Sök i arkiven
Genvägar MENY

FAMILJESOCIALA NÄMNDEN  (1947 – 1970)

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
Alternativa namn
Barnhemskommittén
Hemhjälpsstyrelsen
Husmorderssemesternämnden
HistorikLandstingsarkivet i Stockholm
46 FAMILJESOCIALA NÄMNDEN
Från 1942 och framåt fanns en utredning om behovet av barnhemsplatser i Stockholms län. 1945 års riksdag beslöt att landstingen från och med 1947 skulle vara huvudman för barnhemsverksamheten och att barnhemsplaner gällande hela riket skulle upprättas, ny lag om barnhemmen antogs. I samband härmed tog landstinget en plan för statsunderstödd barhemsverksamhet i Stockholm gällande från 1 januari 1946. Familjesociala nämnden upprättades som ledande organ för barnhemmen. Dessutom handhade nämnden också verksamheten med social hemhjälp och husmoderssemester, sistnämnda i samarbete med Stockholms läns husmödrars semesterhemsförening.
Familjesociala nämnden bestod av Barnhemskommittén, Hemhjälpsstyrelsen och Husmorderssemesternämnden. Nämnden skulle utarbeta barnhemsplaner och avge dessa till FU, vara mellanhand mellan lokalstyrelserna för barnhemmen samt ha hand om personalvårdsfrågor och förelägga instruktioner till personalen. Nämnden hade hand om fördelningen av landstings- och statsbidrag till barnhem, den sociala hemhjälpen och till husmoderssemestrar, nämnden fungerade som remissinstans i ärenden som rörde de tre ovan nämnda områdena. Förutom barnhemmen ägde nämnden semesterhemmen Gammeludden, Hildursdalen och Lyckhem, som drevs av Stockholms läns husmödrars semesterhemsförening. Under nämnden löd de lokala styrelser som skötte den omedelbara förvaltningen av barnhemmen. Dessa styrelser utsågs av nämnden.
Barnhemmen indelades 1946 i spädbarnshem, mödrahem, upptagningshem och hem för varaktig vård. Barnhemsplanerna skulle gälla i femårsperioder från 1946-1951, 1951-1956 och så vidare, men denna planering kunde inte vidmakthållas under 1960-talet. Från 1962 benämnd barnhemmen för varaktig vård specialhem, Gribbylund användes därjämte som observations- och utredningshem för pojkar.
En utredning föreslog 1947 att den centrala tillsynen över den sociala hemhjälpen skulle överflyttas från Socialstyrelsen till arbetsmarknadsstyrelsen eftersom hemhjälpen hade nära samband med hemhjälpsarbetsmarknaden i allmänhet. Denna reform genomfördes i mitten av 1950-talet, då Familjesociala nämnden intet hade att anföra mot förslaget.
Från 1954 kom ungdomshemmen med i bilden. Dessa skulle bereda plats för de ungdomar som inte längre kunde vara i barnhemmen, men ändå behövde tillsyn. Det första blev Södertälje ungdomshem för pojkar 1956, Nacka ungdomshem för flickor kom 1959.
År 1954 togs också frågan upp om hjälpklassundervisning och yrkesutbildning upp till behandling, något som annars låg vid sidan av nämndens uppgifter, men som måste anses ha stor betydelse för det fortsatta arbetet vid de olika barnhemmen. Samarbete mellan barnhem och skola ägde rum från 1960-talet.
Förmedling av barn från barnhem till fosterhem ombesörjdes av barnavårdsombudet i samråd med Familjesociala nämnden. Ombudet var anställd med bidrag från landstinget och Allmänna Barnhuset, från 1968 övertog landstinget huvudmannaskapet. Redan under 1950-talet måste nämnden hjälpa det överbelastade ombudet med fosterhemsanskaffningen.
Från 1961 ombesörjdes Centrala barnhemsplatsförmedlingen anskaffningen av platser till barnhemmen, innan skedde detta genom barnavårdsnämnden.
Familjesociala nämnden
Under 1950-talets slut omtalas allt mer en högst märkbar försämring av klientelet i barnhemmen. Barnavårdsnämnden begärde omhändertagande av svårt belastade barn och ungdomar i en omfattning som inte förutsetts av landstinget. Nya lokaler erfordrades för avancerade tonåringar, mindre och mer avgränsade sovrumsutrymmen behövdes till exempel i stället för de stora sovsalar som hittills använts. Personalen kände sig otillräcklig inför de nya kraven, mer av manlig personal krävdes, vidare utbildning ansågs nödvändig för att möta de nya förhållandena. Ulfsberg och Sollentuna barnhem utsågs till hem för äldre tonåringar, Gribbylund inrättades som observations- och utredningshem för pojkar vid 1960-talets början. Familjesociala nämnden höjde barnhemsavgiften som ett medel att avhålla barnavårdsnämnderna från att begära intagning av "ej nödvändiga fall". Nämnden minskade också intagningen av barn till sjuka husmödrar, som bara skulle tas in för en kortare tid, denna verksamhet fördes över till den sociala hemhjälpen.
