BUSSLINK I SVERIGE AB  (1999 – 2002)

Organisation

KategoriFöretag. Ospecificerad (VO Kollektivtrafik)
Alternativa namn
SL Buss AB
Näckrosbuss AB
Busslink AB
Pluribuss AB
HistorikLandstingsarkivet i Stockholm
1016 BUSSLINK I SVERIGE AB
Kort historik
Våren 1999 bildades Busslinkkoncernen då SL Buss AB slogs ihop med Näckrosbuss AB. Med sammanslagningen bildades moderbolaget Busslink AB.
Busslink AB har sitt ursprung i bolaget Grundstenen 83113, även kallad Pluribuss AB. I början av 1999 ändrade Pluribuss AB namn till Busslink AB och verkade då som ett moderbolag till Näckrosbuss AB och SL Buss AB. Det var dock Näckrosbuss AB som bedrev verksamheten, moderbolaget hölls utanför den egentliga driften, och under hösten 1999 fördes hela verksamheten i SL Buss AB över till Näckrosbuss AB. 1999-2000 bytte Näckrosbuss AB namn till Busslink i Sverige AB och under denna tid var bolaget privatägt. De privata ägarna hette Atle AB och KF Invest som hade 25 % var av aktierna. SL hade då 40 % av aktierna och Länstrafiken i Örebro och Sörmland hade 5 % var av aktierna.
Under åren genomfördes en del namnförändringar för dotterbolagen inom Busslinkkoncernen. Dotterbolaget Näckrosbuss bytte namn till Busslink i Sverige AB och dotterbolaget Bergdahls Trafik bytte namn till Busslink i Norrland AB. Dessutom såldes SL Buss till Busslink i Sverige AB. 2000 bildades en underkoncern i bolaget då Tunabergstaxi AB, Jämtlandstrafik AB och Bohmans Busstrafik AB såldes till Busslink i Norrland AB. Den 1 februari 2001 blev Busslink i Sverige AB landstingsägt i och med att 90 % av aktierna ägdes av AB Storstockholms Lokaltrafik, (AB SL).
Den 1 januari 2003 övergick Busslink i Sverige AB i privat regi igen då det franskägda företaget Keolis köpte 70 % av aktierna. De resterande 30 % av aktierna behöll AB SL.
Organisationen
Busslink i Sverige AB är ett bussbolag och drivs efter affärsmässiga principer och lever på intäkterna från den upphandlade trafiken. Bolaget består av ett huvudkontor och 21 trafikområden som är utlokaliserade över hela landet från Piteå i norr till Norrköping i söder. Under år 2000 var emellertid trafikområdena fördelade i 6 affärsområden; norra Sverige, mellan Sverige, centrala Stockholm, södra Stockholm och norra Stockholm. Affärsområden upphörde i december 2001.
Varje trafikområde drivs som en egen enhet och har en egen trafikområdeschef som lyder under VD. Varje trafikområde består av en egen depå och verkstad. Verksamheten kännetecknas av externa tjänster och intern service. De externa tjänsterna består av linjetrafik, beställningstrafik, skoltrafik, taxi och färdtjänst, verkstadstrafik, servicelinjer och hållplatsservice. Den interna servicen omfattar olika typer av verkstadstjänster och bussförarutbildning. Huvudkontoret som är beläget på Odenplan består av 10 olika enheter med underavdelningar.
Organisationssionsscheman för Busslink i Sverige AB bifogas som bilagor och finns i i serie D1:10 tillsammans med arkivförteckningen.
Arkivet
Busslink i Sverige AB:s arkivbestånd omspänner den verksamhet som har bedrivits mellan åren 1999- 2002. Verksamheten är pågående vilket innebär att arkivhandlingar, som t ex diarieförda ärenden, fortfarande ligger kvar och används i det dagliga arbetet. Arkivbildningen för den offentliga delen av Busslinks verksamhet har brutits i och med privatiseringen januari 2003.
Arkiveringsrutinerna hos de olika trafikområdena som är inventerade i Stor Stockholms län har varierat. Några områden (Norrtälje, Söderort och i viss mån Lidingö) har egna sorteringsordningar men generellt sett så har de flesta trafikområden inte haft någon diarieföring. Vidare så har förlust av trafikområden och små lokalytor medfört att utrensningar av arkivhandlingar ägt rum vilket i sin tur orsakar stora luckor i Busslinks samlade arkiv. En annan förklaring till luckor i arkivbeståndet torde bero på att man inte har arkiverat handlingar under den period då Busslink var privatägt 1999- 2000.
Det har inte funnits något fungerande centralarkiv men merparten av arkivbeståndet bevaras hos Landstingsarkivet. Undantaget är vissa serier som förvaras lokalt ute i verksamheten eftersom de fortfarande behövs för känrverksamheten. Dessa serier kommer att levereras till Landstingsarkivet när de har blivit inaktuella. Arkivbeståndet för SL Buss AB:s arkiv för åren innan Busslink bildades bevaras också hos Landstingsarkivet. Näckrosbuss AB:s arkivbestånd för åren innan Busslink bildades förvaras tillsvidare hos lönekontoret i Nyköping men även hos Stadsarkivet i Liköping.
Digitala arkivhandlingar
Busslink i Sverige AB:s samlade arkivbestånd består dels av analoga pappershandlingar som förvaras i arkivboxar om inget annat anges i arkivförteckningen och dels av digitala arkivhandlingar.
Digital information i olika databaser som bedöms vara arkivhandlingar framgår i Busslins bevarande- och gallringsplan (dr.nr BL 2003-0029). Fokus för bevarande- och gallringsplanen ligger på själva informationstyperna som lagras centralt och inte på databaserna som sådana. Vidare så använder sig Busslink av digital information och digitala funktioner som tidigare har använts under SL Buss AB:s tid. Denna information har konverterats över till nya databaser som t ex "Hastus" och "Skalman".
I statistikdatabasen "Skalman" och i lönesystemet "Skapa" finns information som ska bevaras. Dessa dokumenteras i arkivförteckningen som serie F3B, ackumulerad lönehistorik ur Skapa och serie F6A, produktionsrapporter ur Skalman. Dessa handlingar tas ut på papper. Mer information om övriga databaser finns i serie D2 (systemkataloger och systemdokumentationer).
Ärendeslag och handlingar typiska för Busslink i Sverige AB
Eftersom Busslink i Sverige AB driver busslinjetrafik är ärendeslagen dels knutna till denna verksamhet och dels till den ordinarie administrationen av ekonomi och personal. Buslsink i Sverige AB:s arkiv innehåller bl a följande serier av handlingar:
* protokoll
* anbuds- och upphandlingsakter
* skadeakter
* akter till diariet (här ingår handlingar rörande alla ärenden och andra avgränsade frågor som behandlats av Busslink i Sverige AB som t ex bolagshandlingar, årsredovisningar, styrelseprotokoll, polisanmälningar etc).
* ekonomihandlingar
* personalakater m.m.
Arkivförteckningen och dess korshänvisningar är sökingångar i arkivet. Beslut om gallring har fattats av Landstingsarkivet. För mer information kring bevarande- och gallringsbeslut för Busslink i Sverige AB:s handlingar hänvisas till bussbolagets bevarande- och gallringsplan dr.nr BL 2003- 0029.
-----------------
Stockholm 2003-05-27
Helena Löthman, arkivarie
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_1016
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/Z4M6RcyByXFhCw0xHNQMXA
SpråkSvenska
ExtraIDLA_1016