Sök i arkiven
Genvägar MENY

Enskilt arkiv. Lunds Sedlighetsförening  (1883 – 1910)

Organisation

KategoriFörening. Ospecificerad (Ideell förening)
Alternativa namn
Sedlighetsföreningen i Lund
HistorikENSKILT ARKIV. LUNDS SEDLIGHETSFÖRENING
I Sverige och övriga norden pågick under 1880-talet en intensiv debatt om sedlighet, sexualitet och moral som huvudsakligen fördes i tidningar, böcker och på teaterscenerna. Man diskuterade tidens dubbelmoral, som dels ställde olika krav på mäns och kvinnors beteende före och under äktenskapet, och dels sanktionerade prostitutionen. En sedlighetsrörelse som arbetade för moralisk upprustning uppstod i Sverige i samband med debatten.
Upprinnelsen till Lunds sedlighetsförenings bildande var ett möte den 26 februari 1883 i Fruntimmersföreningens lokal, då man kom överens om ”bildandet af en förening för sedlighetens höjande inom detta samhälle”, underförstått att förmå unga kvinnor skaffa sig en grundutbildning inom enklare arbeten och inte tvingas till prostitution för sin försörjning.
Konstituerande möte hölls två dagar senare, den 28 februari 1883 i lokal på Sandgatan 14, då man fattade beslut om att anta namnet Lunds Sedlighets Förening. Stadgar antogs (vilka tyvärr saknas) och till styrelseledamöter valdes grevinnan Hamilton samt fruarna Montelin, Malmström, Kluge, Eskilsson och Holmgren. Till suppleanter valdes fruarna Borg, Skarstedt, Hallbäck och Witting. Man beslutade även att "inbjuda män och quinnor inom detta samhälle att ingå i föreningen för att gemensamt verka för dess ändamål, dels såsom endast betalande, dels såsom arbetande medlemmar."
På föreningens sammankomst den 14 mars 1883 skrivs om inrättandet av verksamheten ”Söndagshemmet”, vilken skulle äga rum i Fruntimmersföreningens skolsal på Magle Stora Kyrkogata/ Själbodgatan. Det beslöts "att genom Diakonissan till Palmsöndagen den 18 mars inbjuda unga arbeterskor från fattiga hem; dock skulle icke de inbjudas om hvilka Styrelsen vet, att de föra ett oanständigt lefverne. Styrelsens medlemmar jemte suppleanter öfverenskommo att då närvara och skulle de unga flickorna bjudas the, samt god läsning och musik.”
Sedlighetsföreningens första framgångsrika insats redovisas redan den 4 april 1883, då det ”anmäldes att Maria Månsson genom Föreningens försorg erhållit en god tjenst på landet och beslöts, att som hon vore aldeles utblottad, understödja henne med penningsbidrag till kläders anskaffande, dels såsom ren gåfva, dels med återbetalningsskyldighet.”
På samma möte kom styrelsen överens om att anskaffa medel till en hushållsskolas inrättande i Lund genom anordnandet av en bazar till hösten.
På sammankomsten den 21 april 1883 ”anmäldes att Anna Ekberg - den person, som under Fru Andersons närvaro visat djup ånger öfver sitt dåvarande lefnadssätt och liflig önskan att återgå till ett ärbart lefverne - genom Föreningens försorg den 16 april afskickats till Fru Anderson - Meyerhelms Arbetshem i Stockholm. Lunds Fruntimmersförening hade godhetsfullt lemnat 50 kronor för detta ändamål och dels hade Anna E. deraf erhållit 30 kr. i respengar, dels en månads afgift för hennes vistelse i Arbetshemmet = 15 kronor, dermed bestridts. Och åtog sig Styrelsen att tilldess Anna Ekberg genom Fru Anderssons försorg kunde erhålla någon plats bekosta hennes vistelse i Arbetshemmet”.
Bazaren för hushållsskolans bildande som hölls den 12, 13 och 15 oktober 1883 blev en stor succé och inbringade netto 8,059 kronor (närmare 500,000 kr i dagens penningvärde) till en fond ”till en blifvande Hushållsskola i Lund för unga hederliga flickor från obemedlade hem”. Bl. a. bidrog drottning Sofia med 100 kronor.
Praktiska Hushållsskolan, som blev dess fullständiga namn, påbörjade sin verksamhet 1885. Dess uppgift var att ”bereda unga flickor, ej under 18 år, ur olika samhällsklasser tillfälle att förvärva den duglighet i hushållsgöromål, som erfordras för att kunna rätt uppfylla en husmoders och tjänarinnas plikter”. Skolan låg fr. o m 1908 på Sandgatan 8. Där fanns även bageri med brödförsäljning.
