrättades emellertid en särskild stadsingejörstjänst. Förste innehavare blev ingenjör C F Virgin. Han efterträddes 1897 av ingenjör o Sjöling. Enligt 1898 års instruktion för stadsingejören skulle denna biträda drätselkammaren genom bl a tillsyn å stadens allmänna byggnader, anläggningar och lägenheter jämte vatten- och avloppsledningar samt belysningsanläggningen.
År 1898 inrättades en stadsarkitekttjänst. Enligt samma år antagna instruktioner skulle stadsarkitekten biträda drätselkammaren med uppgörande av ritningar och kostnadsförslag till reparationer å stadens byggnader.
Vid 1903 års antagna reglemente för drätselkammaren upptogs följande tjänstemän: stadskamreren (som år 1900 ersatte den kominerade stadskassörs- och kronokassörstjänsten) stadsingejören, stadsarkitekten och de nyutnämnda föreståndarna för respektive gasverket och renhållningsverket samt stadsträdgårdsmästaren.
År 1917 inrättades en särskild byggnadschefstjänst och utsågs förutvarande stadsingejören O Sjöling till denna befattning. Från denna tid kan man tala om byggnadskontorets arkiv. En instruktion fastställdes följande år.Sjöling efterträddes år 1926 av B Lindeblad. År 1920 omorganiserades drätselkammaren, så att gas- och elektricitetsverken lades under den nybildade belysningsstyrelsen, medan kammaren uppdelades på en finansavdelning, som bl a hade hand om renhållningsverket och tekniska avdelningen, som handlade ärenden angående fastigheter och skogar, gator, vägar och broar, hamnar och sluss samt vatten- och avloppsledningar. Ärenden rörande fastighetsförvaltningen lades 1954 på en särskild fastighetsnämnd. Ny byggnadschef efter Lindeblad blev år 1955 Bo Ljunggren. Han efterträddes år 1960 av Thorvald Ernulf.
Den 1 juli 1965 ändrades byggnadskontorets namn till gatukontor och blev byggnadschefen gatuchef. Som motivering anförde byggnadschefen Ernulfs tjänsteskrivelse, där det bl a står:
"Sedan lång tid har benämningen byggnadskontor för den stora allmänheten varit ett något oklart begrepp och ofta har förväxling skett med byggnadsnämnden. Avskiljandet av fastighetsförvaltningen gav ännu fler anledningar till oklarhet, då ju ordet byggnad gärna förknippas med hus och just frågor angående dessa i huvudsak försvunnit från byggnadskontoret. På senaste tiden har jämväl ett stadsbyggnadskontor tillkommit vilket än mer måste förvilla begreppen. I många städer har konsekvensen av detta tagits så tillvida att byggnadskontoret istället benämnts gatukontor vilket numera väsentligt bättre täcker verksamhetens begrepp."
Fr o m den 1 januari 1968 förenades belysningsstyrelsens verk och inrättningar med gatukontoret och bildade energiverken. Dessa sorterade under energiverksstyrelsen. Se dess arkiv.
Byggnadskontoret-gatukontorets verksamhet omspänner sålunda tiden 1917-1967. Dess arkiv har benämnts byggnadskontorets arkiv i samband med att förteckningen omarbetades av arkivassisten Harry Oscarsson i mars 1976. Förteckningen har kompletterats i april 1988 av vik arkivarie Bo Jakobsson.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/ESA/ESAKOM1_26
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/m1B3zfpJBY3SkZKQUAXMl3
SpråkSvenska
ExtraIDESAKOM1_26