Sök i arkiven
Genvägar MENY

UPPSALA NORRA SJUKVÅRDSDISTRIKT  (1982 – 1991)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Hälso- och sjukvård)
HistorikARKIVBESKRIVNING UPPSALA NORRA SJUKVÅRDSDISTRIKT
Arkivuppdelning
Vi har delat in arkivmaterialet från Tunåsens sjukhus, Wattholma sjukhem och Östra paviljongen i fem arkivbildare. Östra paviljongen vid Centralepidemisjukhuset (1955-1964), Hemmet för kroniskt sjuka (1928-1956) och Tunåsens sjukhem (1956-1959), Tunåsens sjukhem/sjukhus och Wattholma sjukhem (1960-1976), Tunåsens sjukhus (1976-1981) samt Uppsala Norra sjukvårdsdistrikt (1982-1991).
• Hemmet för kroniskt sjuka byter 1956 namn till Tunåsens sjukhem och dessa ligger under samma arkivbildare.
• Wattholma sanatorium byter 1959 inriktning och namn till Wattholma sjukhem och har mellan åren 1960 till 1976 gemensam direktion med Tunåsens sjukhus.
• Wattholma sjukhems verksamhet läggs ned 1975 och Tunåsens sjukhus bildar från och med halvårsskiftet 1976 en egen direktion. Tunåsens sjukhus blir då också en egen arkivbildare.
• 1982 sker en omorganisation i Uppsala läns landsting och Tunåsens sjukhus blir en del i det nybildade Uppsala Norra sjukvårds¬distrikt. Arkivbildaren Uppsala norra sjukvårdsdistrikt finns mellan 1982 och 1991, då Uppsala kommun övertar verksamheten.
• Östra paviljongen har rent fysiskt varit skiljt från Tunåsens verksamhet då den legat vid Central-epidemi¬sjukhuset. Östra har också behandlats separat i liggare, journalföring och räkenskaper och har därför även blivit en egen arkivbildare vid detta förteckningsarbete. Materialet innehåller mestadels patienthandlingar.
Då patientverksamheten vid Tunåsens sjukhus inte har blivit berörd av de olika organisations-förändringarna i samma utsträckning som delar av den övriga verksamheten har blivit, ligger stora delar av de hittills förtecknade journalhandlingarna på den tidsmässigt sista arkiv¬bildaren, Uppsala norra sjukvårdsdistrikt. Patienthandlingar rörande Wattholma sjukhem och Östra paviljongen är dock förtecknade på respektive arkivbildare.
Hemmet för kroniskt sjuka (1928-1956) och Tunåsens sjukhem (1956-1959)
På de äldsta sjukhusen i Uppsala bedrevs någon typ av långtidsvård, men så småningom kom korttids-vården alltmer att dominera och det blev svårare att få plats för de långtidssjuka. Sjukstugorna hade uttryckliga föreskrifter som utestängde långtidspatienter från vård, men genom 1918 års fattigvårdslag började dock inställningen till de kroniskt sjukas vårdbehov att förändras. Enlig denna lag fick landstingen föreläggande om att medverka i kronikervården, antingen genom att inrätta egna vård-anstalter eller genom att bidra med halva kostnaden för sådan vård på kommunala inrättningar. Redan 1907 hade emellertid Samariterhemmets direktion sänt ut ett upprop med vädjan om pengar till ett kronikerhem i Uppsala. Man fick visserligen in en del pengar, men år 1912 gick landshövdingen Hjalmar Hammarskjöld i spetsen för ett nytt upprop till förmån för ett långtidssjukhus, vilket inbringade 125 000 kronor. Den stora donationen, som gjorde det möjligt att bygga Hemmet för kroniskt sjuka, kom dock vid Uppsala Ångkvarns 50-årsjubileum 1924 då dess direktör H W Söderman donerade 125 000 kronor. Därpå skänkte kommunen en tomt på 11 500 kvm i Svartbäcken och statsbidrag erhölls på 55 000 kronor. (Ur jubileumsskriften: ”Femtio år i sjukvården, Tunåsens sjukhus 2/9 1929-2/9 1979”. ) Hemmet för kroniskt sjuka invigdes den 2 september 1929 och hade då plats för 46 kroniskt sjuka patienter, företrädesvis från Uppsala stad och norra delen av länet. (Protokoll, direktionen för Hemmet för kroniskt sjuka, 24 oktober 1928)
Från den 7 september 1951 finns ett beslut från Kungl. Maj:t om tillstånd för Hemmet för kroniskt sjuka att disponera E-paviljongen vid Akademiska sjukhuset. E-paviljongen var en annexavdelning vid Centralsanatoriet som uppförts av Kungliga byggnadsstyrelsen för vård av TBC-sjuka flyktingar. Medgivandet innebar att Uppsala läns landsting fick använda byggnaden för vård av kroniskt sjuka samt att de fick använda befintlig inventarieutrustning. Redan 1955 skulle dock paviljongen användas till andra ändamål och man överförde patienterna till Östra paviljongen vid Centralepidemisjukhuset. (Protokoll, direktionen för Hemmet för kroniskt sjuka, 14 september 1951)
1956 byter Hemmet för kroniskt sjuka namn till Tunåsens sjukhem. Detta efter ett förslag till namnbyte från direktionen för Hemmet för kroniskt sjuka. Förvaltningsutskottet beslutade den 26 oktober 1956 att kronikerhemmet skulle kallas för Tunåsens sjukhem. Namnbytet innebär dock ingen förändring för arkivbildningen.