På sammankomsten den 18 december 1883 § 2, ”beslöts att som julfägnad åt de flickor som besöka Söndagshemmet åt hvarje flicka utdela 1 julbulle, 2 ljus och några äpplen.”
Vid föreningens sammankomst den 6 juni 1884 ”beslöts att Bothilda Hanson och Ingrid Johanson, som voro i stort behof af helsovård, skulle af Föreningen erhålla hjelp, 20 kr hvardera, för att resa till Ramlösa helsobrunn, der styrelsen skulle söka att förskaffa dem s.k. friplats”.
På sammankomsten den 12 nov 1884 § 1 ”beslöts att såvida Ida Karström visade fortfarande alvarlig ånger öfver sitt förflutna lefnadssätt och deraf drefs, att inför en prest erkänna sin synd och betyga sin ånger, hon på Föreningens bekostnad skulle få tillfälle att i något Magdalenahem uppfostras att ärligt kunna försörja sig”.
Enligt § 2 vid samma sammankomst ”beslöts att i Folkets Tidning införa en annons, så lydande: Till Söndagshemmet inbjudas fortfarande vänligen unga välfrejdade flickor, som der önska tillbringa sin Söndagsafton. Lokalen (östra folkskolan, midt emot mejeriet) hålles öppen Söndagar efter Aftonsångens slut till omkring kl. ½ 9 e. m”.
På sammankomsten den 15 dec. 1885 § 1 ”beslöts att på Föreningens bekostnad till dess medlemmar låta kringbära en petition rörande ändring i tryckfrihetsförordningen för att motarbeta spridandet af mot religionen smädlig äfvensom osedlig literatur”
Arkivet efter sedlighetsföreningen i Lund är begränsat till tre band och en bunt kvittenser; en liten protokollsbok som omfattar tiden 28 februari 1883 - 5 december 1895 på 28 handskrivna sidor, en inkomstbok för tiden 29 mars 1883-1892 med bl.a. förteckningar på medlemmar som erlagt medlemsavgift samt en utgiftsbok som innehåller anteckningar om föreningens utgifter 1883-86, föreningens inkomster och utgifter 1887-1909 samt bazarens inkomster och utgifter 1883. Därtill en bunt kvittenser på bidrag till och från föreningen för åren 1898-1909.
Föreningens sammankomster är mer frekventa i början av verksamheten, blir därefter mer sporadiska 1887-1895, för att därefter upphöra. Något formellt nedläggningsbeslut av föreningen finns ej antecknat i protokollsboken, däremot kan man läsa mellan raderna att föreningen var under avveckling i sista sammanträdets enda paragraf från den 5 december 1895: ”Beslöts att för detta år åt Kristliga Föreningen för Unga Quinnor lemna ett understöd af 100 kr., såsom hyresbidrag till en lokal för denna förenings Söndagssamquäm. Efter allt hvad Styrelsen kunnat inhemta komme dessa samquäm att utgöra en fortsättning af Sedlighetsföreningens eget Söndagshem.”
Sista livstecknet av föreningens verksamhet är en utbetalning på 28 kr och 73 öre för flickan Tyra Linnea Johanssons räkning den 10 maj 1909, kvitterat av Gerda Böös och ett uttag för Fr. Olsson på 20 kr, varefter föreningens tillgångar är nere på noll. En sista granskning och godkännande av räkenskaperna är daterat Lund den 23 maj 1910 och undertecknat av Lilla Quennerstedt och Hulda Malmström.
Anm. Den skola som sedlighetsföreningen var upprinnelse till genom sin lyckade basar hösten 1883 - Praktiska Hushållsskolan i Lund blev mer långlivad än föreningen som grundade den. Efter starten 1885 fortsatte skolan sin verksamhet och blev 1938 integrerad med Lunds Hemsysterskola. Landstinget övertog driften av skolorna 1965 och drev dem i ytterligare 10 år, till 1975, då de lades ner p g a gymnasieskolans reformer.
LUNDS SEDLIGHETSFÖRENING - HISTORIK/ PRESSKLIPP
Lunds Sedlighetsförening, som startade sin verksamhet den 28 februari 1883, kom under sin relativt korta men händelserika verksamhetstid att göra ett stort avtryck i Lund med sitt arbete att skapa ett bättre liv för unga, mindre bemedlade kvinnor i staden.
En historik om föreningens verksamhet har tidigare skrivits och publicerats i Lunds stadsarkivs skriftserie nr 1/2021.
