Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

Svenska mosskulturföreningen


Grunddata

ReferenskodSE/RA/730285
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/tfNYFecRrH6d0G02H087k3
Omfång
23,8 Hyllmeter  (Oordnad efterleverans 2009 2 hm)
Datering
1886–1948(Tidsomfång)
Sökmedel
Arkivförteckning (godkänd): F häfte, F-exp/pärm
ArkivinstitutionRiksarkivet i Stockholm/Täby (depå: Arninge)
Arkivbildare/upphov
Svenska mosskulturföreningen
Kategori: Förening. Biologiskt arbete

Innehåll

Allmän anmärkningArkivet innehåller även oförtecknade efterleveranser inlämnade som gåvor 2000-12-31 (256-200-4313), 2009-03-09 (256-2009-878A) samt 2009-06-26 (256-2009-3251), totalt ca 5 hyllmeter.

Efterleveransen 2009-03-09 innehåller även Svenska vall- och mosskulturföreningen.

Arkivet förvaras i Arninge.
Inledning (äldre form)Mot slutet av 1800-talet genomlevde Sverige både en försörjningskris och en ekonomisk kris. Befolkningen växte, men jordbruket förmådde inte producera tillräckligt med livsmedel. Undernäring och fattigdom fick många att emigrera, främst till Amerika.

Det var bergsnotarie Carl von Feilitzen (1940-1901), vid denna tid föreståndare för Jönköpings kemiska station, som vid en rad studieresor till Tyskland och Danmark upptäckte att myrjordar kunde ge goda skördar. I Sverige fanns gott om myrmarker, men för att kunna odla upp dessa, som ofta har brist på viktiga näringsämnen, måste de gödslas med fosfor och kali, ofta också med kalk. För att kunna genomföra dessa uppodlingsprojekt krävdes både rådgivning och kunskap.

Detta är i stort bakgrunden till bildande av Svenska Mosskulturföreningen, vilket skedda i Rogberga utanför Jönköping den 25 januari 1886.

Den allt överskuggande idén med föreningens omfattande verksamhet var att Sverige genom just uppodling av outnyttjade markresurser skulle kunna försörja en växande befolkning. Lantbruksbefolkningen har aldrig varit större än omkring 1890 och det var mer än halva befolkningen som direkt hade sin utkomst av lantbruket.

Föreningens verksamhet blev snabbt allmänt erkänd och både staten, landsting och hushållningssällskap lämnade bidrag till verksamheten redan efter ett på år. Framför allt var det godsägare och andra storjordbrukare som var drivande inom föreningen. P A Ribbing utsågs till föreningens första ordförande.

För att nå ut med sitt budskap och olika odlingsråd gav föreningen redan från början ut en tidskrift vars första nummer utkom 1986.

Ursprungligen var tanken att föreningen skulle omfatta enbart södra och mellersta Sverige, men redan 1889 kom verksamheten att omfatta hela landet.

Under den första tiden utfördes ett flertal kulturförsök i kärl, men efterhand utvidgades dessa samtidigt som man startade olika fältförsök. 1894 flyttades fältförsöken till ett arrenderat område vid Smålands Taberg - även kallat Mossfältet. Detta inköptes så småningom och kom att kallas Flahult. Föreningens huvudinstitution uppfördes 1903 helt nära dåvarande östra station i Jönköping.

Redan efter några år hade föreningen en rad smärre försök på gång i så gott som alla län i landet och undersökning av torvmarker påbörjades 1891 då även en botanist anställdes. Från samma tid verkade även en kulturingenjör som rådgivare åt mossodlare. Upplysningsverksamheten skedde också genom materialframställning till lantbruksskolor och hushållningssällskap, genom utställningar och kurser. De i arkivet bevarade listor över orter som kulturingenjörerna besökt vittnar om imponerande insatser inom föreninges upplysningsverksamhet. Här bör kulturingenjörerna Bauman, Djurle och Hole i första hand nämnas.

Mosskulturföreningen ägnade sig också åt mossornas utnyttjande för bränntorv, torvströ och som jordförbättringsmedel. Därtill gjorde man också försök med skogsodling på myrjordar, bl a på Granarps mosse som föreningen köpt.

På Flahult byggde föreningen upp en fast försöksstation, som blev Sveriges första. Så småningom skaffade föreningen försöksfält på andra platser utanför själva försöksgården.

Att uppodla och färdigställa myrmarker var ett drygt arbete med den tidens tekniska hjälpmedel. Särskilt uppodlandet av vitmossetorven krävde stora arbetsinsatser eftersom sandkörning i regel måste utföras. Det unika fotomaterialet i föreningens arkiv ger en inblick i arbetsförhållandena ute på moss- och myrmarkerna.

Försöksgården Flahult genererade goda skördar på sina myrodlingar, främst på vallodlingsområdet, något som i hög grad uppmärksammades och mosskulturföreningen fick ett statligt uppdrag att medverka vid en riksomfattande inventering av olika myrjordar i landet. Det var också denna inventering som gav impulser till inrättande av s k kolonat, vilket i första hand skulle förläggas till Norrlands inland.

