Münchens Bryggeri AB

I mitten av 1800-talet låg i kvarteret Skinnarviken ytterst vid Söder Mälarstrand en kakelfabrik ägd av den f d prästen Hörstadius. John Erik Hörstadius sålde sin kakelfabik med tillhörande ångmaskinen den 7 oktober 1855 till fabrikaktiebolaget W:m Hellgren o Co och handelsaktiebolaget C C Brunsell o Co. De nya ägarna utförde en genomgripande ombyggnad av anläggningen som förvandlade den till ett bryggeri, Stockholms första ångbryggeri.

Den 18 april 1857 erhöll Johan Gottlob Brunsell burskap som bryggare. Stockholms Dagblad tillkännager att Johan Gottlob Brunsell skall öppna bryggerirörelse under firma Münchens Bryggeribolag i april år 1857. År 1861 inlämnades ansökan till Kungl Maj:t att få bilda aktiebolag och den 31 maj 1861 stadsfästes bolagsordningen för "Münchens Bryggeriaktiebolag". Aktiebolaget erhöll genom köp av den 9 april 1862 bryggeriegendomen. Ständiga ägarbyten under de första åren hade resulterat i en växlande ledning av verksamheten. I och med bolagsbildningen skapades kontinuitet genom grosshandlare Johan Bäckström, som var medlem av bolagsstyrelsen från år 1861 till sin död år 1902. Under 1860-talet skedde endast mindre ombyggnader med efter en uppgång i försäljningen år 1870 skedde en stor tillbyggnad av bryggeriet år 1873. Den 1 oktober 1872 inköpter bryggeriet tomten i kvarteret Skinnarviksberget mindre nr 6, belägen på andra sidan Stora Skinnarvik, av grosshandlare Johan Leonard Hedman. Den 1 november 1874 knöts Claes Felix Qvennerstedt som disponent till verksamheten. Det storartade uppsving bryggeriet gjort under följande år sammanföll med hans verksamhet och har skapats av hans kraftfulla ledning. Produktionen ökade stadigt och år 1877 tillbyggdes brygghuset, år 1878 uppfördes ett nytt stall, år 1887 installerade elektrisk belysning i bryggeriet och år 1889 en kylmaskin. År 1892 beslutades och påbörjades en radikal ombyggnad, som avbröts av den stora branden påskdagen den 2 april 1893, som förstörde nästan hela bryggeriet. Redan den 29 augusti 1893 kom produktionen av maltdryck igång och i april 1896 kunde byggnadsnämnden slutbesiktiga hela byggnaden. Münchens Bryggeri kunde ny möta 90-talets högkonjuktur med en helt förnyad anläggning. År 1894 dog Qvennerstedt och efterträddes som disponent den 1 april samma år av Nicolaus Magnus Simonsson, en befattning han innehade till år 1929. Den 30 mars 1896 köptes fastigheten nr 3 och 4 i kvarteret Harhuvudet större av änkefru Fredrika Gustavsson och den 31 december 1896 hela kvarteret Kofoten av stadens gubbhusinrättning. I kvarteret Lofoten uppfördes åren 1898, 1899 och 1906 i tre etapper en stallanläggning. Bryggeriets ständiga expansion ledde till inköpet av den omedelbart till väster om bryggeriet belägna fastigheten Ludviksbergs mekaniska verkstad den 6 juni 1904. Åren 1905 till 1909 om- och tillbyggdes denna fastighet för bryggeriproduktion. Münchens Bryggeri var nu Sveriges största, en rangplats det kom att behålla till nedläggningen. Vid en extra bolagsstämma den 8 juni 1910 beslöts om bolagets upplösning, vilket skedde den 11 juni 1910, och bryggeriets försäljning till AB Stockholms Bryggerier, vilket skedde 7 september 1910