Sök i arkiven
Genvägar MENY

Stiftelsen Borgarhemmet i Sundsvall  (1900 – 2009)

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (H - Solidaritets- och sociala org.)
Alternativa namn
Stiftelsen Borgarehemmet
HistorikH I S T O R I K
Depå 2
22436 Stiftelsen Borgarhemmet i Sundsvall
Stiftelsen hette ursprungligen Stiftelsen Borgarehemmet.
Vid årsmötena 1893 och 1896 i Sundsvalls stads Fabriks- och Hantverksförening, framfördes ett förslag av urfabrikören Johan Lindelöf "att genom medel, åstadkomma med basarers och lotteriers anordnande eller på annat sätt bilda en fond, vars ändamål vore att i en framtid möjligen kunna inrätta ett änke- eller gubbhus."
1896 tillsatte hantverksföreningen en kommitté och det bildades en fond. Inkomster från bland annat familjeaftnar och basarer tillföll fonden. Man beslöt också att varje år skulle ett lämpligt belopp av årsinkomsten tillfalla fonden. Samtidigt vidgades målet för arbetet. Efter att samarbete inletts med Sundsvalls Köpmannaförening, växte tanken på ett "borgarehem" och blev det gemensamma intresset för de både föreningarna.
Styrelsen kom att bestå av 5 ledamöter, en från stadsfullmäktige, två från Fabriks- och Hantverksföreningen nämligen fabrikör J Lindelöf och byggmästaren J C Björklund samt från Köpmannaföreningen grosshandlare G Knaust och J Bern.
Stadsfullmäktige utsedde år 1900 vid sitt första sammanträde Major Cornell som sin representant i Borgarehemmets styrelse. Den 18 januari 1900 kunde Borgarhemmet hålla sitt konstituerande sammanträde och där utsågs major Cornell till ordförande, gustaf Knaust till vice ordförande och sekreterare samt fabrikör J. Bern till kassaman.
En av den nya styrelsens första uppgifter blev utarbetandet av stadgar för den framtida verksamheten. I första paragrafen nämns verksamhetens syfte:
"Borgarhemmets ändamål är att bbereda kostgnadsfri bostad och andra dertill hörande förmåner åt äldre aktningsvärda män och qvinnor, företrädesvis tillhörande köpmanna-, handtverkare- och industriidkarekåren eller med dessa likställda personer, hvilka drifvit rörelse inom samhället eller derstädes utöfvat motsvarande verksamhet och som efter styrelsens pröfning kunna finnas deraf vara i behof, samt att i öfrigt lemna dessa det understöd, hemmets tillgångar medgifva".
I stadgarna står det även att Borgarhemmets kontanta medel skola förvaltas av stgadens drätselkammare och göras räntebärande mot fullgod säkerhet samt att räkenskaperna och förvaltningen årligen skulle granskas av revisorer, utsedda av stgadsfullmäktige.
Sterbhuset efter fabrikören L. F. Bern överlämnade en gåva av 60.000 kronor under namnet "L. F. och Margaretha Berns donation". Även Magnus Arhusiander överlämnade ett ansenligt belopp av 10.000 kr som skulle förvaltas under benämningen Julie och Magnus Arhusianders donation.
Den 27 oktober 1900 meddelades att ett antal tomter (nr 5, 6, 8, 9, 10 och 11) i kvarteret borgmästaren, belägna mellan Köpman-, Thule-, och Norra Järnvägsgatorna förvärvats för Borgarehemmets räkning för lite över 17.500 kronor. Stadfsarkitekten N. J. Källander fick i uppdrag att uppgöra ritningar till det nya hemmet och kostnadsberäkna bygget tillsammans med byggmästare Björklund.
Tomt nr 5 och 6 sammanslogs till en tomt och där förlades den första byggnaden med fasaden lagd mot Köpmangatan. Byggmästaren N O Sndersson blev byggnadsentreprenör mot en summa av 32.800 kr. Den nya borgarhemmet (ett lågt, frontespisprytt stenhus) beläget vid Köpmangatan 21 avsynades den 6 september 1902. Det var hållet i ljusa, glada färger. Nedre våningen upptog fyra bostadslägenheter, vardera om ett rum och kök, jämte tambur. Övre våningen innehöll förutom en stor korridor utefter hela husets längd tvenne lägenheter om ett rum och kök samt två om enbart ett rum, de senare med s k spiskakelugnar. Inredningen av lägenheterna ansågs på sin tid bekväm och som ett extra plus fanns elektrisk belysning, men ej avgjort om det skulle lämnas kostnadsfritt eller ej till lägenhetsinnehavarna. 12 åldringar fick på detta sätt lägenhet.
Det visade det sig snabbt att behovet var större än väntat. Men först i början av 1920 kunde man ta upp frågan igen eftersom disponibla medel då hade kommit upp till 65 000 kr.
Nybyggnaden placerades i hörnet av Norra Järnvägsgatan och Thulegatan med fasaden mot den senare, entreprenör C O Nilsson antogs mot en summa av 94 000 kr. Det nya hemmet innehöll 16 lägenheter om ett rum samt två lägenheter om rum och kök. Inflyttningen skedde i september 1925. Enligt lokaltidningen var lägenheterna ljusa och propra.
År 1931 fattades ett viktigt beslut i styrelsen. då det visat sig svårt att under kallaste vintern hålla lämplig nattemperatur i bostadslägenheterna enbart genom eldning i spisarna, beslöt föreningen att för en kostnad av dygt 15 000 kr låta inmontera värmeledning genom Johan D Grundbergs Rörledningsaktiebolag försorg.
När Kungliga Postverket sökte tomt för att bygga upp ett modernt postkontor väcktes tanken på att sälja borgarhemmet. Den 5 november 1947 köpte Generalpoststyrelsen tomt och fastigheter för 500 000 kr. Kvarvarande tomt köptes av Sundsvalls stad för 150 000 kr. en ny tomt i kvarteret Bisittaren, hörnet av Långgatan och Fredsgatan, 1327 kvm för 75 000 kr. Stadsrkivtekt A Hamrin fick uppdraget att göra ritningar för det nya borgarhemmet som skulle inrymma 39 lägenheter. Byggnadsfirman Anders Diös fick uppdraget och 1950 stod fastigheten klar att ta emot behövande åldringar.
Stiftelsen har bytt inriktning efter försäljningen av borgarhemmet. Nu kan man söka penninggåvor av stiftelsen inte längre söka lägenhet.
Fastigheten såldes under år 2009.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/FAY2/2_22436
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/QJQsJd8YA4sE4GuRQnXDC1
SpråkSvenska
ExtraID2_22436