I denna historik görs en djupdykning i de pressklipp som handlar om Lunds sedlighetsförening, framförallt om föreningens största hjälpprojekt i form av anordnandet av en basar i Lund den 12,13 och 15 oktober 1883, vars intäkter på en halv miljon kronor i nutida penningvärde blev en rejäl grundplåt till startandet av Praktiska Hushållsskolan i Lund, en skola som kom att utbilda flickor i hushållsgöromål i 90 år (1885 - 1975).
Det hela startade med en artikel i form av ett upprop, undertecknat av 42 damer, samtliga medlemmar i sedlighetsföreningen, som publicerades vid ett flertal tillfällen i den lokala dagspressen. Artikeln/ uppropet fanns med i Lunds Weckoblad och Sydsvenska Dagbladet den 8 maj 1883, samt en andra och tredje gång i Lunds Weckoblad den 16 maj och 25 september. I Folkets Tidning fanns den med den 1 juni, 21 september och 2 oktober 1883.
Lunds Weckoblad hade dessutom vänligheten att på sidan med officiella notiser från Lund göra läsarna uppmärksamma på artikeln med uppropet längre bak i tidningen. I hänvisningen står bl. a. På uppdrag af Lunds Sedlighetsförening har en krets af damer utfärdat ett upprop som återfinnes å annat ställe i dagens nr af denna tidning. Detta upprop har till syfte att anskaffa medel för inrättandet här på platsen af en s.k. praktisk hushållsskola. Genomgåendet af en sådan anses nämligen vara det verksammaste medlet för att bibringa dem, som behöfva tjena andra, duglighet i deras kall… I det vi härmed fästa uppmärksamheten på uppropet, hvari de för saken intresserade torde finna en kraftigare maning än våra ord kunna innebära, tillåta vi oss blott framhålla slutorden i detsamma, af vilka synes att inbjudarinnorna lika tacksamt mottaga kontanta bidrag som de med nöje i en personlig samverkan finna ett stöd för sina menniskovänliga sträfvanden.
Längre bak i tidningen, strax innan annonserna, kommer så själva artikeln/ uppropet, som här återges i sin helhet: Bazar för Hushålls-skola i Lund. En bland de största svårigheterna för dem, hvilka från fattigare hem önska få anställning som tjenare, är deras ofta bristfälliga kunskap i hushållsgöromål. Erfarenheten visar inrättandet af s.k. praktiska hushållsskolor vara det verksamma medlet att i detta afseende lemna den bästa hjelp, som kan lemnas behöfvande likar - ökad kraft att hjelpa sig sjelf. Lunds Sedlighetsförening ämnar derför, såvidt nödiga tillgångar kunna beredas, här i Lund inrätta en dylik skola. Men då inrättandet häraf kräver ett icke ringa förlagskapital, samt fortfarande kostnader, våga vi undertecknade på anmodan af Föreningens Styrelse härmed vända oss till den för medmänniskor bästa ömmande allmänheten i Lunds stad och omgifvande landsbygd med vördsam begäran om dess medverkan till en s.k. Bazar för detta ändamål. Denna hafva vi tänkt anställa i Lund under sednare hälften af nästkommande September eller början af Oktober månad. Alla bidrag dertill, vare sig fruntimmersarbeten eller allehanda slags varor mottagas med största tacksamhet, äfvensom hvarje personlig medverkan. För bazaren afsedda gåfvor, äfvensom kontanta bidrag mottagas under sommarens lopp af fru Montelin (apoteket Svanen).
Bland undertecknarna av uppropet fanns bl. a. Mathilda Borg, Ebba Piper, Charlotte Ramel, Augusta och Hellevid Thott, Britte Toll, Ebba Trolle, Augusta Wachtmeister, Marianne Witting och Ingeborg Wrangel von Brehmer.
