Sök i arkiven
Genvägar MENY

FÖRENINGEN UPPSALA SJUKSKÖTERSKEHEM OCH DESS SJUKSKÖTERSKEBYRÅ  (1913 – )

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Enskild)
HistorikFÖRENINGEN UPPSALA SJUKSKÖTERSKEHEM OCH DESS SJUKSKÖTERSKEBYRÅ 1913-
ARKIVBESKRIVNING
Föreningen Uppsala sjuksköterskehem donerade år 2002 sitt arkiv till Landstingsarkivet (för avtal med villkor se Dnr LSU 2002-0235). Handlingarna förtecknades första gången 1984 då de fortfarande fanns i förvar i Landstingets f d vårdskolas lokaler på Döbelnsgatan. De levererades till Landstingsarkivet i januari 2005 och där har 2006 ett kompletterande förteckningsarbete gjorts i samband med en genomgång och omförtecknande av samtliga till sjuksköterskeutbildningen i Uppsala kopplade arkivbildare. Föreningen Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola utgör under den tid föreningen var huvudman för sjusköterskeskolan 1935-1958 en egen arkivbildare. För sjuksköterskeutbildningen åren 1959-1977 se Landstingets vårdskola: sjuksköterskeskolans arkiv samt 1977-1997 Vårdhögskolans arkiv, samtliga arkiv finns hos Landstingsarkivet. År 1997 övergick Vårdhögskolans utbildningar till Uppsala universitet, medicinska fakulteten. För vårdutbildningar på gymnasienivå se Landstingets vårdskola: Vårdgymnasiet.
Historisk bakgrund
Utbildningen av sjuksköterskor vid Kungliga Akademiska Sjukhuset inleddes 1867. Den gavs då i regi av ”Föreningen för frivillig vård av sårade och sjuke i fält”, bildad 1864. Föreningen bytte 1886 namn till ”Svenska föreningen Röda Korset”. Man ville utbilda kvinnliga sjukbiträden som dels skulle kunna arbeta i den svenska sjukvården dels vid behov tjänstgöra vid fältsjukhus. För verksamheten behövdes en föreståndarinna och 1866 skickade man, för utbildning på föreningens bekostnad, Emmy Rappe till Florence Nightingales sjuksköterskeskola vid S.t Thomas hospital i London.
Det nya Akademiska sjukhuset i Uppsala stod färdigt 1867. Utbildningen av sjuksköterskor förlades dit och Emmy Rappe anställdes av föreningen som föreståndarinna för sjuksköterskeutbildningen samt av sjukhusdirektionen som översköterska vid sjukhusets kirurgiska avdelning. Man antog tre till fyra elever per år och utbildningen var sex månader lång. Emmy Rappe utbildade runt femtio till sextio sjuksköterskor innan hon slutade sin tjänst 1877. Röda korset ansvarade för utbildningen i Uppsala till 1879. Det var den första sekulariserade utbildningen av sjuksköterskor i Sverige och den flyttades sedan till Göteborg och ännu senare till Stockholm.
Utbildningsansvaret övertogs nu av sjukhusdirektionen och utbildningstiden sänktes från sex till två månader. En ny översköterska anställdes på Akademiska sjukhuset 1877, Ebba von Koch. Man kan dock inte i hennes instruktion (direktionens protokoll 16/5 1877) utläsa något om utbildning eller utbildningsansvar. Inte heller när det gäller hennes efterträdare Disa von Schéele (översköterska 13/5 1878 - 1/7 1879).
Den översköterska som antas att efterträda henne, Augusta Berg (översköterska 26/6 1879 - 30/9 1881), anhåller dock om att få ta emot och undervisa sjuksköterskeelever. Frågan remitterades till prefekterna på sjukhuset. Någon form av utbildning eller elevpraktik bedrevs förmodligen i sjukhusets regi efter 1879, även om den inte var av formell karaktär, och i årsberättelsen för Kungliga Akademiska sjukhusets sjuksköterskeskola för år 1935 anges att den mellan 1879 och 1889 var tre månader lång. År 1890 blev den sex månader lång och 1905 ett år.
