LYCKEBY ANDELSSTÄRKELSEFABRIKSFÖRENING U.P.A. (1905 – 1965)

Organisation

Kategori

Ej fastställd. Ospecificerad (Lyckeby)

Historik

H I S T O R I K
Skånes NäringslivsArkiv
177 LYCKEBY ANDELSSTÄRKELSEFABRIKSFÖRENING U.P.A
Anteckningar i samband med genomläsning av protokollböckerna fr.o.m. starten den 10 mars 1905.
Lyckeby protokollsbok del 1
Antagligen var August Palmgren initiativtagare till ett första diskussionsmöte med förslag till bildandet av en stärkelsefabriksförening.
Ett första möte utlystes i ortens tidningar till den 10 mars 1905. De närvarande var positiva till en förenings bildande och en interimsstyrelse tillsattes. Denna bestod av: Grosshandlare Anton Ruben, Karlshamn, F.G. Johansson Lösen och August Palmgren, suppleant Johan Carleman.
1905 27 mars nytt möte med slutgiltigt beslut om föreningens tillkomst.
Närvarande: grosshandlare Anton Ruben, godsägare N.G. Ehrenberg, Wedeby, landstingsman S.G. Andersson Mölletorp, lantbrukare Alfred Persson, Stubbetorp, Johan Carleman Köpingsgården, Ernst Johansson Lösen, Theodor Andersson, John Carl Olsson, Öljesjö, Ernst Rundquist Bastesjö, August Palmgren Spandelstorp.
Beslutades föreningens firma: Lyckeby andelsstärkelsefabriksförening utan personligt ansvar.
Föreningen skall hava till ändamål att genom tillverkning av stärkelse bereda avsättning åt av medlemmarna odlad potatis samt driva därmed i samband stående rörelse.
Stadgar upprättades
Säte: Lösens socken af Östra Härad Blekinge.
Medlem den som löst 1 eller flera andelar han förbinder sig därmed att per andel leverera potatis för 1 tunnland (utöver utsäde).
Insatsen per andel är 250 kr att betalas en månad efter anfordran jämte 6 % ränta.
Fördelning av överskott: vinsten skall sedan avdrag för förräntning , amortering och underhåll, ävensom för avsättning till reservfond gjorts först utdela 5% å inbetalda insatsbeloppet samt därefter till medlemmarna i förhållande till av dem under året inlevererad potatis efter mängd och beskaffenhet.
Styrelsen skulle bestå av 4 ledamöter och nu valdes Anton Ruben Carlskrona, landstingsman S.G. Andersson, Mölletorp samt lantbrukaren Alf Persson Stubbetorp och Johan Carleman i Köpingsgården.
Till verkställande direktör valdes August Palmgren.
Årsmöte skall hållas varje april månad.
Mötena hölls i Mejeriets lokaler.
De kommande månaderna var häktiska för att få fram utrustningen inför hösten 1906. Kontrakt upprättades med byggmästare Olof Svensson Kyrkhult för installation av maskinutrustningen. Dessutom kontrakt med Anton Ruben om inköp av mark.
1906 23 april Redan nu beslutades om försöksodlingar.
1909 10 oktober § II omnämns för första gången att föreningen var villig ingå i Svenska Stärkelsefabrikanters förening u.p.a. uppdrogs åt August Palmgren att representera Lyckeby. Vid nästkommande möte godkändes att VD tecknade inträde i denna fabrikantförening.
1910 4 april beslutades ändring av stadgarna så att bokföringsåret i fortsättningen skall vara 1 okt. till 30 september.
1910 11 april beslutades bygge av nytt magasin.
1910 28 dec. beslutades att för föreningen upptaga ett lån på 15000 kr. Att teckna borgen för detta var August Palmgren och Anton Ruben villiga. (observera att detta gjorde de sedan regelbundet under lång tid).
1911 27 nov. framställde Svenska Stärkelsefabrikernas förening upa en anhållan att på 5 år få förnya kontraktet.
1912 30 maj Hade inkommit skrivelse att föreningen borde deltaga och utnyttja sin rösträtt i såväl kommunen som i kyrkstämman. Samma gällde landstinget. Häremot reserverade sig J: Carleman med motiveringen att man ej borde deltaga i den politiska polemiken.
1913 1 aug. och nov 1914 erhöll föreningen förfrågan från Svenska Potatismjölsfabriken i Lyckeby om de fick övertaga föreningsmedlemmarnas potater till ett pris av 12,5 öre per hl à 70 kg det beslöts att ej antaga anbudet.
1915 22 sept. Anbud från Svenska Stärkelseintressenter om kontrakt på föreningens hela potatisskörd för innevarande år. Med hänsyn till erbjudna priser och övriga villkor avslogs förfrågan och driften skall drivas på vanligt sätt.