I och med ett ökat behov av platser för långtidssjukvård genomfördes en utbyggnad av Tunåsens sjukhus 1956. Man byggde då till två flyglar och efter detta fick Tunåsen 128 vårdplatser. (Ur jubileumsskriften: ”Femtio år i sjukvården, Tunåsens sjukhus 2/9 1929-2/9 1979”. )
Östra paviljongen (1955-1964)
Från och med den 1 juli 1955 upphörde kronikervården vid E-paviljongen vid Akademiska sjukhuset och patienterna överfördes till Östra paviljongen vid Centralepidemisjukhuset. Där förelåg vissa renoveringsbehov och under sensommaren 1954 är man angelägna att få igång renoveringen så snart som möjligt.
Östra paviljongen skulle ha 60 vårdplatser fördelade på två avdelningar med 30 patienter vardera. Paviljongen skulle utnyttjas för vård av kroniskt sjuka men vid behov avsåg epideminämnden att använda dessa platser för epidemiskt sjuka. I sådant fall skulle patienter som normalt vårades i paviljongen flyttas till Rickomberga skolhem. (Protokoll, Lanstingstryck 1955, s 79)
Kungliga medicinalstyrelsen beräknade att platsbehoven vid epidemisjukhusen var en 1 % av befolkningssiffran. Centralepidemisjukhuset i Uppsala hade 160 vårdplatser varav 100 platser var reserverade för epidemiskt sjuka och Östra paviljongens 60 platser var reservplatser. Vid behov av fler vårdplatser fanns även möjlighet att föra över patienter till Akademiska sjukhuset. (Protokoll, Lanstingstryck 1955, s 79)
Östra paviljongens verksamhetstid sträcker sig från det att patienterna överförs från E-paviljongen på Akademiska sjukhuset till Östra paviljongen 1955 fram till och med 1964. Uppgifter kring Östra paviljongens nedläggning är knapphändiga och bygger på att paviljongen inte längre nämns i 1965 års budgetredovisningar i Uppsala läns landstingstryck.
Gemensam direktion för Tunåsens och Wattholma sjukhem (1960-1976)
Vid utgången av år 1959 upphörde mandattiden för valda ledamöter i samtliga sjukhusdirektioner i Uppsala län, detta enligt bestämmelser i en ny sjukhuslag. Detta medförde att nyval skulle ske och därav hade förvaltningsutskottet uppdragit åt hälso- och sjukvårdsstyrelsen att överväga och fram¬lägga förslag om eventuella sammanslagningar av sjukhusdirektioner för landstingets mindre inrätt¬ningar. (Protokoll, direktionen för Wattholma sjukhem, 7 augusti 1959)
Hälso- och sjukvårdsstyrelsen beslöt i augusti 1959 att föreslå förvaltningsutskottet att en gemensam direktion utsågs för Tunåsens och Wattholma sjukhem. Förvaltningsutskottet beslutade i sin tur den 26 augusti 1959 att sjukhemmen skulle få en gemensam direktion från och med 1 januari 1960 och utsåg även sju ledamöter för denna. Wattholma sjukhem skulle ha egen direktion fram till årets (1959) utgång och uppgick sedan i Tunåsens sjukhems direktion. (Protokoll, direktionen för Tunåsens sjukhem, 12 november 1959)
Wattholma sjukhem (1959-1975)
Namnbytet från Wattholma sanatorium till Wattholma sjukhem sker 1959, då det från och med den 1 april 1959 bedrevs som sjukhem för eftervårdspatienter och långvarigt sjuka. (Protokoll, Tunåsens sjukhem, 12 november 1959) I protokoll från direktionen för Wattholma sjukhem från 1959 går att läsa att direktionen föreslår Hälso- och sjukvårdsstyrelsen att det nya officiella namnet på sjukhemmet tillsvidare bör bli Wattholma sjukhem. (Protokoll, direktionen för Wattholma sjukhem, 24 mars 1959)
Då Tunåsens sjukhus renoverades och byggdes till under mitten av 1970-talet minskade behovet av vårdplatserna på Wattholma sjukhem. Detta resulterade i att Hälso- och sjukvårdsstyrelsen den 27 februari 1975 beslutade om att inte längre bedriva somatisk långtidssjukvård vid Wattholma sjukhem efter den 31 december 1975. Beslutet om nedläggningen fick dock redan i april 1975 konsekvenser för sjukhemmet, då personalen börjat söka sig vidare till andra arbetsplatser. (Protokoll, Hälso- och sjukvårdsstyrelsen, 27 februari 1975) Den 24 april 1975 beslutade därför Hälso- och sjukvårdsstyrelsen om att stänga Wattholma sjukhem redan den 31 maj 1975 på grund av personalbristen. Detta kunde dock avstyras då erforderlig personal kunnat anskaffas och den 22 maj ändrade styrelsen sitt beslut och verksamheten kunde fortgå till den 31 december 1975. (Protokoll, Landstingstryck 1975, s. 1119)