Utbildningen hade fram till i början av 1900-talet varit uteslutande praktisk. Efter initiativ från läkare vid sjukhuset, däribland Gunnar Nyström, senare ordförande i föreningen Uppsala sjuksköterskehem, infördes 1903 även viss teoretisk utbildning för sjuksköterskeeleverna. Frivilliga föreläsningar gavs då mot en avgift av någon av sjukhusets underläkare. År 1906 fastställdes ”Reglemente för sjuksköterskekursen vid Akademiska sjukhuset i Uppsala”. Utbildningen blev nu fastställd till ett år och man gav två gånger per år en avgiftsfri teoretisk kurs i dels människokroppens byggnad och funktioner samt de viktigaste sjukdomstillstånden dels en handledning i sjukvård med särskilt beaktande av tuberkuloshygien.
Utbildningen blev två årig 1912 men det ska dock dröja till 1923 den får statligt godkännande.
Man inrättade som ett led i den förbättring av utbildningen som behövdes för ett statligt godkännande 1918 en särskild instruktionssköterskebefattning som först innehades av Inez Kåge. Det nya reglementet 1924 fastställer att den nu statligt godkända utbildningen ska vara tre år lång.
Föreningen
Kamratföreningen Uppsala Akademiska sjukhus sjuksköterskeförening sedan Föreningen Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeförening och dess sjuksköterskebyrå (1932) startades 1914 (det första protokollet är från 1913) av några vid Akademiska sjukhuset utbildade sjuksköterskor. Föreningen skulle finnas till för sjuksköterskor examinerade vid Akademiska sjukhusets sjuksköterskeskola och de problem och frågor man delade trots tjänstgöring på skilda håll. Det kunde t ex röra bostadsfrågor, utbildningsfrågor, yrkesfrågor mm. Föreningens valspråk var: ”Låt alla dina handlingar ske i kärlek” (utsett1918).
Föreningen började sin verksamhet i Stockholm där man 1915 fick överståthållarämbetets tillstånd att driva även drev en byrå för förmedling av sjuksköterskornas tjänster i form av anställningar och vikariat i privat och offentlig vård. Man flyttade föreningens verksamhet till Uppsala 1920 där man inlett ett projekt för att samla de olika verksamheter föreningen värnade om i ett eget ”hem”. Det handlade bl a om en expedition för platsförmedling, bostad för föreståndarinnan och ambulerande sjuksköterskor samt en samlingspunkt för sjuksköterskor.
År 1919 fick föreningen statligt godkännande även för en sjuksköterskebyrå Uppsala. Samma år ledde inkomsterna från en lyckad basar till ekonomiska möjligheter att inrätta ett sjuksköterskehem, vilket invigdes 1922. Den första adressen var Norra Sysslomansgatan 57, vilken sedan kom att ändras, p g a ny stadsplan, till Norrlandsgatan 9. Samma år bildade föreningen och den blivande byrån ny gemensam styrelse.
Sjuksköterskebyrån i Uppsala började bedriva sin platsförmedling 1921 med Jenny Selin som dess första föreståndarinna. Hon avlöstes av Ester Wahlberg 1924 som kom att inneha tjänsten fram till år 1946. Den ambulerande sjukvården inrättades 1924 med två för ändamålet anställda sjuksköterskor.
Verksamheten behövde dock snart större lokaler. Ett ökande antal elever och färdigutbildade sjuksköterskor ställde även det krav på större lokaler och fler bostäder. Sjuksköterskehemmet fick först nya lokaler på Vaksalagatan 30. År 1929 hade dock planer inletts på ett övertagande av sjuksköterskeutbildningen från Akademiska sjukhuset. Efter nya basarer, upprop och insamlingar samt bildandet av Byggnadsfonden för Uppsala sjuksköterskehems utbildningsanstalt den 11/10 1932 hade den ekonomiska grunden lagts för det nya sjuksköterskehemmet. Fondens uppgift var att uppföra en byggnad för sjuksköterskeskola med elevbostäder och sjuksköterskehem samt förvalta desamma. År 1934 kunde först den nya tomten invigas och den 14/12 1935 stod det nya sjuksköterskehemmet med sjuksköterskeskola klart för invigning.
Föreningen, som nu hade runt 800 medlemmar, övertog då huvudmannaskapet för sjuksköterskeutbildningen (se Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskolas arkiv) och drev skolan fram tills staten och landstinget tillsammans övertog huvudmannaskapet 1959. Vid övertagandet anställdes Elisabeth Dillner som föreståndarinna, senare med titeln rektor (1946), för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola. Ester Wahlberg hade sedan 1924 varit föreståndarinna för sjuksköterskebyrån.