1916 26 aug. har det inkommit förfrågan från AB Stärkelseintressenter om förhyrning av föreningens fabrik i Lyckeby under nästkommande tillverkningsperiod. Eftersom förfrågan inte innehöll några förslag om ersättningsbelopp beslöts att närmare undersöka villkoren.
Vid nästa möte den 21 sept. hade utredning visat att det var fördelaktigast att uthyra fabriken varför detta erbjudande från Svenska Stärkelseintressenter antogs. Extra stämma den 29 sept. godkände denna uppgörelse med.
Varje årsstämma vid denna tid utsåg ombud att representera föreningen vid Svenska Stärkelsefabrikernas förening.
1917 18 juni Föreningen är mycket aktiv att underhålla och förbättra fabriken. Dessutom får verkställande direktören uppdrag att införskaffa uppgifter för att installera el. såväl för belysning som för driften av maskinerna. Han fick också uppdraget att undersöka möjligheterna att producera sagogryn. Undersökas skulle också en förfrågan från Statens livsmedelskommission om möjligheterna att anlägga ett potatistorkeri.
1919 15 sept. behandlas på styrelsemötet en inbjudan att deltaga i bildandet av ekonom. Föreningen Sveriges Stärkelsefabrikanter samt förslag till invalsformaliteter. Beslutades att Lyckeby Andelsstärkelsefabriks förening skall gå vidare i detta ärende.
1920 1 okt. Svenska Stärkelseintressenter köper ett stort parti potatismjöl = kvarvarande lager till 65 öre kg.
1921 6 nov. beslutades att godtaga inbjudan från interimsstyrelsen att bilda ek. förening Sveriges Stärkelsefabrikanters förening u.p.a förslag till stadgar godkändes. Till representant för Lyckeby utsågs vd August Palmgren för det kommande räkenskapsåret.
1925 27 april utredning om glykostillverkning påbörjas av Gustaf Ehrenberg, se vidare 4 juni 1925. Avsikten var att bygga om fabriken för tillverkning av Glykos och stärkelsemjöl. Byggnaden ägs av Jordbrukarbanken och kan köpas eller arrenderas.
Div. branschhändelser
Lyckeby protokollsbok del II från 26 augusti 125 fram till likvidationen 1965.
1926 22 juli skrivelse från godsägare N.G. Ehrenberg Vedeby med förslag att stärkelsefabrikerna inom Östra Häradet borde köpa Lyckeby Glykosfabrik för gemensam drift. Förslaget ansågs positivt och extra stämma sammankallades. Orsak att potatismjöls priset var lågt och att man skulle kunna få ut mer genom produktion av glykos.
1926 2 aug. mötet förordade att föreningen borde teckna andelar för max 20.000 kr om teckningen uppgick till min. 100.000 kr.
1927 4 aug. till ombud vid Sveriges Stärkelseproducenters Förening upa sammanträde i Sölvesborg den 6 augusti 1926 utsågs lantbrukare Edvin Johansson Lösen.
Obs. 25 januari 1932 avsade sig Aug. Palmgren arvode enär fabriken inte varit igång under året.
1933 23 aug. beslutades att sätta igång fabriken för kommande höstsäsong. August Palmgren fick i uppdrag att upprusta fabriken.
1933 22 sept. föreningen har 85 tecknade andelar. Potatismjölsnämnden beviljade en licens för tillverkning av 1150 deciton potatismjöl detta blir 13,5 dt per andel och medlem skall alltså inleverera motsvarande mängd potatis.
1934/35 besvär med förorenat vatten orsakat av grannen. Ärendet drevs ända upp till Kungl. Majt. föreningen fick till slut rätt.
1939 8 maj beslutade styrelsen att försöka sälja fabriken till Östra Härads Vägkassa till ett pris av 35.000 kr. Mot beslutet reserverade sig Edward Ruben och Th. Karlsson samtidigt fick styrelsen i uppdrag att planera en ny fabrik.
1939 6 sept. p.g.a. världsläget beslutades att uppskjuta försäljningen av fabriken.
1949 9 sept. stadgeändring beslutades och förbereddes extra sammanträde med medlemmarna.
1954 skador på vattnet orsakad av grannens galvaniseringsfabrik.
1955 15 dec. 50 års jubileum på Savoy hotell Karlskrona.
1956 3 mars § 17 Anmäldes att Statens Jordbruksnämnd hade lämnat instruktion om rationalisering, sammanslagning av flera fabriker till en enhet (SSF) vd Nils Wixell hade i augusti månad sammankallat representanter för samtliga stärkelsefabriker i Östra Blekinge och dryftat förslag att bygga en ny större fabrik i Lyckeby. En kommitté hade tillsatts.