Redan 1897 hade mosskulturföreningen anlagt två kolonat eller s k småbrukarhem efter tyskt mönster. Avsikten var att undersöka om dessa kolonat kunde ge en familj rimlig försörjning. Denna verksamhet blev ett misslyckande vad beträffar Norrlands inland främst beroende på att kolonatområdena lades ut i områden som inte lämpade sig för uppodling, och för många kolonister blev drömmen om en "egen gård" en ren mardröm.

I detta sammanhang bör också nämnas att mosskulturföreningen byggde upp en försöksgård på den jämtländska kallmyren, nämligen Gisselås. Verksamheten här började 1920.

Den omfattade försöksverksamheten bedrevs fram till 1 jan 1939. Staten gick då in och tog ett övergripande ansvar för denna försöksverksamhet varvid Svenska Mosskulturföreningen sammanslogs med Svenska Betes- och Vallföreningen till en organisation med namnet Svenska Vall- och Mosskulturföreningen (se d o). Fr o m 1939 blev därmed Flahult en statlig försöksstation. Slutligen övergick försöksgården Flahult från Lantbrukshögskolan till Domänstyrelsens förvaltning 1966.

En första leverans av Svenska Mosskulturföreningens arkiv kom till Riksarkivet den 8 juni 1964. Därefter har två efterleveranser överlämnats, den 26 juli 1979, (dnr 1985/J1) och 1996 (dnr 54-4520-96). En målande beskrivning av arkivets "öde" innan det slutligen förtecknats har lämnats av docent Ingemar Carlsson och finns i Vol A1. Arkivet omfattar totalt 288 volymer.

I stora drag omfattar arkivet protokoll (A1) alltifrån starten 1886-1937 samt revisionsberättelser för perioden 1906-1938. Berättelser över fältförsök kan studeras i serie B2 och medlemsmatriklar (D1) har förts under åren 1916-1937. I serierna D2-D8 finns intressanta uppgifter som föreningens olika fältförsök med uppgifter om gödsel- och utsädesmängder, fältförsök på högmossar därtill en rad analysböcker noggrant förda under en lång följd av år. Korrespondens som belyser dessa försök och försöksgårdarnas verksamhet finns också (E1 och E2).

F-serierna omfattar i stort handlingar rörande kalkutredningen och konstgödselfrågan 1919-1922 samt intressanta handlingar som belyser kulturingenjörerna O Djurles och A Baumans landsomfattande informationsverksamhet med affischer, pamfletter och annonser.

Köpehandlingar, lagfartshandlingar för försöksgårdarna Flahult och Gisselås kan studeras i (F6) och i (F7) finns meteorologiska uppgifter från experimentalfälten vid Flahult, Strömsberg, Torestorp och Medstugan.

Huvudböcker och kassaböcker liksom en del verifikationer ingår i arkivets serier (G1-G4). Tråkigt nog har flera av huvudböckerna och kassaböckerna, men även andra handlingar mögelskadats genom tidigare olämplig förvaring. De skadade handlingarna har konserverats på Riksarkivets konserveringsavdelning och det framgår av förteckningen vilka volymer som berörts.

Kartor och ritningar (J1) ingår också i arkivet. Dessa förvaras främst i RA:s kart- och ritningssamling. Det finns en högst förtjusande samling akvareller (tillsammans 105 st), mest avbildade växter och skadeinsekter. Konstnären/konstnärinnan med signatur J N har hittills ej kunnat spåras.

En högst imponerande samling fotografier, glasplåtar och skioptikonbilder (K1-K15) ingår i arkivet. Många fotografier och glasplåtar är numrerade och även försedda med uppgifter om motiv. Någon förteckning eller lista på dessa har inte utarbetats. Det bör dock uppmärksammas att ett flertal av fotografierna och glasplåtarna ursprungligen ingått dels i Centralanstaltens dels i Statens Växtskyddsantalts fotomaterial. I detta rika bildmaterial ingår också diabilder (K14) och ett stort tack riktas till Harald Linder som varit behjälplig med upprättandet av ett register över motiven.

Mosskulturföreningens tidskrift (L1) för åren 1887-1938 finns liksom diverse tidningsklipp. Till arkivet hör också en samling herbarier (Ö2) samt kurshandlingar m m tillhörande A Magnusson (Ö3).

För att få en helhetsbild av Svenska mosskulturföreningens verksamhet rekommenderas forskare att även ta del av Betes- och Vallföreningens och Svenska Vall- och Mosskulturföreningens arkivmaterial.

Arkivet är fritt tillgängligt för forskning.


Gun-Britt Aagård



Efterleveranser till arkivet har inkommit som gåvor 2000-12-31, 2009-03-09 samt 2009-06-26, totalt ca 5 hyllmeter. Efterleveransen 2009-03-09 innehåller även Svenska vall- och mosskulturföreningens arkiv.


Mikaela Nybohm 2015-06-30

Ämnesord

Ämnesord, ort
Ämnesord topografi RA
Ämnesord topografi RA
Ämnesord topografi RA
Ämnesord topografi RA
Ämnesord, sak
Magnusson, A. Studiematerial (Lokalt ämnesord)

Kontroll

Senast ändrad2016-09-13 15:38:31