Initiativ till övertagandet kom från professor Gunnar Nyström, ordförande i föreningen åren 1923-1950, samt även verkställande direktör för Akademiska sjukhuset.
Föreningens första ordförande var Hanna Jessen 1913-1920.
De kommande åren är alltså föreningens sak även sjuksköterskeskolans, sjuksköterskebyråns och sjuksköterskehemmets. Den del som utgjordes av sjuksköterskeskolan upphörde 1959 då staten och landstinget övertog huvudmannaskapet för utbildningen. Sjuksköterskebyråerna, som var privata arbetsförmedlingar, centraliserades 1953 och drevs under beteckningen Sveriges sjuksköterskors förmedlingsbyrå för att 1963 övergå till den offentliga arbetsförmedlingen.
Föreningen återgår nu till att vara endast en kamratförening och är i skrivande stund fortfarande aktiv.
Handlingarna
Tryckta årsberättelser för föreningen, serie B1, finns för år 1916 och framåt och innehåller från och med 1936 även årsberättelser för Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola.
De inträdesansökningar som återfinns i serie E1 utgör ansökningar från färdigutbildade sjuksköterskor som önskar inträde i föreningen. Ansökningarna är numrerade i matrikelnummerordning och luckor är vanligt förekommande. Inträdesansökningar till sjuksköterskeutbildningen återfinns i respektive sjuksköterskeskolors arkiv.
Föreningen och byrån har alltså samma styrelse. Dess kassör är fram till 1923 Märtha Gabrielsson. Korrespondensen i serie E2 är fram tills 1923 i princip riktad till henne i den rollen och senare till den som innehar föreståndarinnetjänsten och rör i stor utsträckning sjuksköterskebyråns verksamhet.
Medlemsmatriklarna (serie D1) finns från volym två och framåt registrerade i ett särskilt register (access databas). Detta gäller även fotografierna i serier K1-K2 samt glasplåtarna i serie K4. Bildsamlingen består till största del av svart/vita bilder från 1900-talets första hälft och utgör en rik dokumentation av sjuksköterskeskolans och sjuksköterskornas samtid och verklighet.
Serierna F2: Handlingar rörande sjuksköterskebyrån och F3: Handlingar rörande anställning, lön och pension går i varandra på så sätt att anställnings och lönefrågor o s v. är relevanta såväl som för föreningens som för byråns verksamhet. Likaså är dessa frågor viktiga i sjuksköterskebyråns verksamhet och berörs alltså även i F2.
Se Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskolas arkiv för den tid då föreningen var huvudman för sjuksköterskeskolan 1935-1958. Även där finns handlingar rörande uppförandet av det nya sjuksköterskehemmet.
Övrigt
Om inget annat anges är handlingarna lagda i arkivbox A4- eller folioformat.
Förekommande förkortningar:
Vk = Vårkurs, Hk = Höstkurs.
Se även arkiven för Landstingets vårdskola: sjuksköterskeskolan, Landstingets vårdskola: vårdgymnasiet, Uppsala sjuksköterskehems sjuksköterskeskola, Kungliga Akademiska sjukhusets sjuksköterskeskola, Föreningen Uppsala sjuksköterskehem och dess sjuksköterskebyrå, Stiftelsen Byggnadsfonden för Uppsala utbildningsanstalt för sjuksköterskor samt Utbildningsnämndens kanslis arkiv. Samtliga arkiv finns hos Landstingsarkivet. För Akademiska sjukhuset se Landsarkivet i Uppsala samt Landstingsarkivet för handlingar efter 1983.
Uppsala 2007
Lena Perea Düring
Källor
Årsberättelser för Uppsala Akademiska sjukhus sjuksköterskeförening/Föreningen Uppsala sjuksköterskehem och dess sjuksköterskebyrå, serie B1.
Carlsson Clary, Otero Gudrun, Uppsala sjuksköterskehem, Glimtar ur Uppsalasystrarnas historia 1867-2001, Uppsala 2002.
Carlsson Clary, Otero Gudrun: Elisabeth Dillner 1895-1971 i familj och yrkesliv. Uppsala 2003.
Nyström Gunnar, Uppsala sjuksköterskehem och den för dess verksamhet åren 1934-1935 uppförda byggnaden vid Akademiska sjukhuset i Uppsala, Uppsala 1936.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/C018/LA_89
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/FMeZzL0E4QJTu59yk7Mkf9
SpråkSvenska
ExtraIDLA_89