Sök i arkiven
Genvägar MENY

SMITTSKYDDSENHETEN

Myndighet

KategoriKommunal myndighet. Ospecificerad (Myndighet)
Alternativa namn
Smittskydd Stockholm
HistorikH I S T O R I K
Landstingsarkivet i Stockholm
1311 Smittskyddsenheten/Smittskydd Stockholm
Verksamheten
Smittskyddsläkarens viktigaste uppgifter är att följa smittskyddsläget inom sitt län. Detta görs bland annat genom att systematisk samla in anmälningar av samhällsfarlig eller anmälningspliktiga sjukdomar. På detta sätt kan operativa insatser punktinriktas mot de personer eller smitthärdar som sprider anmälningspliktiga och samhällsfarliga sjukdomar. Insamlingen sker genom att kliniker och laboratorier skickar in anmälningar till Smittskydd Stockholm. Från och med år 2004 sker denna rapportering digitalt genom det datoriserade systemet SmiNet.
Operativa insatser - till exempel undersökning, provtagning, vaccinering och behandling av patienter - utförs oftast inte av smittskyddsläkaren, eftersom myndigheten verkar under smittskyddslagen. Istället får myndigheten assistans från primärvården.
Andra uppgifter som smittskyddsläkarens innehar är att samordna smittskyddet. Bland annat arbetar myndigheten fram epidemiberedskapsplaner och ge riktlinjer för smittskyddsåtgärder.
Förebyggande verksamhet som drivs av smittskyddsläkaren är bland annat att hålla sig informerad om vaccinationstäckningen inom det nationella barnvaccinationsprogrammet, att implementera Socialstyrelsens rekommendationer angående vaccinering av ålderspensionärer. Myndigheten initierar också egna vaccinationskampanjer och informerar sjukvårdspersonal i smittskyddsfrågor.
Att ge råd och upplysningar till allmänheten ingår också i arbetsuppgifterna. Detta sker genom att upprätthålla hemsida, genom telefonrådgivning samt genom att informera genom broschyrer och dylikt.
En stor del av verksamheten är också att följa upp att personer som bär eller misstänks bära på en samhällsfarlig sjukdom följer smittskyddslagen. Smittskyddsläkaren kan anmana misstänkt smittade personer att söka läkare för provtagning och eventuell behandling. Detta sker brevledes, per telefon och också via hembesök. Myndigheten kan också få assistans av polis om personer inte infinner sig för provtagning ell
Som en slutgiltig lösning kan Smittskyddsläkaren beordra om isolering ifall personer inte följer de förhållningsregeler som ges då det fastställts att de bär på en samhällsfarlig sjukdom.
Allmänningspliktiga sjukdomar
Vilka sjukdomar som hör till vilken grupp har varierat något under åren. Sjukdomar tas ibland bort från listan och nya tillkommer. I och med att det kom en ny smittskyddslag år 2004 klassificerades en del sjukdomar om. Till exempel räknades HTLV I och HTLV II tidigare som anmälningspliktiga, men de klassificerades om till allmän-/samhällsfarliga.
Följande sjukdomar räknas till de allmäningspliktiga sjukdomarna (2004), det vill säga till sjukdomar som inte innebär något större hot mot människors hälsa. De sjukdomar som har ett S i parantes är även smittspårningsskyldiga.
Atypisk mykobakterieinfektion, botulism (S), brucellos (S), cryptosporidiuminfektion (S), denguefeber, echinokockinfektion (S), entamöba histolyticainfektion (S), enterobacteriacae-infektion som producerar ESBL (Extended Spectrum Betalactamase), gula febern, GAS (beta-hemolyserande grupp-A-streptokocker), invasiv infektion, haemophilus influenzae (invasiv infektion), harpest (tularemi), kikhosta (S), legionellainfektion (S), leptospirainfektion, listeriainfektion (S), malaria, meningokockinfektion (invasiv), mässling (S), pneumokockinfektion (invasiv), papegojsjuka (S), påssjuka (S), röda hund (S), sorkfeber (nephropathia epidemica), stelkramp, trikinos (S), Q-feber, vancomycinresistenta enterokocker (VRE) (S), vibrioinfektion (kolera ej medräknat) (S), viral meningoencefalit, yersiniainfektion (S)
