Search the collections
Shortcuts MENU

GÖTEBORGS KOMMUN. GÖTEBORGS HÄLSORÅD  (1981 – 1993)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (ÖVRIG KOMMUNAL VERKSAMHET)
HistoryFör att utveckla kommunens hälso- och friskvård tillsatte kommunfullmäktige 1975 en friskvårdsberedning, som fick i uppdrag att utreda verksamheten och undersöka hur arbetet bäst borde bedrivas i framtiden. 1979 presenterade beredningen en rapport med mål för hälsovården, förslag till nya åtgärder och organisation på central och lokal nivå i kommunen. 1981 beslutade kommunfullmäktige att hälsorapporten skulle ligga till grund för den fortsatta planeringen av hälso- och friskvårdsverksamheten i kommunen, samt att ett ledningsorgan för detta ändamål skulle inrättas. Ledningsgruppen tillsattes samma år och fick namnet GÖTEBORGS HÄLSORÅD.
Hälsorådet bestod av 10 medlemmar uppdelade i 2 kommittéer, den drogpolitiska kommittén och friskvårdskommittén. Till sitt förfogande hade man tjänstemannagrupper från berörda förvaltningar: sjukvårds-, social-, fritids-, skol-, biblioteks- och hälsovårdsförvaltningen. Stadskansliet samordnade tjänstemannagruppernas arbete och biträdde hälsorådet med sekreterare. Man hade även en referensgrupp för missbruksfrågor. I den fanns företrädare för vissa statliga organ, såsom kriminalvården.
Hälsorådets mål var att genom förebyggande insatser medverka till en god hälsa hos befolkningen i Göteborgs kommun.
Arbetsuppgifter:
att leda och samordna arbetet med att utveckla innehållet i kommunens hälso- och friskvårdsverksamhet
att samordna kommunens arbete med att bygga upp information om hälsorisker och hälsotillstånd
att finna former för förmedling av erfarenheter och kunskaper om hälsorisker och hälsotillstånd
att följa utvecklingen på drogområdet och lämna förslag till insatser mot drogmissbruk
att stödja och förmedla kontakter med forsknings- och utvecklingsarbete
att medverka i kommunstyrelsens beredning av budget och flerårsplaner
(ur hälsorådets protokoll 1981-11-19)
De första åren arbetade hälsorådet med frågor som gällde narkotika, alkohol, tobak, kost, motion och hälsorisker för barn. Ett friskvårdsprojekt bedrevs i Södra Biskopsgården under åren 1983 - 1984, med syfte att utforma och utvärdera ett lokalt hälso- och friskvårdsarbete.
1984 bestod hälsorådet av 11 ledamöter, som inte längre var indelade i en friskvårds- och en drogpolitisk kommitté. En tjänstemannagrupp tillsattes med representanter från stadskansliet, sjukvårdsförvaltningen, miljö- och hälsoskyddsförvaltningen, skolför- valtningen, fritidsförvaltningen och socialförvaltningen. Gruppen förberedde ärenden inför hälsorådet och kallades till dess sammanträden. Stadskansliet ledde arbetet i tjänstemannagruppen och biträdde hälsorådet med sekreterare.
Runt hälsorådet arbetade även andra grupper med frågor, som berörde rådets uppgifter, t.ex:
Ledningsgruppen för barn och ungdomsfrågor,
" för missbruksfrågor,
" mot våld och skadegörelse,
Droginformationsgruppen,
Friskvårdsgruppen.
Friskvårdsgruppen hade ansvar för att utforma ett friskvårdsprogram, som byggde på erfarenheterna från försöksprojektet i Biskopsgården. 1985 antog fullmäktige programmet, som omfattade följande delprojekt, med en ansvarig nämnd för varje område:
Tobak - sjukvårdsstyrelsen
Motion - fritidsnämnden
Olycksfall - miljö- och hälsovårdsnämnden
Psykosocial miljö - socialnämnden
Kost - skolstyrelsen
Sex och samlevnad - skolstyrelsen
1986 blev hälsorådet politiskt ledningsorgan för HIV/aidsarbetet. Samma år påbörjades en allergiutredning. Samhällsmedicinska expertrådet bildades med uppgift att bl.a. biträda hälsorådet i arbetet med att utveckla och samordna friskvårdsprogrammets 6 delprojekt. Expertrådet publicerade 1987 en folkhälsorapport, som följdes av ytterligare 3 rapporter (1989, 1991, 1996. För 1996 års rapport - se Folkhälsodelegationens arkiv A 2:1, folkhälsoberedningens protokoll).
Efter inbjudan från WHO 1986 om att delta i projektet Healthy Cities, ett projekt vars syfte är att förbättra folkhälsan i deltagande städer och utbyta erfarenheter mellan dem, beslöt hälsorådet att Göteborg skulle delta. I febr. 1988 blev Göteborg medlem i Healthy Cities. I Göteborg kallades projektet Friska Göteborg. 1989 bildades en projektgrupp, som skulle arbeta mot de mål WHO satt upp. Hälsoarbetet skulle successivt utvecklas genom att konkreta projekt och aktiviteter startades. Ansvaret vilade på olika nämnder, speciellt stadsdelsnämnderna.
I samband med stadsdelsreformen 1989-1990 ändrades hälsorådets organisation.
Rådet bestod av 13 medlemmar, varav 8 i kommunstyrelsen. Stadskansliet fortsatte att ansvara för sekreterarskapet och en beredningsgrupp förberedde hälsorådets sammanträden. Tjänstemannaorganisationen bestod av samhällsmedicinska expertrådet, ledningsgruppen för HIV/aids, astma-allergiprojektgruppen samt projektgruppen Friska Göteborg. (Se A1:8, PM 1989-10-30, bilaga till protokoll 1989-11-22)
Nu övertogs ansvaret för vissa av friskvårdsprogrammets delprojekt av stadsdelsförvaltningar:
SDN Centrum - sex och samlevnad
SDN Linnéstaden - psykosocial miljö
SDN Frölunda - motion
SDN Lundby - droger (nytt projekt 1989)
När det gällde HIV/aids-frågor bröts det nätverk som fanns i arbetet sönder i samband med SDN-reformen. Stadsdelsnämnderna fick eget ansvar för arbetet, medan Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen från 1991 ansvarade för informationen till allmänheten. Kommunstyrelsen fördelade anslagen till stadsdelsnämnderna.
En AIDS-delegation tillsattes - protokoll finns från tiden 1992-1993.
Miljö- och hälsoskyddsförvaltningen ansvarade även för astma/allergiprojektet fr.o.m. 1991. (Se Folkhälsodelegationens arkiv, F2 c). Samma år bildades Göteborgs Stads Allergikommitté med representanter från bl.a. astma/allergigruppen och stadskansliet.
1993 tillsattes en folkhälsoberedning för att utarbeta underlag till ett nytt folkhälsoprogram. Samtidigt avvecklades hälsorådet. 1994 kallades beredningen för Folkhälsodelegationen. Från den 1 jan fick den hjälp i form av ett folkhälsosekretariat.
Många arkivhandlingar, som tillkommit under hälsorådets ledning, återfinns nu i folkhälsodelegationens arkiv, eftersom många hälsoprojekt fortsatte efter 1994.
1998 - 05 - 28 Anita Kristiansson
Reference codeSE/O258/GS_347
Link to archive recordhttps://sok.riksarkivet.se/agent/NQErlv3bJKz215tyZM4F3B
LanguageSvenska
Extra IDGS_347