bild
Arkiv

Akzo Nobel, Skoghall


Grunddata

ReferenskodSE/VA/50700
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/arkiv/xiPzz1mczgbKPvto0xRdc6
ExtraID50700
Omfång
64 Hyllmeter  (-, Bevarande)
Datering
19102011(Tidsomfång)
VillkorJa
TillståndsgivareDeponenten
VillkorsanmHandlingar yngre än 25 år är endast tillgängliga efter tillstånd från deponenten.
Sökmedel
Reversal: Lev. nr. 44/12, 58/12, dnr. 252-2012/1194 (pdf)
Reversal: Lev. nr. 72/11, dnr. 252-2011/1266 (pdf)
Reversal: Lev. nr. 54/10, dnr. 252-2010/195 (pdf)
Övriga hänvisningar
Webbsida: Värmlandsarkivs fotodatabas; Akzo Nobel, Skoghall, Skannade fotografier i urval.
ArkivinstitutionVärmlandsarkiv, Region Värmland (depå: Karolinen, Zakrisdal)
Arkivbildare/upphov
Akzo Nobel Industrial Chemicals AB, Skoghall (– 2010)
Alternativa namn: Elektrokemiska fabriken, Skoghall
Kategori: Företag. Processindustri
 
Skoghallsverken (1831)
Alternativa namn: Stora Enso Packaging Boards Skoghalls AB
Alternativa namn: Akzo Nobel Base Chemical AB  (1994 – 2010)
Alternativa namn: Skoghalls (Lunna) faktori  (1831 – )
Alternativa namn: Skoghalls bruk
Alternativa namn: Lunna Förlag
Kategori: Företag. Utvinnings- och tillverkningsindustri, ospecificerat (Säckfabrik, sågverk, faktori och lastageplats)
Kategori: Företag. Processindustri (Sulfitfabrik, sulfatfabrik, pappersbruk, kartongbruk, elektrokemisk rörelse)
Kategori: Företag. Transport- och lagringsföretag

Innehåll

ArkivhistorikLev. nr: 54/10 (dnr. 252-2010/195), 72/11 (dnr. 252-2011/1266) samt 44 och 58/12 (dnr. 252-2012/1194).
Allmän anmärkningFörteckningsnummer 15/06
Inledning (äldre form)Akzo Nobel chemicals industrial AB

Akzo Nobels fabrik är under nedläggning år 2011-2012. En verksamhet som pågått sedan 1918. Kemen eller klorfabriken i Skoghall har sitt ursprung i Stjerns sulfatfabrik i Stjernsfors. Bakgrunden till klorfabriken var behovet av att bleka massa från skogsråvaror. Den första sulfatfabriken i världen var Uddeholms fabrik i Stjernsfors. Personalen från Stjernsfors följde med till Skoghall så år 1919 fanns 51 anställda i fabriken. Behovet av blekmedel till massaindustrin ökade så år 1929 började man med flytande klor i fat och tankvagn. I slutet av 1930 talet undersökte man nya produkter och en del finkemikalier tillverkades. Men när andra världskriget bröt ut beställde staten kemikalier hos de svenska kemiska industrierna, så man slutade med finkemikalierna. Skoghall fick istället förfrågningar på att tillverka monoklorättiksyra för Astra i Södertälje, en produkt som senare blev viktig på Akzo i Skoghall. Monoklorättiksyra (MCA) går att använda vid framställning av CMC (karboxylmetylcellulosa) och tillverkningen startade i cellsalskällaren. När kriget var slut var Elektrokemiska fabriken en riktig diversehandel, man hade kommit upp i 37 olika produkter. Nya celler och en ny cellsal byggdes år 1946. Då sysselsatte fabriken 267 personer. År 1947 var det personalbrist så man kunde inte tillverka allt som kunderna frågade efter. I början av 1950 talet såg man över produktionen och resultatet blev en koncentration till lönsammare produkter. Det blev en satsning på klor, lut, tri och per samt monoklorättiksyra. År 1962 kom boken "Tyst vår" ut av Rachel Carson, den handlade om att människan förgör miljön. Reaktionen för Akzo var att allt var nys men sen ändrade man inställning så 1967 samlade man ihop alla avloppstuber på fabriken för att få ordning på utsläppen. DDT, ogräspreparat, insektsgift fanns inte längre i produktionen men kvicksilver användes i cellerna. I mitten av 1970 talet så beslöt Staten om ett villkorslån, ifall Uddeholm skaffade kvicksilverfria celler. I USA hittade man en ny teknik med membranceller där membranen var gjorda av teflon.

Tillgänglighet

DepositionJa

Hänvisningar

Relaterade arkivenheter
Se-hänvisning från: Elektrokemiska fabriken, Skoghall (SE/VA/50545)

Kontroll

Skapad2011-11-17 15:07:59
Senast ändrad2021-03-17 11:27:33