Allmänfarliga och samhällsfarliga sjukdomar
Med allmänfarlig sjukdom avses smittsam sjukdom som kan vara livshotande, innebära långvarig sjukdom eller svårt lidande eller medföra andra allvarliga konsekvenser och där det finns möjlighet att förebygga smittspridning. De sjukdomar som räknas till de allmänfarliga sjukdomarna i 2004 års smittskyddslag är följande;
Campylobacterinfektion, difteri, fågelinfluensa (H5N1), EHEC (infektion med enterohemorragisk E.coli), giardiainfektion, gonorré, hepatit A-E, HIV-infektion, infektion med HTLV I eller II, influensa A (H1N1), klamydiainfektion, kolera, MRSA (infektion med meticillinresistenta gula stafylokocker), mjältbrand, paratyfoidfeber, pest, infektion med pneumokocker med nedsatt känslighet för penicillin G, polio, rabies, salmonellainfektion, shigellainfektion, syfilis, tuberkulos, tyfoidfeber, virala hemorragiska febrar exkl. denguefeber och sorkfeber (nefropathia epidemica). I maj år 2009 tillkom även influensaviruset A(H1N1), även kallad för ”nya” influensan och svininfluensa.
Arkivbeskrivning
Handlingarna i arkivet är i huvudsak från år 1989 och framåt, men det förekommer också en del äldre handlingar från Länsläkaren i Stockholms läns arkiv (440). Detta på grund av att vissa volymer sträcker sig både från tiden innan samt från tiden efter år 1989. Det har därför inte har varit önskvärt att dela upp dessa, utan handlingarna har behållits samlade.
De mesta av volymerna som står med i arkivförteckningen finns hos Landstingsarkivet i Stockholm län, men en del volymer förvaras hos Smittskydd Stockholm. Bland annat de handlingar som rör patienter som drabbats av kroniska sjukdomar - HIV, Hepatit B och C, MRSA, VRE samt TBC. En del statistik som används i verksamheten förvaras även hos Smittskydd Stockholm.
Smittskydd Stockholm har två olika diariesystem; ett som kallas för det sekretessbelagda diariet, samt ett som kallas för det ”öppna” diariet. I det sekretessbelagda diariet ingår alla paragrafärenden och utredningar, samt alla fallanmälningar rörande anmälningspliktiga sjukdomar.
Dessa har delats upp i två olika serier - paragrafärenden - samt - fallanmälningar. Dessa serier har sedan underserier beroende på om det rör sig om samhällsfarliga sjukdomar, veneriska sjukdomar, HIV eller sjukdomar som endast är allmänpliktiga.
Från och med år 2005 började fallanmälningar som kommit in på papper att gallras, eftersom de matas in SmiNet.
I det ”öppna” diariet finns de allmänna handlingar som inte är, eller som endast delvis är sekretessbelagda. Dessa är ordnade och diarieförda efter dossiéplaner fram till år 1998, och därefter endast diarieförda.
Källor:
Per Swartling: Den svenska allmänmedicinens historia, Läkartidningen, 2006:19
Karl Ekdahl och Johan Giesecke: Smittskyddsboken, Stockholm 2003
Hänvisningar till orter
Solna kommun (Verksamhetsort)
Ospecificerad topografiuppgift (Sätesort)
Stockholms län (Verksamhetsort)
ReferenskodSE/AB019/LA_1311
Länk till postenhttps://sok.riksarkivet.se/agent/6XzNU8PQUIJTHbG7NZEYn2
SpråkSvenska
ExtraIDLA_1311