Sök i arkiven
Genvägar MENY

Johan Gustaf Westmans barnbördshus, BB  (1908 – 1946)

Organisation

KategoriEj fastställd. Ospecificerad (Förlossningsvård - BB)
Alternativa namn
Medicinska handlingar se: US Kvinnokliniken.
HistorikH I S T O R I K
Landstinget i Östergötland
Johan Gustaf Westmans Barnbördshus
Johan Gustaf Westmans Barnbördshus (1908-1946) var Linköpings stads enda förlossningsanstalt.
Ursprunget till barnbördshuset var flera donationer av Henric Westman, åren 1903-1912 på sammanlagt ca 66 000 kr, till Linköpings stad för byggande och utrustning av ett barnbördshus för i första hand barnaföderskor från Linköpings stad (dvs. Domkyrkoförsamlingen) och S:t Lars församling. I mån av plats kunde sjukhuset även ta emot patienter från andra orter. Till minne av donatorns farfar skulle verksamheten för all framtid drivas under namnet Johan Gustaf Westmans barnbördshus.
Kapten Henric Westman (1853-1937) på Valla herrgård i Linköping gjorde många och stora donationer till olika ändamål i Linköping. Om donatorn, se vidare i Bengt Cnattingius: Henric Westman på Valla. Skriftserie utgiven av föreningen Gamla Linköping nr 9. Linköping 1967. Idén till barnbördshuset lär han ha fått då han såg en ung flicka förlösas då han promenerade hem genom Vallaskogen. Förutom den ovan nämnda byggnadsfonden, så inrättade han år 1911 ytterligare en fond, Johan Gustaf Westmans beklädnadsfond, som knöts till barnbördshuset. Denna fonds avkastning skulle användas till nyanskaffning av ”anstaltens beklädnadsförråd” så att varje nyfött barn skulle få med sig en omgång kläder därifrån. Donerade medel förvaltades av en stiftelse med egen direktion (ej stadsfullmäktige). Denna direktions där även kvinnor kunde ingå, skötte även barnbördshusets drift.
Barnbördshuset byggdes år 1907-1908 på av staden upplåten tomt i kvarteret Ekorren (intill dåvarande epidemisjukhuset). Verksamheten startade den 1 juni 1908. Första barnet som föddes var en flicka. Modern var gift, men H Westman hade i donationsbestämmelserna särskilt betonat att barnbördshuset var till för såväl gifta som ogifta, bemedlade och obemedlade. För de senare skulle avgiften vara lägre. Det var i sig en nyhet att vanliga förlossningar skulle ske på sjukhus och därmed under läkartillsyn. Tidigare hade stadsbarnmorskorna skött förlossningar i hemmen. Endast mera komplicerade fall kunder föranleda sjukhusvård.
Landstinget i Östergötland gav bidrag till driften från och med år 1913 och övertog från och med 1926 hela verksamheten med tillhörande fonder, fastighet och tomtmark.
Verksamheten bedrevs i det egna huset till och med år 1946. Då inrättades en särskild kvinnoklinik vid Centrallasarettet i Linköping i ett eget nybyggt hus på lasarettsområdet. Barnbördshusets verksamhet flyttades dit från och med 1947 som förlossningsenhet, en av kvinnoklinikens tre delar, de andra två var gynekologisk enhet och mödravårdscentral. Redan från och med 1943 hade barnbördshuset knutits till Centrallasarettet som specialistavdelning för obstetrik. 1946 års landsting upphävde reglementet för Johan Gustaf Westmans Barnbördshus.
Dessa förändringar berörde dock inte förvaltningen av stiftelsen (fonderna) som under alla förhållanden skulle ha en egen direktion. Under perioden 1947-1969 löstes detta så att direktionens tre ledamöter formellt utsågs inom lasarettsdirektionen och att sammanträden hölls med ”Direktionen för centrallasarettet i Linköping (med Johan Gustaf Westmans BB)”.
År 1970 utsågs en ny särskild styrelse i syfte att få till stånd permutation av fondbestämmelserna. Först år 1993 var detta klart, se kammarkollegiets beslut 1993-01-28 (kopia i F 2:1). De två fonderna fördes samman till en, Johan Gustaf Westmans barnbördshus. Barnbördshuset som 1947-1961 användes som provisorisk psykiatripaviljong, därefter till rehabiliteringsverksamhet, såldes till Landstinget i Östergötland. Köpeskillingen tillfördes fonden. Landstinget har nu (1999) för avsikt att avyttra samtliga sina fastigheter i kv. Ekorren. Barnbördshuset är en av tre fastigheter på området som är kulturhistoriskt värdefulla och därför inte får rivas.
Arkivet
Omfattar huvudsakligen verksamhetstiden dvs. åren 1905-1946. Därutöver förekommer senare handlingar som sammanhänger med utredning och beslut i samband med permutationen av fonderna (i volym F 2:1): Här finns bl.a. kopior av donationsbrev och reglementen, en utförlig historik, fotografier och tidningsklipp.
Den ekonomiska förvaltningen sköttes från början av sjukhusets läkare och föreståndarinna (barnmorska). Den 1 januari 1942 anställdes en särskild syssloman (som delades med Epidemisjukhuset). Redan den 1 januari 1943 överfördes räkenskapsföringen emellertid till centrallasarettets sysslomannakontor. Dess förändringar återspeglas i arkivet på så vis att vissa handlingar endast finns från 1940-talet. För övriga år kan ekonomiska redogörelser finnas bland bilagorna till styrelsens protokoll. Årsvis ekonomiska redogörelserna finns i årsberättelserna. Barnbördshusets ekonomi ingick som alla annan landstingsverksamhet i den centrala redovisningen vid Landstingets kansli. För fullständiga ekonomiska uppgifter hänvisas därför till Landstingets kanslis arkiv.
Personalärenden sköttes under hela verksamhetstiden direkt av styrelsen. Handlingar rörande personal finns därför bland bilagorna till styrelseprotokollen.
Barnbördshusets samtliga medicinska handlingar, patientliggare och patientjournaler fördes över till Centrallasarettets kvinnoklinik då verksamheten flyttades dig 1947. Handlingarna finns nu inordnade i det arkivet. Se bilagor.
Eftersom Johan Gustaf Westman beklädnadsfond hörde till barnbördshuset, så har redovisningshandlingarn rörande denna fond inordnats i arkivet som serie G 5. Arkivet har levererats till landstinget i två omgångar, lev. Nr 2/1993 och 24/1997.
Ordnat och förtecknat av Reidun Axelsson
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/E023/LIO_134
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/OwDVyARR9IPGsAdrYHOOv5
SpråkSvenska
ExtraIDLIO_134