Sök i arkiven
Genvägar MENY

bild
Arkiv

NCB:s arkiv


Grunddata

ReferenskodSE/HLA/3012147
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/T63lymaoQuZ0xW1eMvy08B
ExtraIDA:108
Omfång
252,7 Hyllmeter  (-)
Datering
1960-tal – 1980-tal  (Huvudsaklig tid)
VillkorJa
VillkorsanmFör handlingar yngre än 25 år sker utlämnadet efter beslut av landsarkivarien.
Arkivet är inte fullständigt förtecknat, för information om de delar av arkivet som inte är förtecknat, se dokumentation (pdf-fil) under sökmedel.
Sökmedel
Saknas
PM: PM 1998-10-28 över inventeringsarbete (pdf)
Dokumentation: 2008-10-08 (pdf)
ArkivinstitutionRiksarkivet i Härnösand (depå: Kusthöjden 22, Kusthöjden 46, Marieberg, Rosenbäcken)
Arkivbildare/upphov
NCB (1959 – 1994)
Alternativa namn: Norrlands skogsägares cellulosa AB
Kategori: Företag

Innehåll

Inledning (äldre form)NCB:s (Norrlands skogsägares cellulosa AB) arkiv

KORT HISTORIK
NCB (Norrlands skogsägares cellulosa AB) bildades 1959 med skogägareföreningar i Norrland och Dalarna som ägare med 50 000 enskilda skogsägare som medlemmar. Syftet med NCB:s bildande var att säkra avsättningen samt ge bästa möjliga pris för skogsråvaran till de enskilda skogsägarna. Dessa båda syften skulle man uppnå genom att äga egna industrier.

Efter bildandet 1959 växte NCB fort. Man ville snabbt komma in på marknaden. Därför köpte man upp befintliga industrier, men byggde inga egna.

I samband med lågkonjunkturen i slutet av 1970-talet och den då påtvingade strukturrationaliseringen inom skogsindustrin avvecklade NCB ett strot antal enheter genom försäljning och nedläggning. Omstruktureringsarbetet fortsatte därefter.

UTVECKLING
1961: NCB:s första industriförvärv. Då inköptes Sandvikens sulfatfabrik av Graningeverkens AB samt Hörnefors sulfatfabrik med finpappersbruk av Mo & Domsjö AB.
1963 förvärvades Hissmofors AB med sulfatfabrik, sågverk och skogar samt träsliperiet Äggfors AB.
1964 förvärvades Forss AB med sulfatfabrik, kemiska fabriker, sågverk och skogar.
1966 förvärvades Dynäskoncernen med sulfatfabrik, emballagepappersbruk och sågverk i Väja samt sulfatfabrik på Svanö.
1968 förvärvades Vallviks sulfatfabrik, som byggdes om till sulfatfabrik åren 1974-1975.
1971 övertog NCB aktiemajoriteten i Hannover Papier i Alfeld, Västtyskland med dotterbolagen Sachsa Verpackung och Landré Papierwaren.
1974 förvärvades Edsbyns träförädling och Kilafors AB. Detta år förvärvades också AB Elementhus med Dalaträ, som producerade monteringsfärdiga hus och sågade trävaror.
1976 förvärvades Ramviks sågverk. Samma år förvärvades Johannedals board- och plywoodfabrik. Detta år blev också Edet AB med sina fabriker i Sverige och utomlands dotterbolag till NCB.
1977 förvärvades Bodensågen AB med Norrbothnia AB och Sverigestugan.
1979 blev staten majoritetsägare i NCB. Sandvikens sulfatfabrik lades ner, NCB Papper såldes. Koncernkontoret i Stockholm avvecklades.
1980 Ramviks sågverk lades ner.
1981 Dynäs sågverk lades ner. Johannedals board- och plywoodfabrik lades ner. Norrbothnia och Sverigestugan lades ner. Bodensågen såldes. Finansiell rekonstruktion. Industrilån omvandlades till B-aktier.
1982 Hörnefors sulfatfabrik lades ner. Hissmofors sågverk såldes. Forss sulfatfabrik lades ner. Centralkontoret decentraliserades och koncernkontoret flyttades till Väja. Antalet anställda i Sverige minskades från drygt 4 000 till 2 800.
1983 Beslut om modernisering och utbyggnad av Dynäs fabriker för 450 MSEK.
1984 VPC-registrering av NCB-aktien
1985 blev NCB delägare (26 %) i det franska förpackningsföretaget Charfa. AB Elementhus såldes. Dalaträ i Mockfjärd såldes.
1986 NCB ökade ägarandelen från 51 % till 66 % i Hannover Papier. Edet AB såldes.
1987 Hannover Paier köpte 55 % av aktierna i Schwäbische Zellstoff AG i Västtyskland i början av året och därefter inköptes aktier till en total andel av 76 %. NCB ökade ägarandelen i Hannover Papier från 66 % till 70 %. NCB köpte Medway Packaging Limited i England.
1988 NCB ökade ägarandelen i Hannover Papier från 70 % till 75 %. Hannover Papier ökade sin ägarandel i Schwäbische Zellstoff AG till 82 % och sedan till 86 %. Edsbyn-Kilfors avyttrades. Bolagets firmanamn ändrades till NCB AB. NCB introducerades på Stockholms fondbörs och aktien noterades på A1-listan sedan den 25 oktober 1988. Staten minskade sin ägarandel i NCB till 50,9 %. Storsatsning påbörjades i Vallvik på 650 MSEK.
1989 Beslut togs om investering på 1 500 MSEK i en ny pappersmaskin i Ehingen.
1990 NCB ökade ägarandelen i Charfa och företaget blev helägt dotterbolag till NCB. Charfa köpte Frasaco. NCB ökade sin ägarandel i Hannover Papier från 75 % till 80 %.
1991 Ny pappersmaskin togs i drift vid Schwäbische Zellstoff AG. V90-projektet i Vallvik blev klart. S&M förvärvade Multisac. Beslut togs om att sälja aktierna i Hannover Papier. Regeringen lade fram förslag och Riksdagen beslutade om privatisering av de statliga företagen. NCB var bland de företag som omfattades.
1992 Hannover Papier med dotterbolag säljs.
1993 Regeringsbeslut om att sammanföra ASSI och Domän, som därefter lade ett bud på NCB.
1994 övertogs NCB av den nybildade skogskoncernen ASSI Domän.

MODERBOLAG OCH DOTTERBOLAG
NCB-koncernen bestod av moderbolaget samt av hel- och delägda bolag i Sverige och utomlands.

Moderbolaget
NCB Dynäs med 425 anställda tillverkade oblekt säckpapper
NCB Vallvik med 215 anställda tillverkade blekt sulfatmassa.
NCB Forss med 24 anställda tillverkade kemiska produkter (järnklorid, klor, natronlut, saltsyra).

Helägda dotterbolag
Medway Packaging Limited, England, med 370 anställda tillverkade pappers- och plastsäcker samt andra förpackningsmedel.
Charta, Frankrike, med 500 anställda tillverkade förpackningar av papper och plast.

Vid koncernkontoret i Väja fanns 15 anställda. 11 personer var anställda vid försäljningskontor utomlands.

Kontroll

Om postens upprättandeBeståndet avser lev. nr 5/1992, 98/1991, 63/1981 och 308/1995.
2021-10-22: Volym J:3 tillagd. RF
Skapad2003-04-01 00:00:00
Senast ändrad2021-10-22 11:30:00