Wattholma såldes 1976 till Uppsaladistriktet av Svenska Röda korset som avsåg att använda det gamla sjukhemmet som kurs- och lägergård. (Protokoll, Landstingstryck 1976, s. 136)
Tunåsens sjukhus
1964 byggdes Tunåsens sjukhus ut ytterligare då en flygel byggdes till. Efter denna tillbyggnad hade sjukhuset 175 vårdplatser. Den gamla sjukhusbyggnaden från 1929 blev så småningom omodern, men framförallt så sjönk den oroväckande i förhållande till de bättre stabiliserade flyglarna och under 1970-talet genomfördes därför, i två etapper, en om- och tillbyggnad av sjukhuset. År 1973 stod en flygel färdig med vårdavdelningar, nytt kök och ny personalmatsal och 1976 var en ännu nybyggnad färdig, vilken ersatte det äldsta huset från 1929. Sjukhuset hade efter detta 215 vårdplatser. (Ur jubileums-skriften: ”Femtio år i sjukvården, Tunåsens sjukhus 2/9 1929-2/9 1979”. )
Den 4 juni 1976 hålls det sista sammanträdet med den gemensamma direktionen för Tunåsens sjukhus och Wattholma sjukhem. Direktionen beslutar vid sammanträdet att ändra namnet till direktionen för Tunåsens sjukhus. I och med att Wattholma sjukhem inte längre finns kvar under Landstingets regi upphör även arkivbildaren för den gemensamma direktionen och Tunåsens sjukhus blir ny arkivbildare. (Protokoll, direktionen för Tunåsens sjukhus och Wattholma sjukhem, 4 juni 1976)
Tunåsens sjukhus (1976-1981)
Efter nedläggningen av Wattholma sjukhem i december 1975 bildar Tunåsens sjukhus en egen direktion under 1976. Den 23 augusti 1976 hålls det första sammanträdet med den nya direktionen och vi har i och med detta skapat en ny arkivbildare för Tunåsens sjukhus.
Uppsala Norra sjukvårdsdistrikt (1982-1991)
Den 21 september 1981 beslutar landstinget att fastställa förslag om ny lednings- och förvaltnings-organisa¬tion för Uppsala norra sjukvårdsdistrikt att börja gälla från och med 1 januari 1982. Uppsala delades in i tre distrikt där Uppsala norra sjukvårdsdistrikt omfattade somatisk långtids¬vård vid Tunåsens sjukhus samt all primärvård inom stadsdelarna Svartbäcken, Tuna Backar, Kvarngärdet, Löten, Gränby, Gamla Uppsala, Brillinge, Ärna och en del av city. Till området hörde också församling-arna Jumkil, Börje, Åkerby, Bälinge, Skuttunge, Tensta, Lena, Ärentuna, Björklinge och Viksta samt lands¬bygds¬delen av Gamla Uppsala församling. Organisatoriskt stod all verksamhet i distriktet under ledning av ett förtroendemannaorgan, distriktsstyrelsen, och ett förvaltningsorgan, distrikts¬ledningen. Syftet med distriktsorganisationen var bland annat att ge ett samlat ansvar för hälso- och sjukvård inom ett geografiskt avgränsat område, att samordna planering och förbättra samverkan mellan länsdelssjukvård, primärvård och primärkommunala verksamheter samt att möjliggöra ett reellt personalinflytande och medbestämmande. (Protokoll, Landstingstryck 1981, s. 916-927 och s. 994)
1982 fanns det 215 vårdplatser för somatisk långtidsvård och 10 dagsjukvårdsplatser vid Tunåsens sjuk¬-hus. Därtill fanns viss poliklinisk verksamhet vid läkarmottagning, sjukgymnastik och röntgen. Det pågick också projektering av en vårdcentral och ett sjukhem i stadsdelen Svartbäcken. Kapacitets-mässigt var dessa enheter nödvändiga förstärkningar eftersom efterfrågan på både långtidssjukvård och primärvård inom distriktet översteg tillgången. (Protokoll, Landstingstryck 1982, s 861.)