Efter framgången med basaren hade sedlighetsföreningen den goda smaken att i detalj redovisa resultatet i Lunds Weckoblad den 1 november 1883 och i Folkets Tidning och Sydsvenska Dagbladet dagen efter, den 2 november. Följande stod att läsa:
Bazaren. På samma gång vi härmed hembära vår stora tacksamhet till alla dem, som antingen genom gåfvor eller personlig medverkan bidragit till den Bazar, hvars behållning är afsedd att utgöra grundfond för en Hushållsskola i Lund för unga hederliga flickor från obemedlade hem, få vi härför afgifva följande
Redovisning
Inkomster: Utgifter:
Inträdesafgifter till Schackspel och Bazar 1,678:- För Schackspelet 300:-
Buffet och Konditor 2,139:- För salens dekorering:
Konsert, Museum och Svenskt Skämtlynne 600:- Målare- och Timmerarbete 73:-
Tombola 1,200:- För lokalernas belysning 110:-
Fruktståndet 502:- Inköp till Buffet och Konditori 532:-
I stånden försålda varor och arbeten 3,021:- För rengöring och betjening 95:-
Gåfva från H. M. Drottningen 100:- Bärare, (för Museum), vakter,
brandförsäkring och diverse 70:50
Öfverskott 8,059,50
------------ ----------------
9,240:- 9,240:-
Förestående behållning (8,059,50) är insatt i Sparbanken i Lund och i Sparbanken för Lunds stad och kringliggande land samt öfverlämnad till Styrelsen för Lunds Sedlighetsförening att användas för ofvan angifna ändamål.
Lund den 31 Oktober 1883
Bazarkommittén.
Slutligen önskar Kommittén särskildt få hembära Redaktionerna af Lunds Weckoblad, Folkets Tidning och Sydsvenska Dagbladet en varm tacksägelse för deras oförtrutna beredvillighet att kostnadsfritt intaga alla annonser, redogörelser för insända gåfvor, programmer etc. hvilket i sin mån ej ringa bidragit till det vackra resultatet.
Basarens goda resultat kom dock att sticka i ögonen på vissa som inte tillhörde den krets av lunds borgerligt sinnade damer och adelsdamer i slott belägna i närheten av Lund som bildade föreningens stomme. Sålunda fanns det den 21 mars 1884 en artikel/ insändare i Folkets Tidning, en radikalt liberal tidning, som ifrågasatte syftet med att hålla basaren. Här återges en del av textinnehållet i insändaren: Några ord i en viktig fråga. Alla sätt äro bra - utom det tråkiga, sade en gång en snillrik man, och denna hans tanke har sedermera blifvit tillämpad på nästan alla lifvets områden. Till och med den menskliga välgörenheten har tagit fasta på denna goda sats och vid utöfvandet af sin ädla uppgift bragt den till en storartad användning. Att i tysthet söka lindra fattigdom och elände, att efter det gudomliga budet ej låta den högra handen veta hvad den venstra gör - det har vår tid funnit tråkigt. Tvärtom - man söker gifva den största offentlighet åt sina s.k. kärleksverk, och man finner i nödens afhjelpande en välkommen anledning att ”ha roligt”. Ett af vår tid med förkärlek omfattadt sätt att visa sin välgörenhet är tillställandet af s.k. bazarer, ty på dem har man otvifvelaktigt mycket ”roligt”. Äfven vårt samhälles menniskovänner insågo detta, då de i höstas anordnade en bazar ”till förmån för en blifvande hushållsskola”. Stadens unga tärnor klappade i förtjusning händerna och feberaktig verksamhet utvecklades för att göra denna tillställning så präktig som möjligt. Och häri lyckades man fullkomligt. Här var sällskapslifvets etikettbundna umgängeston totalt bannlyst, här utfördes af stadens qvinliga jennesse dorée rôler, hvilka annars i hvardagslifvet ingen individ med någorlunda ömtåliga sedlighetsbegrepp vill åtaga sig. Vi funno detta uppträdande i så mycket högre grad stötande, som vi från säkert håll veta att denna bazar tillkommit under inverkan av federationen (se anm.), hvilken som bekant gjort till sin uppgift att motverka osedligheten...
Insändaren avslutades med orden: Till dessa kanske något vidlyftiga refexioner hafva vi kommit vid tanken på den i början af denna uppsats omnämnda bazaren. Vi klandra ej det välvilliga intresse, hvaraf denna bazar föranleddes, men af hvad vi ofvan sagt, torde framgå att vi högeligen betvifla, att dess tillställare i nämndvärd mån genom densamma gagnat sedlighetens sak. Vi måste dock medgifva, att vi ej ha fullkomligt klart för oss, huru bazartillställarena tänkt sig realisationen af sin plan, vi hade väntat, att en redogörelse derför skulle offentliggöras, men då detta ej varit fallet, ha vi ej kunnat underlåta att yttra några ord i frågan.
