Sök i arkiven
Genvägar MENY

Sundsvalls kommunalarbetares samorganisation  (1922 – )

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (C - Fackliga organisationer)
KategoriFörening. Ospecificerad (LO-förbund)
Alternativa namn
Sundsvalls kommunalarbetareförbund SKAF:s samorganisation Sundsvalls kommunala samorganisation
HistorikH I S T O R I K
Depå 2
21683 Svenska Kommunalarbetareförbundets samorganisation, Sundsvall
Kommunals samorganisation är en sammanslutning av i staden och distriktet verksamma fackföreningar anslutna till kommunalarbetarförbundet. Från starten år 1922, hade man endast att räkna med Sundsvalls stad, men så småningom kom även distriktet med. Samarganisationen utgör det samlade organet för de fackligt organiserade kommunalanställda och har utgjort ett värdefullt stöd.
När samorganisationen bildades 1922 var det säkert ingen av initiativtagarna som hade en tanke på att man endast efter något år skulle få det verkliga elddopet. Detta skedde i och med den landsberyktade renhållningsstriden i Sundsvall. Protokollen från sammanträdena under de år striden varade ger besked om att samorganisationen utgjorde ett starkt stöd. Inom denna sökta man komma till rätta med de förhållanden som uppstod och framför allt beslöt man att med alla till buds stående medel stödja de strejkande renhållningsarbetarna i deras kamp mot ett strejkbryteri som då omhuldades av borgerligheten i Sundsvall. Som bekant varade striden närmare i två års tid och kom att omfatta betydligt större skaror av kommunalarbetare än vad renhållningsarbetarna utgjorde. I gott samarbete med det särskilt tillsatta strejkutskottet under fackliga centrals ledning vidtogs från samorganisations sida åtgärder av olika slag för att ge ekonomiskt och moraliskt stöd åt de strejkande.
Även om uppgörelsen efter 20 månaders strid icke blev en hundraprocentig seger för arbetarparten, så vann man dock det viktigaste, nämligen att de med förmanstitel maskerade strejkbrytare icke fick anställas vid verket. Därtill blev det en välbehövlig löneförbättring för arbetarna. De avskedade renhållningsarbetarna blev också återanställda.
Men samorganisationen hade även senare att bevaka sina medlemmars rätt. Åtskilliga försök gjordes att komma åt fackorganisationerna vilket föranledde ofta förekommande förhandlingar.
Under åren har samorganisationen tillförts nya avdelningar. I detta avseende gav 1929 i ett gott tillskott. Då bildades nämligen tre nya avdelningar, som anslöt sig till samorganisationen. Dessa omfattade befattningshavare bl.a. brandmän och sjukvårdspersonal. Samorganisationens styrelse har även haft förbundets uppdrag att organisera sjukhuspersonalen inom landstingets sjukvårdsanstalter något som givit goda resultat.
Till de uppgifter man också haft att ta ställning till kan nämnas pensionsfrågan. Ett förslag till pensionsreglemente för kommunalt anställda arbetare och tjänstemän i Sundsvalls stad har upprättats och blev också godkänt av parterna.
År 1934 planlades ett med omfattande organisationsarbete inom distriktet. I detta arbete nedlade nuvarande gasmästare Erland Lilo ett energiskt och av organisationen uppskattat arbete för vinnande av nya medlemmar inom olika kommunala institutioner.
Det arbete som utförts till medlemmarnas bästa har vunnit uppskattning. Tidigare löner och arbetsvillkor har i väsentlig grad förbättrats såväl inom staden som industridistriktets kommuner. Inom landskommunerna har tjänstemän och andra befattningshavare i stor utsträckning anslutet sig till kommunalarbetarförbundet. Så är emellertid icke fallet i samma omfattning i staden, konstaterar styrelsen inför jubileet. Här har man i stället sökt sig till det utanför LO stående kommunaltjänstmannaförbundet. Någon vilja till samarbete i fackliga spörsmål har ej heller förmärkts från det hållet, ett ställningstagande som icke kan vara till gagn för någondera parten.
Samorganisationens arbetsuppgifter har ökat avsevärt under ett 10-tal år. Vid årsskiftet 1946 hade man cirka 50 i kraft gällande avtal.
År 1944 bildade samorganisationen en semesterhemsförening och under 1946 inköptes ett semesterhem vid sjön Marmen i Tuna.
Samorganisationens första styrelse utgjordes av F. Enqvist, H. Källman, Erland Lilo, N. Jönsson, Karl Löv. Revisorer var C. Nordlander, Hj. Andersson och J. J. Åsman. Vid årsmötet 1933 avgick Enqvist från ordförandeposten och i hans ställe valdes E. Lilo. Enqvist har under sin 10-åriga verksamhet i organisationen nedlagt ett intresserat och energiskt arbete. Efter 20 års ledamotskap som kassör och ordförande lämnade E. Lilo styrelsen år 19422. han utsågs då till hedersledamot i styrelsen. En av de äldre ledamöterna Henry Svensson avgick 1943 då även han utsågs som hedersledamot. Av revisorerna kvarstår allt från början Carl Nordlander, som alltså kan 25 årsjubilera på den posten. Till ordförande efter E. Lilo valdes 1942 Gösta Jansson, som alltjämt innehar denna post.
(Källa: Nya Samhället 1947-11-08)
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/FAY2/2_21683
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/saIF0CggcqgqiUgQRiqn50
SpråkSvenska
ExtraID2_21683