Det material som är förtecknat idag (2016-09-01) innehåller främst personal- och patienthandlingar från Tunåsens sjukhus, men även protokoll från Uppsala norra sjukvårdsdistrikts direktion samt distriktledningsgruppens protokoll. I dagsläget finns dock inga handlingar som rör primärvården för Uppsala norra sjukvårds¬distrikt förtecknat här, undantaget en arkivkartong med en utvärdering av Svartbäckens sjukhem från 1985-1986 (Se serie F8:1 i Visual).
ÄDEL-reformen
I och med ÄDEL-reformen övergår verksamheten vid Tunåsens sjukhus till kommunens regi från och med 1992.
Gränsdragningen mellan landstingets respektive kommunernas ansvar för vården av äldre och sjuka hade diskuterats sedan 1920-talet i länet. Landstingen hade gradvis utvecklat ett bidragssystem med ersättning till enskilda och kommuner för vård i hemmet och på ålderdomshem och särskilda boenden. Under 1980-talet fortsatte det med organiserad samverkan och länsvisa avtal. Problematiken diskuterades mellan Landstings- och Kommunförbunden och med regeringen. En Äldredelegation arbetade under senare delen av 1980-talet för en nationell lösning. (Landstingsarkivets webbsida, landstingets historia)
I november 1989 yttrande sig Landstinget över Äldredelegationens rapport "Ansvaret för äldre-omsorgen". Landstinget var i huvudsak positiv till att kommunerna skulle ta över ansvaret för långvarig vård men avstyrkte ett nationellt system för betalningsansvar och att kommunerna skulle ta över primär¬vården. Det medicinska ansvaret skulle ligga kvar hos landstingen. (Landstingsarkivets webbsida, landstingets historia)
Äldredelegationens arbete och förslag resulterade i ett riksdagsbeslut den 13 december 1990 om ÄDEL-reformen. Den innebar bland annat överföring till kommunerna av somatisk sjukhems¬verksamhet, gruppbostäder och dagverksamhet, sjukvårdsinsatser upp till läkarnivå samt införande av ett kommunalt betalningsansvar för medicinskt färdigbehandlade inom somatisk och geriatrisk långtidsvård. Riksdagen utgick från att överföringen skulle ske den 1 januari 1992. (Landstingsarkivets webbsida, landstingets historia)
Kvarvarande arkivhandlingar att ordna och förteckna
Det återstår cirka 15 hyllmeter att ordna och förteckna. 8,5 av dessa hyllmeter är patienthandlingar, bland annat sjukjournaler med ansökningshandlingar från Hemmet för kroniskt sjuka, utskrivna patienter från sjukgymnastiken från perioden för Uppsala norra sjukvårdsdistrikt, patientkort från 1970-talet och journaler rörande avlidna patienter från Tunåsens sjukhus. Resterande 6,5 hyllmeter är administrativa handlingar från Uppsala norra sjukvårdsdistrikt. Det rör sig bland annat om ledighets-ansökningar, bokslut och donationer. Här bör man kontrollera om det kan finnas gallringsbara handlingar.
Hyllplaceringar
Hemmet för kroniskt sjuka och Tunåsens sjukhem, hylla 79 i4-j4.
Tunåsens sjukhem/sjukhus och Wattholma sjukhem, gemensam direktion, hylla 79 h1-i2.
Tunåsens sjukhus, hylla 79 e1-g3. Observera informationsskylt på hylla 79 e1.
Uppsala norra sjukvårdsdistrikt, hylla 78 b1-g3 (78 e3-g3 är ej förtecknat).
Uppsala norra sjukvårdsdistrikt, serie F6: patientjournaler, huvudserie, se hylla 80 b3-81 d2.
Östra paviljongen, hylla 78 a1-a3.
Oförtecknade patienthandlingar, hylla 81 e2-h2.
/Emilie Lundblad och Linnea Flodström, 2016-09-01.
ReferenskodSE/C018/LA_340
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/v2JvVIhfl4wKGz4dwUzyvE
SpråkSvenska
ExtraIDLA_340