KFUK Helsingborg  (1895 – )

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (Religiös förening)
HistorikAcc: 26/99, 201/02 Fört: 92/99, K15/15
KFUK HELSINGBORG
Arkivet som består av 23 volymer har överlämnats som gåva till arkivet i mars 1999 och i september 2002.
Redan 1885 bildades en KFUK-förening i Helsingborg av fru N. Andersson-Meijenhjelm till en början livaktig, men efter några år levde den dock en tynande tillvaro med ett fåtal flickor som samlades till symöten en gång i veckan.
Den 12 november 1895 ombildades föreningen på initiativ av KFUK:s ordförande i Stockholm, fröken Anna Roos. Föreningen fick en ny styrelse, och det är från detta år föreningen räknar sin tillblivelse. Föreningens första ordförande var fröken Elisabet Olsson. dotter till Konsul Petter Olsson. Verksamheten var under de första åren mycket livlig och man hade ca 250 medlemmar.
Bibelklass, bönemöten, bokutlåning, engelskundervisning och arbetsmöten för Kina och Lappland stod på programmet det första verksamhetsåret.
1897 var startår för många nya aktiviteter. Då startade Arbetsföreningen för fattiga barns beklädnad vilken fortlevde till andra världskrigets ransoneringar ströp verksamheten. Symöten hölls varje fredag från oktober till jul och här tillverkades barnkläder som sedan utlämnades på den julfest som hölls för mödrar och barn. Här bjöds på förtäring och sång varefter barnen fick sina ”julhögar” med kläder, en liten bok, näsduk och påse med bullar, pepparkakor och karameller.
Samma år startade också verksamheten för fabriksarbeterskor på söder. Möten hölls en gång i veckan först i barnasylens lokaler, senare fick man egen lokal. Flickorna fick handledning i tillklippning och sömnad av underkläder, kurser i kvinnlig hygien, föredrag med skioptikonbilder och ”pedagogiska friluftslekar”, men vanligtvis träffades man för att lyssna till högläsning och ta en kopp te och senare, efter en viss diskussion inom styrelsen, även kaffe. Man ordnade även större inbjudningsmöten för arbeterskor inom vissa branscher, t ex en kväll för värdshusflickor, en för flickor på gummifabriken osv.
1897 var också startåret för verksamheten i Stattena. Även här samlades unga flickor (ej under 12 år) till möten en gång per vecka och så småningom bildades också en Mödragrupp.
Blomstermissionen startade också detta år - en besöksverksamhet där man gick till patienter på Lasarettet och Krokska stiftelsen och sjöng och delade ut blommor och skrifter.
Ungdomsarbetet hörde till en av de viktigaste verksamhetsgrenarna och utvecklades under åren. En ungdomsavdelning, senare kallad Daggryningen, startade 1903 och även dessa flickor samlades till arbetsmöten, högläsning och tedrickande. De tillverkade alstren såldes och inkomsterna gick till underhåll av en kinesisk flicka. Så småningom infördes även rytmisk gymnastik på programmet. 1933 bildades Triangelgruppen för flickor 12-15 år som förutom de vanliga arbetsmötena även hade provavläggning i sjukvård, hemvård, orientering osv. Ungdomar över 16 år samlades då och då i Kamratkretsen och 1942 bildades Scoutkåren. För de yngsta startades söndagsskola i Stattena 1904 och något senare i Raus plantering, och flickorna mellan 7-12 samlades i gruppen Dunungar. 1927 startade verksamheten med sommarläger.
Missionsverksamheten var också en viktig gren. Kina och Lapplandsmissionen var viktig redan från de första åren och senare tillkom missionen i Cooch-Behar i Indien där man också hade egna medlemmar som missionärer. Missionsaftnar, lappaftnar, missionsföredrag osv har stått på programmet genom åren.
De första åren hölls föreningens möten och sammankomster i en tvårums lägenhet i Konsul Olssons fastighet vid Fågelsångsgatan, men år 1898 fick KFUK hyresfritt disponera en trerumslägenhet i Lutherska Missionshuset på Bruksgatan 27. En städerska anställdes för 5 kronor per månad plus fri bostad och ved. Från år 1900 anställdes i stället en husmor, eftersom man hade ambitionen att KFUK skulle vara som ett hem för de unga.
Husmorssysslan kom senare att kombineras med sekreteraruppdraget. Efter 40 år flyttade man vidare till en 5 rums lägenhet vid S. Storgatan 18 som blev föreningens hemvist till 1979.
Under sommaren sökte man sig till lantligare omgivningar. Tidigt försökte man ordna sommarvila för sjuka och behövande och man ville också ha en ställe där medlemmarna kunde samlas under sommaren. Under många år hyrde man rum och stugor i Hittarp och 1939 kunde man så inköpa ett eget hus - Solvik i Hittarp som sedan fungerade som föreningens sommarhem till 1998.
Vid årsmötet den 8 december 2001 tog beslut om att föreningen skulle läggas ner den 30 april 2002 på grund av att alla i föreningen kommit upp i ålder och inga nya kom till.
Historik vid 20 och 50 år se F1:1, Årsmötesprotokoll den 8 december 2001 se A1:2.
Eva Sjögren 1999-05-10, Caroline Lind 2015-06-25
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
WebbsidaExtern länk
ReferenskodSE/M067/SAF_907
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/1c1eYk5zy5AYznogtqUaXD
SpråkSvenska
ExtraIDSAF_907