Lunds Sedlighetsförening blev inte svaret skyldigt och den 4 april 1884 fanns följande svar i Folkets Tidning: Herr redaktör! I anledning af en i Folkets Tidning den 21 mars införd uppsats ”Några ord i en viktig fråga” måste vi anhålla om införandet av några beriktiganden, änskönt vi icke misskänna det verkliga intresse för saken, hvilket i uppsatsen fått ett uttryck. Insändaren säger sig ”från säkert håll” veta, att Bazaren för hushållsskolan tillkommit under inverkan af ”federationen”. Hvilket detta säkra håll är, veta vi icke, men det veta vi, att uppgiften är alldeles falsk och vilseledande, ty Bazaren tillkom på föranstaltande af Lunds Sedlighetsförening, hvilken står på sjelfständig grund, utan något beroende af eller förhållande till federationen. Ehuru redaktionen redan deremot inlagt sin gensaga, kunna vi vidare icke underlåta att ytterligare protestera emot insändarens minst sagdt ogrannlaga och osanna påstående, att vid Bazaren ”stadens qvinliga ungdom uppträdde i roler, hvilka annars ingen individ med ömtåliga sedlighetsbegrepp vill åtaga sig. Hvad förskräckligt gjorde de väl då? frågas med förvåning! Jo! de sålde helt enkelt varor och betjenade kunder. Har insändaren besinnat, hvilken svår kränkning han genom detta sitt påstående tillfogat de handlande och tjenande samhällsklasserna, hos hvilka vi för vår del äro fullt öfvertygade, att sedlighetsbegreppen visst icke sakna ömtålighet. I anledning af insändarens uppfattning af det sätt, hvarpå man tänkt sig genom den tillämnade hushållsskolan befrämja sedligheten få vi upplysa, att meningen är att obemedlade unga flickor, som sakna öfning i hushållsgöromål, skulle kunna få ordnad undervisning deri, samt derigenom lättare få plats i goda hem såsom tjenare. Att ett sådant understöd kan blifva en belöning för och en uppmuntran till sedlighet, borde vara lätt att förstå. Ej heller borde det gifva anledning till klander
Beträffande planen för och ordnandet af den tillämnade hushållsskolan, vilja vi till slut blott erinra derom, att organiserandet af en uppfostringsanstalt af temligen nytt slag med ett kapital af blott 8,000 kr. kräfver arbete, tid, omtanke och inhemtande af upplysningar från många håll. Hade insändaren väntat en vecka till så hade han genom Sedlighetsföreningens i bokhandeln tillgängliga årsberättelse, som då redan var under tryckning, kunnat se att omsorgen för saken ej hvilade och att penningarne under tiden äro insatta i bank och der förräntas. - ”Rom bygdes icke på en dag!”
Medlemmar af Lunds Sedlighetsförening
Anm. Svenska Federationen var en förening, bildad 1878 som en förgrening från den brittiska föreningen Ladies National Association for the Repeal of the Contagious Diseases Act. Föreningen verkade för att avskaffa lagen om reglementering av prostituerade kvinnor genom att sätta fokus på de manliga kundernas sexualitet snarare än den ensidiga synen på att lägga problembilden på de prostituerade kvinnorna.
Under 1800- talet infördes den s.k. ”reglementeringen” i flera länder och prostitutionsfrågans behandling kom att sammanhänga med striden mellan anhängare och motståndare till detta system. I Stockholm infördes reglementeringen 1859 och i Göteborg 1865. Tanken bakom reglementeringen var att stoppa spridningen av könssjukdomar. Då de prostituerade kvinnorna ansågs vara skyldiga till spridningen av könssjukdomar, bokfördes och registrerades de av polisen och togs in för undersökning, s.k. ”besiktning” en gång i veckan.
Federationen överlämnade utan framgång petitioner till ansvariga myndigheter 1880, 1883 och 1902. Man arbetade med opinionsbildning genom att ge ut en tidskrift och broschyrer, ordnade möten, startade en söndagsklubb, två arbetshem och härbärgen för kvinnor. Man startade även en låne- och hjälpkassa samt ett adresskontor för arbetssökande kvinnor. Federationen bedrev främst sin verksamhet i Stockholm, men hade också medlemsvärvning i övriga Sverige. 1903 lades en motion i riksdagens andra kammare, med syfte att utreda något annat sätt att förhindra spridandet av könssjukdomar än reglementeringen. Samma år tillsattes en kunglig kommitté för att utarbeta förslag till alternativ som kunde ersätta reglementeringen. Först 1910 slutförde kommittén sitt uppdrag och åtta år senare, 1918, utmynnade det i Lagen om åtgärder mot utbredning av könssjukdomar, Lex Veneris. Lagen upphävde reglementeringen och Federationen hade uppnått sitt syfte och kunde läggas ner.
Hänvisningar till orter
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
ReferenskodSE/LSA/ACS_226
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/3FUuv8IY1aASnbr8dCFxZ3
SpråkSvenska
ExtraIDACS_226