År 1960 övertogs förvaltningen och erläggandet av hyror från barnhem och semesterhem av Familjesociala nämnden från Centralförvaltningen.
En samordning mellan barnhemsverksamheten och PBU-vården ansågs önskvärd liksom att dessa skulle föras samman till en enhetlig organisation under en gemensam styrelse. År 1961 års landsting beslöt om detta och Familjesociala nämnden utsågs till den gemensamma styrelsen. År 1967 fördes PBU-verksamheten över till direktionen för Danderyds sjukhus.
Från 1963 inleddes familjerådgivning som försöksverksamhet, denna kom att permanentas, då behovet härav var stort. Familjerådgivningen rörde familjerättsliga frågor, frågor och problem rörande äktenskap såsom förberedande , pågående konflikter inom äktenskap och ensamståendes samlevnadsproblem samt erbjudande av social, psykiatrisk, psykologisk och gynekologisk sakkunskap. Arbetet ägde rum och skedde genom personliga konsultationer. Rådgivningsbyrån inrättades först i Solna 1964, filialer i Huddinge 1967 och i Handen 1968. Vid övergången till storlandstinget 1971 upprättades en byrå i Täby, medan den i Handen lades ner.
Under hela 1950-talet rådde brist på spädbarnsplatser i Stockholmsregionen. Samarbete inleddes därför med andra spädbarnshem hos andra landsting samt privata sådana. Främst gällde detta Gillbergska barnhemmet i Upplands Väsby, Lillstugan hos Sunnerdahls hemskolas barnavårdsavdelning, Födelsedagsgåvans i Eskilstuna, spädbarnshemmet i Visby, Lilla Källängens spädbarnshem i Gävle, Vitmåragården i Västerås, Vita Bandets husmorsskolas spädbarnshem i Sundsvall bland många andra. Tillkomsten av Rosenhills spädbarnshem 1968 lättade på trycket och flera avtal kunde nu sägas upp.
Inför sammanslagningen av Stockholms läns landsting och Stockholms stad till ett storlandsting från 1971 och framåt utreddes huvudmannaskapet för barnhemsverksamheten av Storlandstingskommittén (SLAK) och KSL, Sjukvårdsberedningen utredde om PBU och den förebyggande barnavården. Budgetförslagen inför övergången skedde enligt KSL:s anvisningar. Storlandstinget skulle bli legal huvudman för regionens barnhemsvård även om Stockholms stad också i fortsättningen skulle driva sina barnhem, landstinget skulle betala driften av samtliga barnhem i regionen, behoven skulle täcka denna. Stockholms läns husmödrars semesterhemsförening upphörde med sin verksamhet 1970. Fosterhemsverksamheten bibehölls intakt vid övergången. Familjesociala nämndens verksamhet övertogs i allt väsentligt av Sociala nämnden.
År 1971 övertog den nybildade sociala nämnden en rad handlingar från familjesociala nämnden. Hit hör bland annat viktiga serier som journaler över inskrivna på hem för vård eller boende, och olika register och liggare över inskrivna för familjesociala nämndens institutioner. Även handlingar rörande enskilda institutioner, PBU-avdelningens och avdelningens för rörelsehindrade barns verksamhet, kurser och konferenser samt tjänstgöringsintyg, vissa statistiska och barnavårdsombudets utgående skrivelser överfördes till sociala nämndens arkiv. Detsamma gäller journaler rörande adoptioner och liggare och journaler rörande fosterhemsplaceringar. Vid återsökning av sådana handlingar, se sociala nämndens förteckning (nummer 149).
Följande institutioner har egna förteckningar i landstingsarkivet: Edshöjdens upptagningshem, Geneta barnhem, Glädjens barnhem, Gribbylundsgården, Heimdalsgården, Huddinge upptagningshem, Husby mödra- och spädbarnshem, Klingsta spädbarnshem, Lidingö upptagningshem, Lina upptagningshem, Mellansjö skolhem, Nacka upptagningshem, Norrtälje barnhem, Rålambshovs barnhem, Sollentuna barnhem, Södertälje upptagningshem, Täby barnhem och Ulfbergs upptagningshem.
SLL, FU:s kansli, Arkivsektionen, John Gustavsson, 1981-12-28 /tn
Hänvisningar till orter
Stockholms kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_46
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/KmluRhkBwqoVASo827Wt00
SpråkSvenska
ExtraIDLA_46