1958 18 dec. § 15 diskuterades möjligheterna till fortsatt drift och styrelsen fick i uppdrag att kontakta SSF om utredning av möjligheterna och villkoren för avverkning av medlemmarnas närliggande fabrik. Tydligen är det aktuellt med en centralisering till en större fabrik. Styrelsen skall utreda möjligheterna och villkoren för avverkning av medlemmarnas potatis vid närliggande fabriker
Febr. 1959 åter möte med dir. Nils Wixell i ärendet och han utlovade en utredning av de tekniska förutsättningarna för en avverkning med närliggande föreningar.
Kontraktsteckningar i Lyckeby
Areal tlnd fabrikspotatis tecknad kvant.
1957 183,75 22 487
1958 206.95 20 795
1959 183,00 19 530
1960 184,35 18 035
1961 161,70 19 330
1962 161,00 21 005
Kontraktsteckningarna inlämnas i början av året. Under mars månad kommer besked från Samarbetsorganet i Stockholm. Kontrakten sammanställs av Sveriges Stärkelseproducenters förening och Sveriges Bränneriförening. Samarbetsorganet utarbetar på uppdrag av Statens Jordbruksnämnd den definitiva kvantitet som tillåts avverkas. Beslutet grundar sig på uppgivna avsättningsmöjligheter av potatismjöl/stärkelse till kommande höst.
Under 1959 pågår utredning hur Lyckebys potatis skall kunna avverkas vid närliggande anläggningar. Diskussioner fördes med fabrikerna i Nättraby, Säby och Gisslevik. Den omedelbara orsaken till avverkningsproblem i Lyckeby var problem med vattentillförseln och man ansåg det ej lämpligt att investera större belopp i förnyelse då det snart var aktuellt med en centralisering av avverkningen. Därför träffades avtal med Nättraby och Säby att de tog hand om avverkningen. (Nättraby 8535 hl och till Säby 7365 hl) och fabriken i Lyckeby var stängd under säsongen 1958.
Under de följande åren fortgår avverkningen på detta sätt.
22 okt. 1960 22 okt. ordinarie föreningsmöte § 12. Beslöts enhälligt i enlighet med styrelsens förslag att för all framtid nedlägga tillverkningen av potatismjöl vid fabriken i Lyckeby samt att som hittills och intill dess en central fabrik kommit till stånd, leverera potatis till andra fabriker.
Styrelsen fick frihet att vid tillfälle sälja befintliga maskiner och inventarier och om möjligt fastigheten.
1960 15 nov. styrelsen får i uppdrag att hyra ut lokalen ev. försäljning.
1962 vid möte den 17 juli anmodas föreningens medlemmar att teckna andelar i den nya fabriken.
1963 17 juli hålls informationsmöte om hur framtiden skall se ut för föreningen. Det är dir. Wixell från Stärkelseföreningen som informerar. Det tillkommer en helt ny fabrik Östra Stärkelsefabrik ekon. för. vari ingår de gamla Möljeryd, Leråkra, Nättraby, Lyckeby, Säby, Jämjö, Gisslevik, Brömsebro och Torsdala. Total kostnad 2.5 millj +1,5 milj = 4 milj.kr. Styrelsen föreslår att medlemmar tecknar andelar i den planerade nya fabriken samt att rationaliseringsbidraget fördelas efter andelar. Inlösenbelopp för Lyckeby fabriken (från SSF) 50.000 kr fördelas på totalt 102 andelar.
Nya stadgar.
Inlösen för gamla Lyckeby Fabriken blir 50 tkr vilket belopp skall fördelas lika mellan föreningens 102 andelar.
Man beslöt att stärkelsefabrikationen överflyttas till den nya centralfabriken 1964. Beslut fattades om utträde ur Sveriges Stärkelseproducenters förening.
Detta innebar att Lyckeby Stärkelsefabrik som varit medlem i Stärkelseföreningen upphör och potatisodlarna i stället blir enskilda medlemmar i Östra Stärkelsefabriken ekon.för.
1964 27 april styrelsen enas om att föreslå stämman att avveckla föreningen genom likvidation eller försäljning av andelar.
1964 27 april extra stämma.
Godkännes försäljning av fabriken till Lyckeby Kommun för 60 tkr. Och att föreningen skall likvideras och styrelsen får uppdrag att sköta detta på bästa sätt.
1965 15 dec. Sista protokoll likvidatorernas slutredovisning.
GAM 081112

Hänvisningar till orter

Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)

Referenskod	SE/M069/M037_177
Länk till posten	https://sok.riksarkivet.se/agent/GyjPr0LZcIN7jXN6GUqz0C
Språk	Svenska
ExtraID	M037_177

Arkivbeskrivning

LYCKEBY ANDELSSTÄRKELSEFABRIKSFÖRENING U.P.A. (Skånes näringslivsarkiv)