Sök i arkiven
Genvägar MENY

Lunds stad. Lunds stads järnvägars avvecklingskommitté  (1939 – 1946)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Järnväg)
KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Kommunal kommitté)
HistorikLUNDS STAD. LUNDS STADS JÄRNVÄGARS (BLHJ) AVVECKLINGSKOMMITTÉ
I enlighet med stadsfullmäktiges beslut den 9 juni 1939 om tillsättandet av en kommitté för avveckling av stadens järnvägsföretag sammanträdde kommittén den 24 juli 1939 för första gången.
Bakgrundsfakta: Genom resolution den 22 september 1899 samt den 19 december 1902 beviljade Kungl. Maj:t koncessioner på spårväg från Lund till Bjärred respektive järnväg från Lund till Revinge som 1904 utsträcktes till Harlösa. Sedan stadsfullmäktige i Lund gjort framställning i fråga om överlåtande till statsverket av ovannämnda spårväg och järnväg, hade Kungl. Maj:t genom resolution den 26 maj 1939 beslutat om godkännande av Lunds stads begäran att få nedlägga driften av den av staden ägda Bjärred-Lund-Harlösa järnväg. Denna driftsnedläggelse skulle träda i kraft fr. o m den 15 juni 1939.
Avvecklingskommitténs uppdrag var att på bästa möjliga villkor avyttra mark, räls, hus, lok, vagnar och de tusentals andra små och stora ting som hade samlats under de trettioåtta årens järnvägsdrift.
Personal över 60 ville SJ inte överta. SJ ville heller inte betala pension för arbetsår som fullgjorts i BLHJs tjänst, vilket gjorde att Lunds stad fick kostnader för pensionsavgifter fram till 1974, om än med successivt minskande belopp. 21 man övertogs av SJ, som hade god nytta av erfaret järnvägsfolk i krigsårens expansion. Omställningen kunde bli stor för den enskilde: förut hade resan som längst gått till Harlösa, nu kunde man anvisas till övre Norrland. Men alla tycks till sist ha hamnat i hemprovinsen. Några fick anställning hos Hardeberga stenindustri som behövde banarbetare och vägvakter för den fortsatta trafiken.
I 10 månader låg den gamla Bjärredsbanan tämligen intakt med spår och kontaktledning, i Lund fanns lok och vagnar i behåll, och bland allmänheten höjdes röster för återupptagen tågtrafik i rådande krigstid, avspärrning och gengasdrift. Men så tog avvecklingskommittén saken i egna händer. Den 2 april 1940 började ett lag av 10 före detta BLHJ-anställda plocka ner ledningen och skära av de stolpar som inte hade sålts till tekniska verken, som fortfarande skulle utnyttja en del av linjen för sina högspänningskablar. Allt blev skrot. Den 11 maj var man klar och den 16 maj hade man även hunnit med signaler och stängsel. Då inleddes spårbrytningen på bangården i Bjärred. I september 1940 hade man sålt för 268 000 kronor.
Kommitténs stora säljansträngningar gällde lok- och vagnparken, som var ålderstigen och sliten. Två av ångloken gick till skrotning. Fem täckta godsvagnar slumpades bort till SJs militärbyrå. Elva öppna godsvagnar stannade i Lund: en köptes av Lunds mekaniska verkstad och tio köptes av Hardeberga stenindustri. 41 vagnar såldes till Malmö frihamn och 34 till Sockerbolaget. De tre återstående ångloken kunde placeras hos industrier. Personvagnarna var mindre begärliga. Till slut köpte Nora Bergslags järnväg sju vagnar plus de tretton återstående godsvagnarna. Två stycken eldrivna motorvagnar köptes av Gävle-Dala järnväg.
Den tunga och tidskrävande avvecklingen av hus och mark återstod att utföra. Men där gav avvecklingskommittén upp 1941 och överlät uppgiften till drätselkammaren.
Anm: BLHJ = Bjärred - Lund - Harlösa Järnväg
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/LSA/ACS_153
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/Bnk8YjJ3pKcJIHRLnXHMC3
SpråkSvenska
ExtraIDACS_153